Köpte en crystler voyager(vi är ju 6 personer i familjen nu)När vi haft bilen en vecka slutade centrallåset fungera= blä.
Som tur var köpte vi den av bilhandlare, så det fanns garanti,SOM DESSUTOM GÄLLDE! Annars finns det ju kryphål på alla garantier.
Annars är det en underbar bil, allt är bra på den, tv i taket, man kan kopla in wee eller playstation,ALLA stolar (alla 7) är bekväma, kan fäll LIMPAN I BAK TILL SÄNG, tre värme/klimat zoner, kan öppna/stänga dörRarna (de öppnas altså utan att jag tar i dem så att man kan gå in i bilen ) BIL KÄNSLA NÄR MAN KÖR FAST FÖR 7 PERSONERS BIL och så vidare……………
UNDERBAR BIL.

JAG ÄR KÄR, I EN BIL :-X

Det var längesedan. Åkte cross på banan för 6 år sedan! Korsbandet gick av när jag vurpade och sedan så blev jag gravid ( 3 gånger som gick halva tiden, efter det kom Love och sedan kom Liv) Så det var bra länge sedan jag var på en bana. Nu var det sonen som ville prova att åka.

Vi började på lilla knatte banan, men den var för liten tyckte han. Gick till stora banan med hans lilla cross…….men då var crossen för liten för banan, så han fastnade (typ) hela tiden, eftersom de ”stora” crossarna gör djupare/större spår.
Lyckades faktiskt ta mig, utan min man, till cross banan med 4 barn. Vad gör man inte för sina barn!
Den här turen till crossbanan var dock laddad med blöjor och fika, så det gick bara bra.

Tänk, man gör allt för att barnen ska ha intresse och få med sig lite av livets alla nöjen. Vill inte att barnen ska gå och dra, utan att de faktiskt har ett intresse, men det är lite organisation som krävs när man har 4 barn.

Men när de väl är stora och man inte längre kan påverka dem så hoppas /önskar man att man gett dem lite intresse så att de har saker som glädjer dem i livet.

Nu har barnen hakat upp sig. Mamma var ska jag parkera cykeln(där du alltid ställt den), mamma kan jag måla(givetvis), mamma var är pennorna (där de allti varit), mamma när ska vi till liseberg, mamma var är saften (titta på bänken bredvid dig). Har börjat svara ” uppe i trädet” när jag tycker att de frågar saker som de faktiskt INTE behöver fråga.
OCH det har minskat frågorna.
Ska nu fundera hur vi ska komma ifrån Mamma, mamma, mamma (som de säger ca 50 gånger var )

Vår Jack Russell hör knappast något, helt plötsligt insåg vi det. Vi trode att han hade blivit nonchaant, men han reagerar inte när det kommer bilar, om han har ryggen åt dem och han brtr sig inte om när det knackar på dörren. Fick veterinärtid på Onsdag.
Stackars liten.

Så kom tävlingsdagen. Jag fick ordna med frukost till barnen, byta blöja, amma och alla morgon bestyr.
Mannen fixade hästen.
Dags för framridning, fick lite hjälp av min tränare (TACK)
och så ut på trail banan. Det gick inte bra. Rootn ville inte upp på bron, bara att le och vara glad. Fick chansen att träna på bron på kvällen, efter alla tävlingar var slut för dagen.
Lite vilopaus, sedan dags för Pleasure. Vi var nog 13-14 ekipage, jag kom som bäst 2;a.
Nästa Pleasure kom jag som bäst 4;a av 14 ekipage.
En helt ok premiär i western världens tävlingar.
Ska tävla i Septemer en eller två tävlingar.
Barnen blev oxå sugna på att greja med hästar, Tintin vill ställa ut på nästa tävling och Leo vill rida Reining. Det var bra att de ville följa med på tävlingen altså.
Mannen red Reining lite senare på dagen, det gick inte superbra, men träning ger färdighet.

Resten av helgen gick åt till att titta på andra tävlingar och att vara med barnen och mysa.
Sedan hem och packa ur allt.
Liv var lika skrikig hela vägen hem, inget hjälpte. Tycker inte om att sitta fastspänd.

Laddade bil och husvagnen full med kläder, ombyte*5, mat, täcke o kuddar mm. Laddade  pickupp och trailer med sadel, träns, puts o ryktsaker, hö, kraftfoder mm. Jag och barnen laddade och åkte till hästtävlingen 1 dag innan. Mannen skulle komma tidigt nästa dag med häst.

Tur man har tv i bilen, (nästan)alla lugna. Men minsta Liv ville inte alls åka bil, skrek, inget hjälpte, varken att amma eller gulla, så fort bilen startade så skrek hon. SUCK Ibland blir man sååååå trött, hon vill inte sitta fast, har börjat bli såååå medveten….

Framme vid tävlingsplatsen så parkerade vi bredvid en som vi känner, slog ned husvagns pålarna , i med elsladden och upp med tält. Kollade in platsen, fikade och sedan var barnen i fullfärd att leka.

Behövde inte startanmäla, det hade kompisen gjort, skönt.

Då kunde man ladda för tävlingen.

Jag tycker om att vara där innan och få ordning på allt INNAN tävlingen. Fast vi sov inte bra, jag fick inte igång värmen……låg o huttrade till kl 2. De små barnen satte jag på en tunn sommarmössa (hönsmamma) för säkerhets skull (fast de snarkade o sov, verkade inte alls frysa)brrrrrrrrrrr

På torsdag ska vi tävla, både min man och jag. h
Häst ska med, transport, husvagn och alla barn. Nu ska vi raka hästen och tvätta honom. Sadeln putsas mm
Jag åker med alla barn på onsdag och ställer upp husvagnen o sover över. Mannen kommer med hästtransporten. Nervöst och spännande

Tintin ville med till kyrkan och titta på vigseln och alla de fina kläderna. Efter vigseln körde vi hem henne, mormor var hemma och passade Love och Leo. Liv fick följa med på festen, hon hel ammar ju mig än( förutom smakportion).

På festen hade det ett band som spelade och hjälpte till med sångerna i häftet.
Temat gick i grönt, brudens favorit färg (inbjudningar, häftet i kyrkan, häftet vid bordsplaceringen, en pensel med namn på varje plats ( brudgummen är målare) mm)
Det var 110 personer allt som allt, man satt och läste häftet om alla , det är sååå roligt att sitta och spana och läsa om alla.
Liv skötte sig exemplariskt. Vaken en stund, sov, vaken igen och somnade 20.30, sedan sov hon för resten av natten i sin vagn, sov t.om när jag lyfte in henne i bilbarnstol och hem och ned i sängen till 7.30 på morgonen. Endast en amning kl 01.00 BRA GJORT!
Skrev jag om klänningen? Den var underbar, cremefärg med lagom långt släp, skuren utan axelband, med lagom mycket juveler. De har två barn som var med, en kille och en tjej.
Med all mat,tal och sånger så sa det woooops och så var klockan 01.30.
Mycket trevlig bordsplacering, genomtänkt och alla verkade nöjda. Dans efter och det var lagom av allt.
Presenten fån oss och några till var en snickrad bro med träskylt med deras namn samt en liten graverad skylt med våra namn. De har en damm med en liten ö i sin trädgård, där skulle bron vara. Orginell och annorlunda present tyckte jag

För att gå baklänges så kan jag ju berätta om förberedelserna;

Jag började locka mitt hår  ( det tar typ 45 minuter, jag har långt, mycket tjockt hår) kanske inte smart drag när det är ca 1 tim 20 minuter till v ska åka. Liv kan bli grinig och vilja amma/ sova/vad som helst,  då får jag inte gjort något. Men det gjorde jag OCH jag höll på att inte hinna med. Mannen (som jag trode hade klart sin klädsel) skulle först mocka hos hästarna, duscha, stryka sin skjorta, hitta sina nyinköpta skärp mm Jag hade inga hela strumpbyxor och vi han inte åka o köpa, så jag fick gå barbent (tur att jag smort in dem med ”golden creme” ett par dagar.) Köpte strumpbyxor på väg till festen (man får ju lätt skav annars ) 

Jag tror inte jag såg ut som ett skogstroll, men vem hade sagt det till mig om jag såg ut som ett?

Skoj hade jag, min man och övriga gäster  iallafall och brudparet verkade mycket nöjda med kvällen, vad mer kan man begära.

SOV GOTT

Stort bröllop var det, 110 personer. Vacker brud med långt fint släp. Prästen lyckades dock säga fel namn i kyrkan, på bruden :-0

Men han lyckades säga rätt på andra försöket.
Vädret var perfekt, lite sol med lite moln.
De åkte ”raggarbil” till festen, heter kanske amerikanare, för det var en riktigt FIN bil. Oooops, nu vaknar mina småttingar , får återkomma med bröllopsdetaljer senare.

När jag ska på bröllop vill jag; ha klippt och färgat håret, målat naglarna, provat ut kläder i god tid, vara vältränad och brunbränd och veta att jag kan fixa mig i god tid innan bröllopet.
Men verkligheten ser ut; slitet hår med utväxt, inga målade naglar, vet inte om kläderna passar, inte fått bort alla kilo efter graviditeten.
Kommer att stå i garderoben med hela barnaskaran ylande runt mig (samt hunden oxå, han lyckas oxå komma med jämt) och inte veta vad jag ska ha på mig och inte kunna prova eftersom alla är där o trängs med mig. Håret kommer att stå åt alla håll, för att platta och locka kommer jag inte att hinna. Tid är en bristvara i denhär familjen.
Ska bli intressant att se hur jag ser ut när jag landar på bröllopet:-) som är idag.