Godmorgon =) Har en 8 åring här hemma som har humör likt en berg coh dalbana. Ena sekunden är hon hur gullig som helst och i nästa är man den värsta mamman som finns och allt är så orättvist. Sen är hon go igen. Men mamma, kom igen, hör man ofta här hemma och blir det i alla fall ett nej ja då hör man klamp, klamp klamp i trappen och bang i dörren. Någon där ute som känner igen detta i just 8 års åldern?

Ja vad ska man säga, man har sällan trist som förälder =) Men jag är glad att alla mina 3 barn fortfarande gärna sätter sig i famnen och gosar mellan varven, det är mys pys och då är jag som lyckligast =)

Min minsta gå igenom en lindrig trotsålder, men det här med att bestämma själv ingår, och plutande munnen kommer fram titt som tätt. *hihi* Söta dom är barnen, vill så mycket!

Nej lite kaffe på detta kanske, synd att jag inte kan bjuda varenda en av er sötisar på en kopp. Ni kommenterar alltid så fint =)

Kramen till er alla // Er Browneyedgirl