- för då kanske de låter bli att reta mig.

Mitt hjärta brast i takt med att det lilla barnets tårar rann ner för dess lilla kind.

Jag vet inte hur länge det har pågått nu för jag har tappat räkningen på månader. Kanske är det år? Jag vet inte. Just nu inser jag dock att tålamod från vår sida inte kommer att förbättra situationen för vårt barn i skolan. Vårt tålamod klassas som feghet om det inte görs något nu.

Så, nu händer det. Nu får vi inse att det är mobbing det handlar om och inte vanligt barnkiv. Det är utstuderad, nedbrytande mobbing som vi ska tas med nu och jag är helt blank i ämnet.

Jag är arg, jätte arg. Jävligt rasande och tycker att de arga, aggresiva ungarna som faktiskt går utan uppsikt nu på skolan skall stoppas.

Hur? Är frågan.

Det skiter jag i svarar jag. Jag vill att säkerheten för mitt barn ska arbetas upp och om föräldrar och lärare inte kan göra sitt jobb så är det inte vårt problem längre.

Nu är det slut med det här.

Åh, vad arg och uppgiven jag är… samtidigt som det fylls en ny energi i kroppen på mig. Den är stark och redo att ta tag i detta. Samtidigt skrämder den mig lite med. En mammas beskyddarinstinkt och en skola som inte kan göra sitt jobb.

Jag har en konstig åsikt som jag inte blir av med. Det är att man inte ska må skit vissa dagar.

Det är fel, fel, fel men jag får inte mig själv att inse det riktigt. Varför skulle det inte vara ok att känna så en eller två dagar? Inte gå utanför dörren fast solen skiner motiverande. Inte orka vika en enda tröja av det där förbannade tvättberget som bara växer hela tiden. (Oavsett om du viker eller inte).

Eller att det känns som om du vill skälla ut alla lyckliga människor som frågar hur det är fatt. Medan de själva berättar om bokade resor och äventyrsbad.

Är det inte ok att skicka ut alla fyra ungarna till pulkabacken och bara vara en bitterfitta en liten stund, en liten dag, en liten tur på 48 timmar.

Inte tro att varken man eller barn förstår hur det är att ha askungen tatuerad i pannan. (Fast det egentligen inte är så, men man brer gärna på några smulor för att det ÄR extra synd om sig själv).

Ja inte vet jag vad som är ok. Men ungarna är i alla fall ute och åker pulka, jag svär och spottar för mig själv om vilken jävla banal livstil det känns som att jag har.

Inte i morgon, inte förra veckan, inte i förrgår men idag. Idag är det skit, idag är det PMS.

Och det är helt ok.

Kanske kan jag få ihop denna blogg med. Jag är ju så mammabloggsugen nu för tiden med.

Barnen växer i rasande takt och fast det känns som om jag nyss tittade ner i de mörkblå ögonen för första gången så är min minsta tre år nu. Med blont, rufsigt lite rödlätt hår kom han ut en sommarkväll för tre och ett halvt år sedan.Nu har han mer blont, rödlätt hår och rufsigt kan du lita på att det är. Så underbar och godhjärtad. Varje dag är en spännande upptäcktsfärd.

Min näst yngsta har äntligen fått den långa lugg hon vill ha. Efter några missöden med bland annat en klosax så fick hon klippa av sig håret för ett par år sedan. Med sitt bruna halvlånga trollhår genomgår hon nu den berömda sexårstrotsen som betyder pendlande i känslor som en lisebergsbana. Men lika busig som hon är, lika underbar är hon.

Min pojke som fyller nio i vår. En känslig grabb som inte vet hur han ska passa in riktigt. Lite ledsamheter i skolan och jag gör allt i min makt för att han ska trivas helt. För trivs gör han, det är bara vissa saker som tynger hans hjärta lite grann. Alla är ju inte snälla har han fått erfara. Men en varm famn och en sagostund på kvällen är supermedicin mot lite oro.

Min äldsta, vacker som en vårdag och hon kliver in i året där hon fyller tolv. Som hon längtar, hon kan knappt bärga sig men samtidigt vill hon vara liten ett tag till. ”Barn är man bara en kort tid så njut och dra ut på det” brukar jag säga till henne. Hon njuter av att få nya regler och mer förtroende. Ansvar är roligt när man blir belönad med förtroende.

Mycket händer med barnen och jag älskar att vara mamma. Varje ålder är som en upptäcktsresa och varenda unge är unik. Vardagarna är upp och ner och känslorna likaså.

Är det inte det gosigaste och bästa att ha en mysig morgon mitt i veckan? Två snoriga ungar och Disneychanel uppe i min säng. Sådant förgyller en mörk höst : )

Jo, annars brukar jag ju jobba så detta bli lite avbrott i vardagen. Kanske, kanske känner jag min inte helt hundra jag heller så det är välbehövligt detta med.

Sexåringen fick dock ett utbrott då de stora åkte till skolan i morse. Med gäll röst skrek hon att hon minsann meeeeeeeed vill gå till skolan! Hon är visst frisk! *attjooo* *snörvel*Hon ser precis ut som Lotta på bråkmakargatan då hon trotsar, störtsöt!

En bil har kört fast på en skogsväg här intill huset. Grannen kom med traktor och löste inte det. Bärgare fick komma och nu står de där och försöker få loss bilen.

Åttaåringen tittar ut genom fönstret och skakar på huvudet:

Detta går aldrig! Här kommer de få stå hele natta!

Herre min get jag tror jag är bakfull ännu!

Men skoj var det minsann i lördags och jag hoppas på sådana här ”get togheters” oftare i framtiden. Loves födelsedag var bara början!

Jo annars här då? Trotsiga små troll, gnällig morsa, grått väder och massor på schemat är det som står här. Ibland är man galen av att-göra-saker och ibland tråkas man ihjäl av att inte ha något att göra.

Jag är småkrasslig och min mellanflicka med. Fick hämta henne på skolan idag och ska vara hemma i morgon med. Får väl passa på att plocka lite då då. Känner mig tvingad för jag vet hur kaoset blir annars. Katastrofområde utfärdas och vi blir offer för invandring a la dammråttor.

Så det är bättre att göra tråkgörat då det är klart.

Minsta haspa ur sig den roligaste kommentar här om dagen.

Han hoppade i sängen och och slog i huvudet i gaveln. Han sätter sig snyftande och säger – Dumhuvud!

Underbart! En snyftande unge och en skrattande mamma. Det såg nog ganska fel ut. Dumma huvud menade han så men den var klockren ju!

Lillskrutten och stora tjejen bakar muffins.

Nu är det sommar och blöja är ett minne blott på dagarna tycker lillskrutten som inte tycks ha ett enda favoritplagg längre. Naket är det som är inne nu i modevärlden a la 2½ åringar.

Så just nu vid mitt köksbord bakas det muffins och den nakna kocken är här : )

Nu ska jag snart hämta stora tjejen och hennes kompis från fotbollsträning.
SEN ska jag sova! Ska ta med mig datorn upp i sängen, tvinga ungar att hålla sitt löfte om normal läggdags och sen skriva lite tills ögonen faller ihop. Ja, det borde väl ta några få minuter bara för i natt som jag bara fem timmar?!

Jag är tröttare än en valross i solen! (Inte för jag vet om de är trötta? De ser bara härligt trötta när de ligger där i solen )

Jag känner mig i alla fall som en trött valross.

Sommarvinden smeker lätt över kroppen. Solen håller sin varma hand och jag blundar. Njuter av att bara ligga ner och inte göra något alls. Kan ju typ ligga såhär i någon halvtimma innan man ser ut som en kräfta.

Den halvtimman är min, bara min!

Mamma! Kan jag få…

JA!

Det är bara att svara ja så håller de sig lugna en stund. En halvtimma för att få lite värme och lugn.

Men ungar!? Vad har ni gjort!!!

Men du sa ju ja!?

Chokladbollssmet är väldigt jobbigt att torka upp kan jag intyga. Väldigt jobbigt…

Då är det sommar och fint väder vill jag lova : )

Vart på långpromenad idag. Mötte en stor fotgängare också : S Läs mer här : )