Idag är det en typisk söndag i vårat hem. Jag är på dåligt humör och vill helst av allt bara ligga under täcket och sura, men det funkar ju inte så jag går runt i fårtofflor och gnäller. Jag känner mig uttråkad och less, söndagsångest delux med andra ord. Finner ingen som helst tjusning i att gå upp arla imorgon för att åka till jobbet. Som vanligt så gnager de där jobb och livsfrågorna djupt inne i mig. Vad blir nästa steg, hur ska vi, familjen Alm utvecklas och nå nya höjder? Vad ska jag bli när jag bli stor? Jag har ett företag, men som ligger på is då det i dagsläget inte är något vi kan leva på. Jag har ett fast jobb på en förskola och trivs bra men det är nog faktiskt inte mitt drömjobb, vad är mitt drömjobb? Jag vill ha ett jobb som är utvecklande, självständigt, fartfullt och intressant. På senaste tiden har jag funderat på om ekonomistudier kan vara intressant. Men studier på heltid är inte heller något altenativ, eftersom jag är sämst på att plugga och faktum är att jag tycker det är riktigt jäkla trist! Jag har testat det och har gjort klart min fotografutbildning och har en lärarutbildning som ligger på is.

En dröm jag har är att öppna mitt eget cafe´ett litet pitoreskt cafe´ med fina små inredningdetaljer, egenbakade småkakor, muffins och små praliner. Servera goda gröna teer och koka mitt eget kaffe. Jag vill även kunna samordna pysselkvällar samt ha föräldraträffar för föräldralediga. En vacker dag kanske… Någon som vill bli min partner?
Eller så skulle jag vilja ha min egen lilla ekologiska affär i anslutning till våran gård på landet. Där ska jag sälja ostar, grönsaker och ägg. Hm, nu har vi ju ingen gård så denna dröm tar slut ganska snabbt.

Vilka drömmar ha ni, jobbar ni med ert drömyrke?

Dags att sluta drömma och istället kramar på febersjuk liten dotter.

Min kvinnomage skriker, jag vill ha en bebis här inne!! Idag är en bra dag attt föda barn på. En av mina vänner födde idag hennes tredje barn, en pojke! Hon har precis som mig två tjejer sedan innan och idag kom alltså hennes tredje lilla barn till världen. Oj så fantastiskt, oj så underbart! Gah, vi ska ju, troligtvis, skaffa en trea vi med. Jag är sugen redan och har varit det ett tag nu, men vi får se hur det blir. Jag önskar mig en bebis i magen, vill uppleva det där underbara precis efter förlossningen, första natten tillsammans, första stegen, första matbiten, första orden… oh mys! Detta blir våran sista gång sen blir det inga fler.

Konstigt det där att man ibland bara kan vara så urbota trött på tjejerna och sen nästa sekund njuta av att se dem. Men det är väl det som är tjusningen med att vara förälder, man får både och.. Idag har varit en dag av både och, de har varit två ganska trötta tjejer idag. Körde farfar slut på dem igår?

Idag har vi varit i Bromma och handlat, dessa helghandlingar är typiska för oss. När vi senare satt på MAX och käkade tittade jag  på massa ouppfostrade jobbiga barn som klättrade på borden och skrek sig blå. Då tänkte jag, jag hoppas mina barn aldrig blir som dem, jag hoppas att jag som förälder ser till att mina barn har bättre hyffs än så. Jag vet att det sägs att vissa barn kan man uppfostra och vissa kan man inte. Men detta, mina damer och herrrar handlar faktiskt om vanligt vett. Man lär sina barn att man inte klättrar på borden i snöiga skor, att man inte sitter och skriker till allt och alla när man är på en allmän plats. Jag skulle skämmas och gå ut med mina barn om det gick till som det jag såg idag, men det verkade  som om dessa föräldrar hade gett upp. Där satt de, kollade i sina mobiler, bläddrade i någon tidning eller bara slötittade ut i tomma intet. Hade de gett upp?  Varför gjorde de inget?!
Min äldsta satt hela tiden helt faschinerad av en kille i kanske 8års åldern som klättrade på ryggstödet på en av sofforna.
S: -Mamma varför gör han så, det får man väl inte?
Jag: -Nej det får man inte
S: -När jag blir stor ska jag också göra så!
Jag: Nee gör inte det..
S: Men han får ju!
Suck. Nåja. Hon kommer nog förstå hon med att man inte bör göra så.
Det jag vill säga med allt detta är att jag tycker faktiskt att man kan ha vissa regler och vissa begränsningar på sina barn. Jag förstår om man inte vill att de ska växa upp i en värld full i regler men vissa regler bör finnas. För det är att visa dem kärlek och respekt!  ”somliga går i för stora skor..”

Nu tar jag helg. Eller kan man säga att man tar helg även om man varit hemma från jobbet sedan i torsdags? Ja, jo det kan man väl, jag gör det i alla fall.
Idag har jag lämnat barnen på förskolan, vilat, bakat ”hurtigt fruktbröd”, dammsugit nedervåningen samt gjort en Tacopaj. Behöver jag säga att jag tog en alvedon vid 14 tiden och sedan dess har jag haft energi så det blir över. Svärfar stod för hämtning av tjejerna idag, mycket skönt för jag slipper helst de griniga trötta hämtningar det brukar bli. Det är konstigt det där att förskolan kan trötta ut barnen på ett helt annat sätt än vad man som förälder klarar av.
Nåja tjejerna var mycket nöjda när farfar kom, S hade redan varit klädd och H ville visa honom sin avdelning på förskolan.
Nu ligger tjejerna på sitt rum och småpratar, snart sover de nog. Skönt för dem och mig!

Nä man kanske ska ta och läsa några fler träningsbloggar eller karriärsbloggar som ger mig dåligt samvete och ångest..

eller…

så ska jag äta smågodis och se på På spåret. Förra veckan tog jag hem 18 poäng. Hur brukar ni klara er?

Detta är min minsta lilla goding

OM DIG:

Mitt namn: Ida Alm

Ålder: 25

Familj: Gift med världens bästa man Mr E. Två döttrar, S född juni 08 samt H född mars 10

Bor: Parhus

Arbete: Just nu på förskola. Men drömmen är att kunna jobba med mitt egna företag som fotograf.

Kort och gott om mig. Tanken är att detta ska bli en ärlig och öppen blogg. En blogg om att vara mamma på en ”lagom” nivå. Jag kommer inte hymla om saker, som att jag är riktigt dålig på att träna, är med andra ord ingen träningsmamma alls. Ni kommer därför inte få några träningstips alls, o andra sidan kanske ni kan få tips om hur man är avslappnad och nöjd i sin tillvaro. Hur man släpper på alla dessa krav som ställs på oss morsor idag.
Jag är inte heller en karriärskvinna, I wish, men det är jag inte. 25år och två barn, hur ska jag ha hunnit med det?!
Jag har ett hem som tyvärr inte är stylat till minsta detalj, IKEA är det mesta här hemma även om ambitionen finns att göra något bättre. Det kommer, vi har bara bott i detta parhus sedan oktober och jag gillar att skynda långsamt!
Framför allt så är jag inte alltid världens bästa mamma, även om jag nog kan säga att mina tjejer har det toppen så gillar jag att ibland tänka på mig själv också.

Spännande va?! När kommer första inlägget?..
snart.