Resa med småbarn -2 år av learning hårda vägen

2 maj 2017 8 kommentarer
Listor / Övriga tips! / Resor

Minns när plutten var nyfödd och vi bara yppade att vi var sugna på att resa med honom. Ujuj vad mycket domedagsprofetior det haglade. Folk som avrådde å det grövsta, berättade skräckisar och tycktes göra allt för att få en att tro att det är likställt med att simma i bajs, iklädd Michelindräkt…

Men så är vi väl hyfsat naiva, lite envisa på bra vis så vi körde ändå. Ändå relativt övertygade om att man minsann ska kunna ”leva som innan…”. Detta fick vi ju äta upp, alltså just den konkreta visionen. För VÄLDIGT LITE är ju som innan. Men att bestämt hävda att allt resande med småbarn är pest och stress är enligt mig (och Linus) en onödig grovgeneralisering. 

Okej om man har en kolikbäbis. Eller ett barn som vägrar åka vagn. Men tack och lov har ju Helmer varit hyfsat följsam på så vis. Så, några konkreta lärdomar hittills kommer här nedan. Hittills har vi ju varit två vändor i New York, en kortis i London, en vecka på Ibiza och nu senast några dagar i Altea (också Spanien fast fastlandet). Fyll gärna på. Så kan vi gemensamt peppa blivande eller färska förstagångspäron till att våga förverkliga resedrömmar (med barn)! 

Mina lärdomar so far är alltså:

  • Packa realistiskt. Med realistiskt menar jag alltså MÅNGA ombyten till barnet(n) och så få som möjligt åt en själv. Innan barn packade jag ju enorma lass med alla möjliga och omöjliga kreationer till mig själv. ”Tänk om man hamnar på en finmiddag”… Och visst, det kan man ju göra ändå. Men att låta 3 par pumps ta plats i väskan… Niet! Fokusera på att slippa behöva tvätta nerspydda/matkladdiga barnkläder stup i kvarten. Nu när vi var i Spanien hade jag väldigt få plagg till mig själv, som jag varvade på olika vis. Man kommer ganska långt på lite till sig själv. Bara man har våtservetter som kan ta bort fläckar… 
  • Muta med padda på flyget. Är man inte föräldratypen som pallar gå runt med lillkotte i flygplansgången om och om igen så är skärmen räddaren. Här kör vi Bamse-appen, kan trollbinda i alla fall en hel timma utan uppehåll. Ha inget dåligt samvete där!
  • Undvik att ”overdoing it”. Småbarn behöver inte mängder av uppstyrda aktiviteter (eller mängder av leksaker i packningen) för att vara tillfreds. Det kan räcka att kolla på ankor i en park, åka buss, slänga fram en tom platsburk och sked (som man lånar från hotellfrukosten…) som hen får leka med i vattenbrynet… Vi gav upp att försöka lajva spex- och lekpäron för ganska längesen. Zoo-besök, vattenland, barnmuséer och annat i all ära men en ett-tvååring verkar som sagt överlag inte mer happy av det än ovan nämnda, mer ”primitiva” nöjen. 
  • Res med andra barnfamiljer! Perfekt så man kan hjälpas åt och därmed ge varann den där goa egentligen. Vi hyrde ett hus på Ibiza förra sommaren, med två andra par med barn i samma ålder. Det var väldigt skönt att kunna avlösas (bara man är väldigt tydlig med vem som faktiskt har ansvar för stunden)! 

Skulle vilja påstå att våra resor hittills har berikat mer än besvärat. Trots att man såklart i stunder av knöl, åksjuka och annat mindre magiskt velat packa ihop och dra hem på studs. Många andra kulturer är ju till synes mer barnvänligt inställda än vår svenska. För det är nog tamefan bara här vi fått sura blickar och allmänt ohjälpsamt bemötande när vi rullat in barnvagnen på resturang. I andra länder har de i 99 procent av fallen alltid välkomnat en med ett leende, visat att barn också är hjärtligt välkomna, trollat fram barnstol, barnmeny, leksaker, ritblock och sånt utan att blinka. Så tycker nog mer synd om turister som kommer till Sverige med småbarn😅

Fyll gärna på listan! Vi har alla såklart olika erfarenheter. Men fokusera gärna på det positiva. Sånt man nog behöver höra lite oftare…

8 kommentarer

Håller med om vad som tagits upp ovan. Bodde på Malta förut så när vi skulle hälsa på i Sverige blev det också mellanlandningar ibland. Men några favorit leksaker att varva med. Jag har även nån vecka innan resa plockat bort någon favorit leksak, så det blev ett kärt återseende (inte de ansolut bästa favoriterna då 😊) även som nömnts ovan, någon liten överraskning/present. Ibland har inte ens den behövts så vi kunde ha den på återresan. Så de har jag sparat för nödfall. Surfplatta med spel och favorit filmer/serier ovärderligt. Det som jag mer tyckt varit toppen och dottern älskat. Det är en såndär magnet rittavla (vet inte vad de kallas egentligen). Jättebra att ta fram vid start och landning. Hon har tom ibland valt den framför plattan. Sen får man inte glömma att ladda med favorit snacksen 😊 har även tagit med liten kudde och liten filt som luktar hemma. Sen givetvis gosedjuren… hade varit jobbigt utan dem 😂

Håller helt med! Vi bor i Uganda och reser en hel del och det krävs inte jättemycket för att hålla lillfis nöjd både på plan och vart vi än åker. Han är knappt två än och det går jättebra. Folk verkar i största allmänhet livrädda för att resa med barn vilket jag inte fattar.
Bra skrivet!

En viktig faktor tycker jag är att ha någonstans att ta vägen när/om barnen somnat. T.ex ha en balkong eller uteplats, eller i bästa fall ett till rum. Så att man får chans att snacka osv.

Åh, men res på folks! Sänk ambitionerna och stay safe, men: folk har barn överallt. Barngrejer finns på de mest avlägsna platserna du kan tänka dig. Häromveckan köpte jag några märkliga parfymerade koreanska blöjor till min unge, för det var det som fanns där vi var. Och de funkade fint. Och om barnet får psykbryt på ett flyg och skriker i två timmar (hände mig igår), kom ihåg att alla som inte varit där själva mest bara tycker synd om dig, och alla som varit där själva är bara glada att det inte var deras ungar den här gången. Och köp en Babyzen 🙂

Vi har rest ganska mycket med våra små (4 och 1,5) och lärt oss nåt varje gång – framför allt att barn nummer två funkat exakt tvärtom mot nummer ett 😂 men ja… Håller helt med om att en padda verkligen kan rädda en flygning – och alla ens medpassagerare! Vid våra New York-flygningar har vi också haft en liten ”happening” varje timme: en liten present typ ett pussel, pixibok eller kritor, mellis, eller en liten promenad i gången. Vad gäller packning så försöker vi att alltid resa så lätt som möjligt – folk har en tendens att packa med sig ALLT, som att resmålet är en isolerad märklig plats där det varken finns badringar eller blöjor. Där är man ju olika, en del vill kunna beräkna allt och ha det med från början men förr oss har det varit skönt att packa lätt vad gäller kläder till oss, sen allt i klädväg som behövs för barnet (inom rimliga gränser) och ha blöjor och våtservetter så det räcker ett dygn och sen köpa resten på plats. Vi investerade i en bra och lätt resevagn (Babyzen) och den är inne på fjärde året och barn nummer två! Så skönt att slippa släpa på en jättevagn! Och trots att sen var dyr i inköp har vi inte ångrat det en sekund. Och ja, vad mer?!… Bara sänka förväntningarna lite, planera för att det inte alltid blir som man tänkt sig och förlika sig med det. Visst det blir kanske inga otroliga sovmorgnar och sena kvällar, men det blir något annat och det är väldigt härligt att få dela detta med sina barn. Och nu med en 4,5-åring och en 1,5-åring kan jag sakna spädbarnstiden då man bara tog med den lilla skrutten, sina bröst eller flaskor och satte sig på flyget och drog! Den där 1,5-årsperioden är ju verkligen inte underbar, särskilt inte med en vild marodör… men har vi och våra medresenärer tur lugnar hon sig om ett tag 😫😂

Jag tycker tvärtom att det varit väldigt bra att ha med sig rätt många, men små, leksaker att fiska upp en i taget under längre resor. Iallafall i den väldigt rastlösa åldern mellan typ 1 och 1,5. I övrigt är min erfarenhet att det är antalet förflyttningar av sig själva plus allt pick och pack som är det jobbiga. Hellre än att stanna 2-3 nätter på varje ställe som förut, föredrar jag nu att bo på samma ställe under längre tid och göra dagsutflykter istället.

Åh, jag håller med dig! Har rest mycket med småbarn och när folk frågar om det är jobbigt brukar jag svara att det är ju jobbigt att ha barn jämfört med att inte ha det. Men det blir liksom inte jobbigare för att man reser med dom.
Och barnvänligheten i stora delar av världen hjälper ju som du säger till! På Bali och på Langkawi vande vi oss vid att restaurangpersonalen ALLTID tog hand om vår då 5-månaders baby när maten kom in, så att vi skulle kunna äta i lugn och ro. De gick runt med honom och tittade på grejer och sjöng sånger för att han skulle vara nöjd. Och när vi ätit klart kom de tillbaka med honom. Ibland hade de till och med fått honom att somna. Fatta lyxen!

Skriv en kommentar