Introvert och knäpptyst
Jag har inte så mycket att säga.
I dag har jag legat ute på altanen nästan hela dagen, läst, druckit kaffe, lyssnat på regnet som ibland smattrat lite försynt mot plasttaket, ibland dånat öronbedövande, funderat massor kring nästa bok, längtat efter att börja skriva. Samtidigt som jag känt skam över denna längtan, detta inre tvång.
”Lev i stället, bruden”, säger någon del av hjärnan strängt. Svaret kommer inte i ord, mer som ett hugg strax bakom hjärtat.
Kommentera
-
Anmäl
Kia skriver:
Ditt sätt att leva ”livet” är väl att följa din inre känsla och skriva eller hur ? Och om du inte helt försummar din familj så vad fan tjejen ? Svårare än så är det inte och behöver inte vara ..OM du nu rent ekonomiskt och praktiskt fixar det,och det är ju få förunnat så ska du självklart göra det.Skäms inte och ha inget dåligt samvete i onödan ,det har vi föräldrar ändå.Var rädd om dig själv,ta hand om barnens Mamma är mitt råd.
Svar: Jag har egentligen inte dåligt samvete. Det är bara det att detta behov känns lite… osunt ibland.
-
Anmäl
Lotta skriver:
Jag känner skam för att jag efter 3 veckor med man och barn 24/7 skulle vilja ha några dygn för mig själv. Stiga upp när jag vill, äta när och vad jag vill, göra ingenting, fundera över vad jag vill göra av mitt resterande liv, gå och lägga mig när jag vill. Allt utan att behöva prata överhuvudtaget.
Varför skall det vara så svårt att prioritera sina egna behov och känslor.
Jag planerar att din bok skall bli den bok jag skall hinna läsa denna sommar.
Varför skulle det inte vara att leva att skriva en bok?
Svar: Att ”vistas” i en påhittad värld känns som att leva, men jag tror inte att alla håller med om att det är så.
-
Anmäl
Brita skriver:
Fick meddelande från Bokus idag om att de nu skickat din bok till mig. Om några dagar har jag den i min ägo. Skall bli riktigt spännande att äntligen få läsa den.
Svar: Hoppas du tycker om.
3 Kommentarer