Marvinen alltså. De är så korkade. Lite dumma i huvudet rent av.
I dag när jag städat buren skojade jag till det lite och placerade gurkbitarna ovanpå deras plasthus. För att rubba deras cirklar lite, tvinga dem att vara lite tuffare. Hej äventyr, liksom.
Nu har en timme passerat och de går fortfarande där inne och sniffar och grymtar och piper – men de har ännu inte hittat maten.
Lite rörande måste man säga att det är.
Det är en fin dag i dag. Finare än på länge.
Solen skiner och det är lite höstkrisp i luften.
Jag är fortfarande småhög (och hes) efter alla trevliga möten på förlagsfesten i går kväll.
Prologen till nästa bok är skriven.
Och så har världens klokaste Mia Skäringer börjat blogga igen!
Kan det bli bättre?
Det finns en grej som jag inte blir klok på hur mycket jag än funderar på den.
Det heter Överskottsbolaget, eller hur? Ja, det gör det. Överskottsbolaget.
Varför förkortas då detta ”Ö och B”?
Överskottsochbolaget? Heter det så? Nej, det gör det jävlarimej inte.
Kan någon fixa till det där nu en gång för alla så att jag kan sluta irritera mig.
Tack så mycket. Slut på meddelandet.
Jag passar så jäkla bra som hemmafru så det är inte sant. Ge mig en drink och en blommig klänning så är vi i hamn.
Här är receptet förresten om ni känner er sugna. Googlade ”världens godaste kaka” och det här blev första träffen, typ. Om de är världens godaste ska jag låta vara osagt, men de blev ju snygga i alla fall.
Och som jag brukar säga; det gör inget om det är äckligt, bara det är snyggt.
Nämn något som gjorde dig glad igår: Fina DN-kommentarer, nöjda söndagsbarn och egentillverkad äppelpaj.
Vad gjorde du kl 08 i morse: Lämnade barnen i skolan.
Vad gjorde du för 15 min sedan: Låg på soffan och läste ”Tillsammans är man mindre ensam” av Anna Gavalda. Söt, men lite tröttsam.
Det sista du sa högt: ”Puss, hej.”
Det senaste någon sa till dig: ”Puss, hej.”
Vad har du druckit idag: Tre koppar kaffe.
Vad var det senaste du åt: Två mackor, en med ost och en med skinka.
Vad var det senaste du köpte: Sockervadd, två enheter. Blått.
Vad är det för färg på din ytterdörr: Brunt trä. Skitfult.
Vad är det för väder hos dig nu: Grått.
Godaste glassmaken: Ben & Jerry’s Bakes Alaska och Caramel Chew Chew.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja.
Sover du tungt: Då och då.
Drömmer du mardrömmar: Ja. Om björnar.
Trivs du med ditt jobb: Jag har inget just nu.
Favoritklädsel: Jeans.
Favoritlåt just nu: The whole of the moon med Waterboys. Fick den på hjärnan för några dagar sedan och kör den på Spotify.
Vad ser du om du tittar till höger: Grannens hus och en massa röda äpplen.
Vad gör dig glad just nu: Barnen och marsvinen.
Vad ska du göra härnäst: Värma lunch och kanske baka(!).
Höger eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Okej.
Favoritgodis: Choklad.
Kläder just nu: Jeans, lila linne och blå tröja.
Sommarplaner: Så långt orkar jag inte tänka.
Hur många kuddar sover du med: Två.
Spelar du något instrument: Nej. Lite blockflöjtskunskaper kanske finns kvar, men jag tror vi ska låta dem somna in för gott.
Morgon eller nattmänniska: Känner mig ganska tillfreds på morgonen.
Vad är viktigast för dig: Barnen.
Är du kittlig: Mycket.
Snarkar du: Nej.
Stjärntecken: Lejon.
Äckligaste insekten: Spindlar! Fy satan.
Stökigt eller välstädat: Gillar att ha städat och ordnat, men är en obotlig slarver. Jobbig kombo…
Längtar du mest efter just nu: Känna mig utvilad, glad och i fas.
Lotta Olsson på DN gillar min bok!
Så här skriver hon bland annat i sin artikel om höstens deckare:
”Men debutanten Ninni Schulman lyckades imponerande väl med att fördela misstankarna i sin ‘Flickan med snö i håret’, jag ropade aha! om och om igen tills jag misstänkte varenda en.”
Och så detta:
Jag är väldigt glad och tänker fira med en stor kopp kaffe och mammas kanelbullar från frysen.
Marvinsägandet har ingått i fas två. Förälskelsen har övergått i kärlek. Från min sida. Vad de känner vet jag inte riktigt.
Vår samvaro har i alla fall gått från att de panikflyr in i sitt hus så fort någon visar sig till att de flyr ibland, men ganska ofta låter sig klappas nedan de ligger i ”pinntunnel”.
Charlie är en liten hysterika, men Mats kan till och med kurra lite när man klappar henne.
Frågan är nu – kan marvin kurra av skräck eller betyder den här att hon i alla fall inte är livrädd längre?
Svar till ”Ängslig men kärleksfull i Västerort”
Vi rensar lite bland gamla papper här. (Läs: Niklas går igenom pärm efter pärm medan jag förundrat tittar på.)
Gamla bilförsäkringar passerar, liksom köpekontrakt på lägenheter och förlossningsjournaler.
Och arbetsintyg. Somliga mer originella än andra. (Jag gick vid den här tiden på Bona Folkhögskola.)
Permalänk
1 Kommentar