Fick semestern ett olyckligt slut? Då är det här till dig.

8 augusti, 2017 10 kommentarer
Relationer / Skilsmässa

Efter semestermånaden brukar besluten om skilsmässa vara fler än vanligt. Jag separerade också precis efter semestern (och mitt i en renovering – such a cliché). Är du där just nu? Och vacklar på kanten till det totalt okända och otroligt läskiga livet som ”ensamstående förälder”? Då är det här till dig. 

Det var kolsvart, dagen efter vi tog det där beslutet. Jag ringde jobbet och sade att jag inte kunde komma. Jag kunde ju inte ens gå upp ur sängen.

Nu har det gått två år.

Jag och Frank har en alldeles egen och stark relation som jag tror fått mycket gott av de dagar vi fått tillsammans bara han och  jag. Att jag fått längta så mycket – och sedan hängivit mig till honom med ny energi varje gång vi ses, har gett oss tillbaka leken och mig tillbaka mycket av orken.

Jag bor i ett nytt hem, som jag tycker mycket mer om än det förra. Ett hem som jag har valt. Till mig och Frank. Och vi har fått forma det precis efter oss.

Jag har lärt känna Stockholm under de här två åren. Kunnat vara ute, se massor av roliga ställen och lärt känna många nya människor. Ett så socialt rikt liv som jag kunnat ha tror jag är få småbarnsföräldrar förunnat om de lever i en traditionell monogam relation.

Dessutom; jag har fått känna på känslan att vara nykär igen. Vilken jävla lycka.

Så, till dig som ringde jobbet idag och sade att du inte kan komma in för att livet har blivit ett mörker över sommaren – det här är föga tröst nu. Men det kommer att läka. Det kommer ta lite tid. Men tillslut kommer du knappt se ärret. Kanske kommer du till och med att forma ett liv som är mer du. Mer ni (det nya ”ni” alltså – du och kidsen).

10 kommentarer

Tack!
För hur sjutton gör man liksom. Ett steg i taget säger de. Men vilket steg då? Denna separationen kom som en blixt från klar himmel även om jag nu, en semester och fyra parterapisessioner senare, inser att jag bara skadar mig själv mer genom att kämpa emot något när den andre bestämt sig. Det blir bättre med skilsmässa. Jag känner mig helt blank. Helt nollställd. Var börjar man?

Åh. Ajajaj vilken tuff sommar. Jag förstår att det känns helt blankt. Ta hjälp av de du har omkring dig. Och kanske värt att fortsätta terapi även utan exet? Det har hjälpt mig. Stor kram. ❤️

Alltså, tack! ❤️ Blev alldeles tårögd av att läsa det här. Jag valde att berätta att jag ville separera precis innan semestern. För att jag kände att jag aldrig skulle överleva en semester med min mentala hälsa i behåll.

Så semestern har gått åt till att ringa banker, gå på visningar, jaga mäklare och köpa allt som behövs till mitt nya hem och om EN vecka är det dags för flytt. Nu känns det rätt ok vad gäller separationen från mitt ex, men det som skär i mig och får mig att vilja lägga mig platt är tanken på att inte få träffa min son dagligen. 💔

Åh, Hanna. Fattar verkligen den skärande känslan. Man vänjer sig aldrig helt – men det blir bättre. Du kommer hinn ikapp med massa annat när kiddo är hos sin andra förälder, och när ni äntligen ses igen kommer det att bli magiskt! Ta hand om dig. ❤️

Skriv en kommentar