Snart ett år sedan jag drack alkohol…

…och jag funderar på att aldrig börja igen. Det enda jag har saknat är öl, men alhoholfri öl har fungerat bra för mig. Det är aromen jag vill ha och jag tycker att jag får den i alkoholfri öl. När jag blev gravid så tänkte jag att ”jahopp, nu så kommer man inte dricka på nio månader”. Nu när jag har Matheo och helammar så är ju inte alkohol aktuellt. Jag vet att folk säger att jag kan dricka nåt glas, men det känns varken intressant eller aktuellt. Ett glas kommer att påverka mig och jag vill inte vara påverkad när jag har Matheo. Som det känns nu så vill jag aldrig mer vara påverkad.

Jag dömer ingen som känner för att ta ett glas. Gustav tar till exempel ett glas ibland, men han är inte lika lättpåverkad som jag. Men det är inte det det handlar om för mig, jag är en kontrollmänniska. Har jag inte full kontroll samtidigt som jag har ansvar för Matheo så kommer jag aldrig känna mig som en bra mamma. Det är mina känslor, men det känns samtidigt skönt att ha full förståelse och respekt för de föräldrar som tar sig ett glas ibland. Jag tycker det är skönt att kunna skilja på det.

Det enda som känns klurigt är de som kommer säga att ”Kom igen, bara ett glas! Var inte så trååååkig!”. Men jag kanske inte njuter av att dricka alkohol och varför ska jag dricka för att göra andra glada? Konstigt det där med alkoholhets, jag hoppas verkligen att jag slipper den huvudvärken. Skönt att slippa baksmälla i alla fall. 🙂

/Elaine, kanske ändrar sig om några veckor.

  1. Jag har inte druckit någonting på fem år och jag älskar att slippa baksmällan…och bakisångesten! Jag får ofta frågor om ‘varför’, vilket jag kan tycka är lite långtråkigt men annars bryr sig inte människor så mycket. Jag har roligare utan alkoholen och tycker det är skönt att slippa. Så stå på dig om det är du vill! Tycker det är rätt tragiskt att alkoholen är en så stor del av vår kultur.

  2. Hej Elaine! Du är så klok. Jag blir så inspirerad varje gång jag går in på din blogg (vilket är flera gånger varje dag). Du ger så fina råd om allt mellan himmel och jor och du känns genuin och som en bra människa rakt igenom. Lycka till med allt! Kram

  3. Jag kände precis som du de första två månaderna. Kände också att jag kunde fortsätta avstå. När jag sedan drack lite rödvin när han var tre månader, kändes det där ruset man får efter ett glas, som varit så härligt förr, bara obehagligt. Att inte ha 100% kontroll när man ansvarar för sitt barn kändes otroligt obehagligt. Tidigare har jag varit en person som haft svårt att dricka lagom och blev rädd när jag kände ruset. Nu är jag ju en rödvinsälskare och det är långt ifrån samma med alkoholfritt, så jag har lärt mig att kontrollera mitt intag. Jag dricker mig aldrig full, för jag vill alltid kunna ta hand om min son, oavsett om min man är med eller inte. Han är ett halvår nu och det känns som jag har hittat en bra nivå. Mycket tror jag också handlar om att vi känner honom och hans rutiner bättre.

    Njut av varje dag (vilket jag vet att du gör), jag har aldrig längtat framåt, men jag kan hälsa dig att det är otroligt kul när ens bebis (som nyss låg i magen) helt plötsligt sitter i sängen och studsar och säger ma-ma-ma-ma. Kram till dig underbara Elaine!

  4. Skönt. För mig var det kanske 9 år sen jag drack alkohol. =) Men det är bra med såna här statesments… ingen ska behöva känna sig pressad att dricka. Förstår inte grejen med det.

  5. Hej Elaine! Klok och vis som vanligt! Gillar skarpt!

    Nu när jag ändå sitter och skriver här skulle jag vilja be dig om ett råd. Ett råd om vänskap.

    Min ”vän” och jag har känt varandra i snart 20 år men nu känner jag att hon bara ger mig dålig energi. Hon är egocentrisk, tänker och pratar bara om sig själv, snackar skit bakom ryggen och ger mig inte längre det som jag värdesätter i en vän.

    Vi har på ett naturligt sätt glidit ifrån varandra, vi hörs inte lika mycket längre, vilket jag tycker är väldigt skönt och detta är delvis pga att jag sakta men säkert dragit mig undan.

    Det värsta är att jag har dåligt samvete för detta. Jag vet inte riktigt varför men det är en känsla som hela tiden ligger och gror inom mig. Det är på ett sätt som att jag tycker JAG är en dålig vän som inte längre vill umgås med henne.

    Hur får jag bort den känslan? Tycker du det är okej att bara lite ”smidigt” och försiktigt glida längre bort från henne för att slippa göra en stor grej av det och ”bryta på riktigt”?

    Tack för en underbar blogg!
    Stor kram!
    /J

  6. Hej! jag kände som dig de första två åren av min dotters liv. Hon är 5 nu och jag vet att jag aldrig kommer att få se mig full för enligt mig är det något barn aldrig ska behöva se. Men jag måste säga att det är så skönt att fara ut med mina tjejkompisar ibland o bara släppa loss.

  7. Jag tycker du gör helt rätt. Har själv inte druckit en dropp alkohol på ca. 4 år, inte sedan jag försökte bli gravid med min första dotter. Har nu två döttrar och tror faktiskt inte att jag heller kommer dricka igen. Varför skulle jag?!

  8. Hej! Jag hittade hit igår och känner redan att din blogg kommer bli en favorit! 😉 Jag har en son på fyra mån och känner precis som du ang alkoholen, kul att se att det finns andra som resonerar som jag.
    Vill även tillägga att jag gick upp 27 kg under grav (vägde då tillslut 86 kg) och är nu nere på 66 kg. Har några kilon kvar innan min matchvikt, så det är även väldigt skoj att läsa om din ”viktresa”. 🙂

  9. Tur att Systemet har så många goda alkoholfria
    drycker. Öl, vin mojito bl.a. Smakar gott och man
    slipper bli bakfull. Man kanske ska fråga den
    som tycker att man kan ta ett glas varför han
    eller hon måste ta ett glas. Respektera att om
    man inte vill dricka då är det så.

  10. Jag ha aldrig sett mina föräldrar dricka alkohol. Nu när jag blivit äldre (18 år) har jag sett dem dricka det men de har aldrig blivit fulla bara berusade. Men en av dem är alltid nykter, även när vi barn inte är med, utifall att något skulle hända. Det kan ju faktiskt hända något även om de inte är med och de måste kunna ta sig till sjukhus. Så har de resonerat hela min uppväxt vilket jag tror varit bra för mig. Jag har en väldigt mycket sundare syn kring alkohol än många som jag känner. Jag ser ingen nödvändighet i det och kan därför avstå om jag vill, hur mycket folk än tjatar om att jag är tråkig. Så det jag ville ha sagt var att jag är väldigt glad att mina föräldrar avstått från alkohol inför mig och jag blir glad av att du tänker på sånt!

  11. Med alkohol, som med allt annat, så får man ju faktiskt göra precis som man vill. Jag skulle nog känna ungefär samma som du om jag en dag får barn. Men många här i Australien tar ett litet glas vin eller två även om de är gravida/ammar. Verkar inte alls konstigt i vissa länder. Men som du säger, det finns ju faktiskt alkoholfria alternativ under den perioden i livet. Kram på dig!

  12. Du, det låter bra. Min pappa drack och spelar/de mycket, jag vet varför han gjorde det hur allt gjorde honom bitter. Hatade när han kom hem ful. Men mamma sa alltid som en kristen kvinna att jag inte skulle hata honom.

    Tycker inte ens om att dricka så man blir berusad, speciellt inte runt okända män.. Så vi ska inte göra det framför våra barn. Om vi ska ut lämnar vi dem till farfar och farmor.

  13. Jag minns bara att jag såg min ena förälder berusad en gång i mitt liv, det är ingenting egentligen i det stora hela men jag minns det som något oerhört obehagligt även om precis ingenting särskilt hände. En del säger att de bara tycker det har varit naturligt och helt okej att se sina föräldrar glada och berusade men det gjorde att det dröjde minst 5 år innan jag drack alkohol sedan jag blev förälder. Vill dessutom att en av oss inte dricker, säkert bara en ”vill inte förlora kontroll grej” som jag har. Ibland verkar det enklare att bara inte fundera så mycket att det skulle kunna hända något precis just är jag har druckit eller att just mina barn inte alls skulle tycka de var obehagligt att se mig berusad. Och grupptrycket med alkohol, det är ganska starkt, viken stämningsdödare det kan bli att inte dricka i alla fall lite. Tydligen väcker det något starkt i andra?..

  14. Åh det är så klokt Elaine! Jag är fortfarande inne i mina unga, vilda dagar – men jag har ändå dessa tankar. Jag gillar inte att tappa kontrollen. Jag älskar att dricka ett glas vin och sen gå ut och ha kul men med full koll. Och det är alldeles för många föräldrar som är alkoholpåverkade i sina barns närvaro, DETär nog ändå det värsta, att det är så himla vanligt förekommande.

  15. Jag gillar att du tar upp det här ämnet. Att du nu har barn får mig att tänka att det är ”lättare” för dig att säga nej till alkohol – att du vill vara trygg med din son är något de flesta kan förstå. Jag har nu spenderat nästan ett år med att resa runt, mött folk som vill festa och gör det till sitt mål att få mig att dricka. Oftast säger jag nej, men slinker väl dit ibland. Det jag vill komma till är hur frustrerande det är att ”jag vill bara inte” inte räknas som en giltig anledning för att inte supa sig full och göra bort sig. Jag vill inte bli ”gammal och tråkig” för att jag inte vill dricka alkohol, det handlar mer om att jag inte vill slösa min ungdoms dagar på minnesluckor och bakfyllor!

  16. Jag håller med dig! Barn å alkohol hör INTE ihop enligt mig heller..! Har inte haft ett dugg svårt att ”välja bort” alkohol i 3 månader, och har tänkt mer än 1 gång på att bli nykterist!!

    1. Jag tror det ger barnen en sund inställning till alkohol om man som förälder visar att man kan dricka med måtta!

  17. Eh känner att den här kommentarsraden behöver en motvikt så inte en massa mammor drunknar i dåligt samvete för att de dricker ett glas vin någon kväll där ute. Det gör jag! Jag älskar mat och vin och tycker att ett glas vin med maken kan vara supermysigt och GOTT en lördagkväll. Det gör mig INTE, och dig INTE, till en sämre mamma. Ibland,nej inte varje månad,men då och då, blir vi bjudna på fest eller kör event med jobbet. Då blir det,akta er ni,f l e r glas vin och kanske en drink också. Fast då har vi barnvakt. Även då dricks det med måtta då jag råkar avsky att vara ”bakis”. Som tur är,är det inte svart eller vitt. Man kan gilla festen utan att behöva förlora sig i den!

    Sen,vill man avstå? Jisses,gör det. Jag har aldrig förstått de som känner sig hotade av att andra inte dricker på middagar och fester. DÅ kan vi börja snacka problem…

  18. Jag känner som dig… Har dock när jag bara delammar börjat dricka vin. Jag älskar vin, inte alkoholen men smaken. Men jag skulle aldrig dricka så jag känner mig påverkad när min dotter är med. Jag har aldrig sett min mor påverkad och min far har jag sett påverkad fast efter jag fyllde 18. Dom har kunnat dricka men inte så de blir berusade. Jag tror det har gett mig en sund inställning till alkohol. Visst har jag haft perioder när jag varit ung med mkt alkohol men som vuxen har jag aldrig känt ett behov av att vara full. Berusad, visst, men inte full.
    Jag kommer säkert att vara full flera gånger under mitt liv, men just nu känns det långt bort.
    För en sak är säker, det är så fantastiskt osexigt att vara full!

  19. Känner igen mig i det du skriver. Just nu är jag höggravid, så jag har förstås inte druckit alkohol på ett tag (att vissa dricker under graviditeten har jag absolut ingen förståelse för, känns otroligt onödigt och själviskt). Sen kommer jag inte dricka på ett bra tag efteråt eftersom att jag också har planer på att helamma, och jag har egentligen svårt att se att jag skulle börja dricka igen med tanke på hur lågt mitt alkoholintag har varit de senaste åren. 🙂 Kanske drack alkohol 2 gånger under 2011, och då var det inga stora mängder. Jag älskar känslan av att vakna upp pigg och fräsch dagen efter en fest, för mina baksmällor är inget att skoja om – det tar flera dagar innan illamåendet har försvunnit när jag har druckit. Men jag har inte heller några dåliga erfarenheter när det gäller omgivningens reaktioner på att välja ett glas cola eller bara vatten, mina kompisar har inte ifrågasatt det precis som att jag inte ifrågasätter deras val att dricka alkohol. 🙂

  20. När min bebis var tre manader, sa kände jag för att dricka ett glas vin och da gjorde jag det ocksa. Jag märkte ingenting alls, utan tyckte bara att det var gott efter att i ett ars tid varit utan alkohol. Min älskling blir idag sju manader och jag dricker ibland ett glas vin, endast för att jag tycker att det är gott.
    Jag är 30 ar och har heller aldrig sett mina föräldrar fulla, utan i var familj har alkohol endast varit en maltidsdryck. Jag tycker absolit att man ska dricka lite vin eller öl om man har lust, sa länge man känner till sina egna gränser. Skulle aldrig komma pa tanken att bli full när jag maste ta hand om den jag älskar allra mest i hela världen…

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..