Jag ska..

18 april 2017 23 kommentarer
Minnen

Aldrig mer ställa nyfikna frågor till Gustav som jag egentligen inte vill ha svar på. Han kanske svarar. Han gjorde det igår och jag kunde inte värja mig. Jag ställde en massa frågor och tänkte ”SVARA INTE” men kamouflerade det med ett pokerface. Han svarade och svartsjukan som väcktes i mig. Hur dum kan han vara som svarar, tänkte jag. Men rätt tanke är ju ”Hur dum är jag som frågar?!”.

Så nu ska jag aldrig nyfikna frågor på vilka hade dejtade eller var tillsammans med. ALDRIG mer frågor om intima jävla detaljer. Fan.

Jag hatar alla han har lagt vantarna på.

Hatar alla som lagt vantarna på honom

Hatar att jag är nyfiken.

Någon annan än jag som är dumdristigt nyfiken på era partners liv innan det som de har med er?


Nu vänder vi blad!

23 kommentarer

Känner igen mig så mycket, haha. Varför måste man fråga när man egentligen inte vill veta? Och varför fattar inte mannen att han inte ska svara på allt? Haha. Min sambo är dock väldigt tydlig med att om jag frågar, så svarar han. Om jag vill veta, så berättar han. Bortsett från att jag har namn (och bilder eftersom facebook finns) på typ en handfull av hans ex, så har han dessutom varit gift en gång tidigare (jag vet naturligtvis hur hon ser ut, var hon bor och vad hon jobbar med – varför är det så enkelt att söka på internet? ibland hinner jag inte, eller så kanske jag egentligen inte vill, stoppa mig själv), men nu när vi planerar vårt bröllop så känns det ibland som att för varje fråga vi tar upp så tänker mitt huvud ”undra hur det var förra gången”, spelar ingen roll om det är något så ”litet” som färgen på blommorna. Jag bestämde mig snabbt för att jag inte ska gå på impulsen att fråga direkt, utan att istället bromsa, och tänka ”spelar det någon roll?” och visar det sig att det är en fråga som jag funderar på en längre stund (typ en dag eller två), så frågar jag.

Blev visst en väldigt lång text. Tack för ditt inlägg och alla andra som har kommenterat. Ibland är det skönt att veta att man inte är ensam, och jag ska nog prova att hångla upp min blivande man när vi ses ikväll, för det låter som ett mysigt botemedel mot dumma tankar! 🙂

Haha åh känner igen mig så mycket! Dock så var jag och min sambo nära vänner i ett par år innan vi blev tillsammans så visste det mesta. Men fanns en del saker som jag TYVÄRR frågade om. Blaha

Haha igenkänning på den! Frågade senast förra veckan och kände ett sting av svartsjuka. Tog ett bra tag och sen gick det över. Sen lovade jag mig själv att jag aldrig skulle fråga mer men snart är vi där igen 🙂

Herregud vad patetiskt och osunt beteende och än mer patetiskt att människor i detta kommentarsfält söker förståelse hos andra för det sjuka beteeendet.

Varför gör man sådär?! Jag har också ställt sådana frågor till min sambo och vill ju inte veta svaret men kan ej låta bli! Man plågar bara sig själva, jag blir svartsjuk och förbannad på att han har haft ihop det med andra långt innan han ens visste att jag fanns. Det är så dumt att man frågar mer då…

Jag och min make är gifta i nästan 10 år. Jag vet allt om honom pga. Att jag är nyfiken och för jag vet att han är rätt lugn, men glad att han har haft ett slampigt liv innan mig, haha. Däremot, ett par veckor sedan pratade vi om mina tidigare förhållanden. Jag berättade några sexdetaljer, men han tyckte inte alls att det var roligt att höra men ändå frågade han mer. Jag såg svartsjukan i honom men sade tydligen, det var innan dig och det är säker mer än 10 år sedan det hände, get over it. Män gillar inte lyssna eller vill inte veta om andra män som har rört sin partner. Jag fattar svartsjukan, men som sagt get over it.

Så skönt att läsa detta inlägg Elaine, känner igen mig SÅ mycket. Hur dessa nyfikna frågor mynnat ut i svar som bidragit till ältande, oro och svartsjuka. En får väl helt enkelt tänka att det var då det, och nu är nu. Du och Gustav är så himla fina ihop:)

Hahah! Igenkänning! Jag frågade bland annat min man när vi inte varit ihop allt för länge om han och flickvännen innan mig hade ”porrigt sex” innan vi själva hade haft sex än. Typ alla svar mer eller mindre!

haha alltså du är bara så fin, så söt, så ärlig och så härlig. Förlåt att jag ”skrattar” men du är fan underbar.

Jag visste allt (tror jag) om min pojkvän efter två veckor och aj vad ont det gjorde. Han förskönade inte och listan var lång, jämfört med min. Det skavde och ja jag ångrar det. Sex år senare och varje gång han presnterar mig för en tjejkompis så försöker jag minnas om hon var med på listan. Man ska nog låa det som varit va. Eller göra som mig när han frågade, ljög som tusan haha.

Du skriver ju jämt om dina ex på bloggen. Jag tycker det är lite konstigt ifall man inte vet sin partners historia. Sen kan man ju utesluta sexdetaljer men vi vet många såna med haha. Är inte så svartsjuka. Jag är glad att han lekt innan mig så han nu är färdig. Lite så 🙂

Vet precis allt om min partners tidigare liv och förhållande och han vet allt om mig. Skulle kännas väldigt märkligt att inte göra det. Som att man missar massor år som skapat den man är…

haha äsch, minns tillbaka till inlägget du skrev för några år sedan angående gustavs ex
” Så tacksam, för dom ledde honom till mig” det var ett hyllningsinlägg på hur glad du var över att dom hade format honom till den individ han var, och även om det inte fungerade för dom, så var du glad över att han var redo för dig,när ni väl sågs <3 nåt sånt tror jag det var iallafall. kommer ihåg att jag tyckte det var så fint sagt. sen glömmer jag aldrig när sandra beijer fick en fantastisk kommentar när det hade tagit slut med hennes ex. den här kommentaren har jag sparat för den är så klok, tänkte att du ville höra den <3 vet tyvärr inte vem som skrev det. och du, du är underbar. du och gustav är helt underbara. jag är så glad för eran skull att ni har varann <3

"Förlåt om det låter som en floskel men jag tänker såhär:
Varje unik kombination av människor är lite som ett eget land, med eget språk, egna traditioner, egna lagar och en egen kultur.
Det kommer aldrig att finnas ett likadant land igen. Världen är full av länder som ingen bor i längre, men som vart och ett finns kvar i minnet hos de tidigare invånarna.
Och i det landet som du och L bodde i, kommer det för alltid vara ni som är det fina.
Era bilder på sedlarna.
Ingen annan kan nånsin kliva in i det landet, eller ta den platsen som var din.
Den killen som L är där, är för alltid bara din. Alltså på riktigt; han kommer aldrig att ge samma kärlek, samma människa, till någon annan – för din upplevelse av honom fanns från början till slut inuti dig.
Han var den där mannen i ditt hjärta och i dina tankar (precis som alla våra upplevelser i livet är just våra, skapade av våra intryck i kombo med vårt inuti).
Just nu ser du det vackra i ert land, det kommer du göra i framtiden också.
Och ja, det kommer du att småle över, och känna djup värme och melankoli över när minnet sveper förbi dig i framtiden. Men.
Jag har rest mellan många sådana länder i mitt liv och en sak har jag lärt mig om det: Varje land som jag bosatt mig i, som jag slagit rot i mer än för en stund, har varit ännu varmare och ännu mer demokratiskt än det förra.
Därför att det som var fint i varje land var till hälften jag, och den halvan tar jag med mig hela livet. Det är från ett varmare, ännu bättre land du kommer minnas L om några år.
Jag lovar.
Efter en tid tänker man att “hade jag inte plockat ogräs hela tiden i vår trädgård, så hade jag det funnits ogräs där och inte bara blommor. Utan mig är han inte den mannen”. Det kommer fortsätta att vara sådär vackert i det landet som du nu har lämnat.
Men om en tid kommer du se att utanför ert land är han inte vacker på samma vis. Det var du som gjorde landet till ett paradis för dig. Du är hon som kan skapa kärlek och vänskap i din värld, det kommer du fortsätta med. Och livet är så beskaffat att man blir bättre och bättre på det. "

Blir förvånad, trodde de flesta kände till sin partners historia? Vi vet ungefär vad den andra har gått igenom, hjärtesorger, uppbrott, knäppa dejter. Däremot talar vi aldrig om sexuell historia.

Hmmm jag känner de flesta min man varit med! Vi var nämlingen kompisar innan vi blev par…gifte oss…skaffade barn 🤣 Nopp bryr mig inte ett dugg!

Men oja!!! Men nu har jag tröttnat. Tog väl ca 6.5 år, sedan var det så himla ointressant – då hade jag tagit reda på allt.

Om jag får gå all psychoanalysis så tror jag att det har att göra med våra tidigare relationer – dem där vi blivit sårade och bedragna. Kontrollbehovet finns kvar i vårt vanemönster även om vi litar till fullo – de kan ju såra oss retroaktivt (dvs de kan ha varit med tjejer före oss, och finner vi fakta om de relationerna vi inte visste om så blir vi retroaktivt sårade, inget de kan hjälpa). Vi gör vanemönstret en ”tjänst”; vi hittar saker för att såra oss själva – för det är ju det vi är vana vid i relationer: sårar inte våra makar oss enligt det mönster vi lärt oss så sårar vi oss själva retroaktivt genom att leta upp någon gammal pussbild på Facebook som en gammal kompis kusins moster lagt upp back in the days.

En destruktiv grej. Ett vanemönster som är svårt att bryta. Men oh så bekvämt för hjärnan; den behöver då inte lära om.

Alltså detta är så jag! Vet inte hur jag ska bryta detta mönster av ältande. Kan verkligen känna mig sårad, ha ha.. vet ju att det jag känner är stört. Vill bara fråga mer å mer men nu är min partner så less och säger nej. Förstår honom såklart. Skönt att höra att jag inte är ensam iaf. Och intressant förklaring!

Jag vet allt 😁. Tycker faktiskt att det är spännande att få höra om vad som hände innan – även om det skaver lite.

Men jag är inte den svartsjuka typen å har aldrig varit.

Hahah ohja! Så många gånget min sambo sagt tänker inte säga eller du är så fin osv tills hag ba men säg sen sitter jag där sur resten av kvällen med ett svar jag inte ville ha 😂

Skriv en kommentar