Du och jag baby

Jag hade en sån trevlig man som bordsherre vid galan där jag fick mitt pris. Han och hans fru hade varit gifta i 40 år. Jag gjorde som jag alltid gör med de som har långa äktenskap, jag frågar vad som är hemligheten. Om det finns ett och annat för mig och Gustav att lära oss av.

Han lutade sig fram och gav mig tre råd: Omtanke, hänsyn och respekt.” Man ska alltså alltid visa att man bryr sig om personen, respektera genom att använda språk som är respektfullt men också kärleksfullt. Sen hänsyn såklart. Ibland kan den ena personen behöva något som den andra tycker är jobbigt, som space. Mannen berättade att de hade bott isär två tillfällen under sitt äktenskap. 6 månader åt gången med 20 års mellanrum. Tid för reflektion och vill man verkligen detta. Och de kom fram till att de vill de. Men då räddades äktenskapet av att de gett varandra den hänsynen och förståelsen för space. Jag måste säga att jag var lättad att höra att de haft två stora kriser under sitt äktenskap och att de hittade sätt att ta sig igenom det som space.

Det där har Gustav och jag varit bra på.

Vi har precis som alla andra haft kriser, men jag tror att vi gett varandra space har varit nyckeln. Man fick tid för reflektion och tanke. Fundera på om det var det här man verkligen ville. Vi har blivit starkare efter våra kriser, mycket starkare. Mina barndomstrauman gjorde ju vår kris lite annorlunda. Jag behövde en massa terapi för att lita på Gustav och för att våga släppa in honom ordentligt. Det tog sju år att komma dit. Det var inte förrän boken Medan han lever var släppt som allt släppte.

Det är så skönt att vara på andra sidan. Och det var värt att inte fly eller lämna. Vi kämpade och tog oss ut på andra sidan.

Jag tror att när man har fastnat i roller i relationen som man inte gillar så kan man testa att bo isär ett tag som mannen och hans fru gjorde. Sen kan man börja dejta varandra lite smått mellan spadet och se om man kan hitta till nya och bättre roller i relationen. Sen ska man gå parterapi innan det har skitit sig och när man känner att man börjar köra fast och inte når till varandra. Jag tror det är jätteviktigt.

  1. Jag och min sambo pratat ofta om att det är viktigt att gå i parterapi, även om man inte har problem. Just för förebyggande syfte. Han vill så gärna att vi ska gå, jag håller med om att det skulle vara nyttigt för oss. Men jag vågar inte! Har svårt att säga vad jag verkligen tycker och tänker, börjar alltid gråta när han säger något, även minsta lilla.
    Borde nog gå till en psykolog själv innan jag går med honom.
    Vilken lång kommentar det blev. Ville bara säga go parterapi! 😀

    1. Känner lite igen mig i din beskrivning. Tyckte det var en stärkande grej även för mej på ett personligt plan att prova på parterapi med min sambo, för jag såg att jag inte behöver vara rädd för att säga vad jag tänker och tycker i mitt förhållande. Det man trycker undan kommer oftast fram på ett eller annat sätt, genom gråt eller klump i halsen eller annat. Att din sambo är motiverad visar att han bryr sig om dej och att ni ska ha det bra, båda två. Det är en jättebra utgångspunkt. Egen terapi är också en bra sak, det ena utesluter inte det andra. kram

  2. Jag håller med! Jag och min man har varit tillsammans i 16 år, har fått fyra barn och delat hela vårat vuxna liv. Vi skilde oss, bodde isär, blev särbos och nu sambos igen. Space, uppskattning, tillsammansliv, och varförsigliv.
    Kram på dig!

  3. Älskar när du skriver om relations. Tror verkligen att sanningen är att det är hard work. Not all the time, men då och då..

  4. åh jag älskar såna här samtal som du har med äldre par. Jag önskar att jag träffade såna människor så att jag kunde fråga om lite tips. Jag gillar de här samtalen, mer sånt!! 😀 😀

  5. Jag och min man har varit tillsammans 15 år. Vi hade en kris när han gick i egenterapi för ett par år sedan (jag har gått sex år i egenanalys under universitetsåren). Vi bor isär, är starka tillsammans, och var en för sig. Känner fortfarande en vansinnig åtrå och lust till honom. Tror nyckeln hos oss är att vi aldrig tär på varandra, reser mycket och har kul tillsammans. Han gör allt det tråkiga roligt;-) Önskar alla att hitta sin själsfrände.

  6. Jag och min man har varit tillsammans i 10år nästa år och för oss är det verkligen kvalitetstid tillsammans som gör att vi håller ihop. När vi har för stressigt, inte hinner prata ordentligt med varandra blir det mycket fler missförstånd och gräl.
    Vi märker så tydligt att vi klarar inte distans och vill inte slippa ifrån den andra utan snarare bara få ha tid tillsammans!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..