Så skönt med dessa

Jag kan bli så orolig för Evelyns utveckling. Gör vi allt vi kan? Gör vi rätt och når vi verkligen hennes fulla potential? Jag känner även att allt med hennes vård är så spretigt. Eftersom hon är en av 500.000 i Sverige med en sällsynt diagnos och en av ett hundratal med Williams syndrom så finns det väldigt lite kunskap. Jag förväntas nästan vara experten. Men det är jag ju inte.

Jag vill kunna bli vägledd och lotsad. Men riktigt så är det inte. Därför är riksförbundet för sällsynta diagnoser bra för de jobbar för att vi ska få lika självklar vård som alla andra.

Jag hade ett ganska dystert möte med habiliteringen och förskolan igår. Jag ska försöka hitta en annan förskola åt Evelyn så snart det bara går. Jag vet inte riktigt vad man kan förvänta sig, men en resurs till Evelyn ska väl behöva behärska eller kunna ta en kurs tecken som stöd för att kunna kommunicera med Evelyn. Är det för mycket av mig att förvänta? Precis som ett hörselnedsatt barn behöver en person som kan teckna. Jag önska att man kunnat utannonsera en resurs åt Evelyn för att hitta en som kan tecken som stöd och vill lära sig mer om Williams syndrom. Men det verkar inte vara så det fungerar. Vet ni?

    1. Min dotter 25 år är inte förskollärare men får arbeta som resurs i ett familje kooperativ för en autistisk pojke med annat funktionshinder och hon lärde sig snabbt tecken som stöd av kollegor samt 1 kurs hon fick. Pojken har börjat tala lite med henne vilket inte han gjort med andra där.Fint!

  1. Vet inte hur det fungerar men resursen på förskolan som är nu är den personen enbart där för Evelyn? Tänker att annars är det ju att man får söka personlig assistent vilket då blir helt annat.

  2. Jag fightas också. Med förskolan. Med förskolan som inte vill lära sig tecken som stöd. Min barn som är 2,5 år gammal och har inget tal. Trots påstridigheter från logoped från landstinget så tar de inte det på allvar?! Jag har varit på förskolechefen…. händer inget. Blir så less att behöva kämpa! Det ska vara självklart…. Barnen har rätt till alternativa sätt att kommunicera på. Jag läser till förskollärare så jag vet. Och det gör så ont i mig när de inte vill hjälpa och stödja mitt barn för att hen ”funkar så bra i gruppen”.

    1. Jag blir så ledsen för er skull när jag läser din kommentar… Jag som står på vårdgivarsidan blir också uppgiven och ledsen när jag möter förskolor som använder argumentet ”men hen fungerar så bra i gruppen”. Vid observationer inser en oftast att den formuleringen egentligen betyder ”men hen gör ju inget väsen av sig, skadar ingen och gör inga andra problembeteenden. Arbetet flyter på för personalen”. Det blir mer fokus på att ha en lugn barngrupp än på barnet i frågas utveckling. Bakomliggande orsaker verkar ofta vara lite resurser (även om alla förskolor kan söka extra resurspeng åt barn vare sig diagnos eller ej).

      Trots detta dystra svar så vill jag säga att jag har stött på MÅNGA förskolor där resursstöd eller extra fokus på något (t.ex. att alla i personalen ska kunna TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation dvs) fungerar klockrent och är något självklart! De finns där ute, så ge inte upp! Sorgligt såklart att behöva leta och ev. byta men jag skickar massa styrka till er ❤️

    2. Så sjukt. Trodde det var en självklarhet att få det stöd man behöver för att kunna kommunicera. Så tråkigt att höra.
      Massa styrka till sig och till Elaine samt alla andra känpande föräldrar. ❤️ Kramar

  3. Det är en självklarhet! På mina barns avdelning har alla pedagoger gått tecken som stöd trots att vi inte ens har något barn med behovet. Även små barn drar ju otrolig nytta av tecken när dom inte kan prata själva.

    1. Samma sak på mina barns förskola. Pedagogerna arbetar aktivt med TAKK. Mitt yngsta barn pratar bra men tycker det är jättekul att lära sig tecken också. Bara positivt tycker jag.

    2. Vu har också TAKK på vår förskola vilket underlättar en hem del då språket inte kommit hos vår som än, när han vaknar på natten och tecknar att han är törstig, underbart att slippa gissa sig fram halvtre på natten när det enda man vill är att sova.

      Jag har inte hängt med i svängarna om ni redan bytt förskola till Älvsjö? Om inte så kanske ni kan göra det redan nu och ha TAKK med som önskemål på vad ni vill ska finnas på förskolan så att alla pedagoger kan kommunicera med Evelyn och självklart ska det vara ett KRAV att en assistent kan det.

      Jag hoppas att ni hittar en förskola som känns bra ur alla perspektiv så att ni slipper ha alla barn på olika förskolor. Vi hade en flicka med CP (bland annat inget tal och dålig hörsel utöver övrigt..) på bör dotters avdelning när hon var liten (1-5 år), assistenten kunde TAKK och sen gick övriga pedagoger pö om pö och vips kommunicerade både barn och vuxna mwd flickan med CP-skada, det var fantastiskt att se hur bra det fungerade.

      Jag håller tummarna för er, kämpa och ställ krav och var en riktig tigermamma, vilket du redan är!

      Styrkekramar

  4. Har själv barn med resurs på förskolan pga autism. Min erfarenhet av detta är att resurser är ett genomgångsyrke för ungdomar efter gymnasiet innan högskolestudier pga låg lön, korta anställningar och inga utbildningskrav. Annars borde ju rimligtvis de pedagoger som kan mest vara med barnen som behöver mest stöd. Vi har dock haft tur och fått en ung kille som är villig att lära och som mitt barn ÄLSKAR. Kolla upp med hjälp av HAB vad för slags kompetenshöjande insatser som finns och KRÄV att resursen får gå dessa är mitt råd.

  5. Min mamma jobbade som personlig assistent åt en pojke med down syndrome och bar då tvungen, genom jobbet, att gå en kurs i teclenkommunilation. Hon var först förskolepedagog på avdelningen och sedan när pojken började blev hon hans personliga assistent. Och en annan fick hennes tidigare tjänst.

    1. I mitt område finns även en förskola för döva. Där får alla gå men man har tecken som en naturlig del för att det går många döva där. Kanske finns liknande hos er? Man behöver inte vara döv som sagt.

  6. Precis som Anna skriver här ovan tar man ofta in unga personer direkt från gymnasiet som resurser då de kostar mindre än utbildade. Vi har en pojke i lågstadiet med adhd som har en egen resurs som själv sagt vid flera tillfällen att hon inte kan någonting om adhd och vad det innebär. Vi får själva försöka utbilda henne i bemötande, vad diagnosen innebär och hur man kan jobba med stöttning etc Tycker det vore mer än rimligt att resurspersonerna erbjuds utbildningsinsatser i samband med att de anställs så de får de verktyg de behöver för att hjälpa barnen på bästa sätt.

  7. Alla pedagogerna på mitt barns förskola använder tecken som stöd hela tiden i kommunikationen med barnen… alla barn. Hoppas det blir bra för Evelyn på nästa förskola, det tror jag. ❤️

  8. Åh vad ledsen jag blir. Det är klart att alla barn har rätt till personal som kommunicerar med dem utifrån barnets förmåga. Blir så arg över dessa orättvisor som drabbar de som redan har det svårare.
    På vårt barns förskola använder de TAKK på alla avdelningar. Det är bra för alla, speciellt när det kommer ett barn med sen språkutveckling, då kan alla både personal och övriga barn kommunicera med det nya barnet.
    Jag tycker att det minsta ni kan begära är att det finns minst en nära personal som kan teckenspråk/TAKK.
    Styrka till er i kampen för ert barns rätt till sin fulla potential och dagliga trygghet.

  9. Hej Elaine,

    Jobbar som pedagog så jag har viss insyn. Eftersom ni använder tecken som stöd hemma så bör det naturligtvis finnas på förskolan också. Som förälder får man tyvärr kämpa mycket när man har ett barn i behov av stöd. De flesta pedagoger är bakbundna och kan inte påverka omfattningen av stöd så då hänger det ofta på föräldrarna. Om det känns bra med personalen i övrigt så lyft frågan högre istället, även förskolor kan anmälas till skolinspektionen. Känns det inte bra med personalen så byt. Är själv förälder till barn av behov av stöd och utan de pedagoger vi har förskolan hade vi mått så mycket sämre.

    Dessutom borde det inte bara vara resurspersonen utan även ordinarie personal som borde gå kurs i tecken som stöd. I min yngsta dotters grupp finns ett annat barn som behöver tecken som stöd. Där har personalen gått i omgångar och lär även de andra barnen vilket naturligtvis positivt för alla. Det är ju bra att kunna kommunicera med sina kompisar❤️.

    Sänder en Styrkekram till dig och alla andra föräldrar som kämpar särskilt i skolstartstider!

  10. På min dotters avdelning finns ett barn med en diagnos. Hennes resurs kan TAKK och de har vävt in det i hela undervisningen så alla barnen får lära sig. Superbra!

  11. Ge inte upp det finns superpedagoger. Båda mina döttrar kan TAKK, då det var en naturlig del i förskolan. Pedagogerna fick även lära oss föräldrar lite tecken då barnen framför allt använde tecken när de var små. Att alla skulle kunna kommunicera med varandra vad en självklarhet. När min yngsta dotter fick i förskoleklass arbetade pedagogerna även där med TAKK och de hade veckans tecken och sjöng på teckenspråk.

    Det är guld värt att ge barnen denna möjlighet att kommunicera med varandra oavsett om man var särskilda behov eller inte

  12. Ge inte upp!

    Det finns superduktiga pedagoger som använder TAKK i det dagliga arbetet. Båda mina döttrar har lärt sig att kommunicera med TAKK, då det var en självklarhet att alla skulle kunna kommunicera med varandra oavsett särskilda behov eller inte. Då ska tilläggas att det inte fanns något barn på förskolan som använde TAKK som stöd i sin kommunikation.

    När min yngsta dotter började i förskoleklass använde pedagogerna även där TAKK i det dagliga arbetet. En av pedagogerna använde alltid oavsett när TAKK när hon pratade med barnen

  13. Hej! Kan inget om detta tyvärr men en kompis till mig har en dotter med Downs syndrom. Av henne lärde jag mig några enkla stödtecken eftersom hon sa att ALLA barn har nytta av det, som jag sen använde på mina barn från ca 5 mån ålder. Vid 9 mån började de själva teckna ord som ”vatten”, ”smörgås”, ”hoppa ner” mm. Min äldsta hittade t o m på egna tecken och kombinerade olika. Båda (pojkar f ö) blev väldigt tidiga med sin talade språkutveckling också.

    Vad jag vill säga med denna långa utläggning är att det är märkligt att barn som verkligen behöver tecken ska behöva strida för det när lika gärna alla pedagoger skulle kunna tillämpa det. Ett minimum borde verkligen vara att en resurs får gå en kurs. ”Hur svårt ska det vara?!” är ju det man tänker… Hoppas det löser sig för er!!

  14. Det borde vara självklart att någon i personalgruppen som ansvarar för Evelyn går en kurs i tecken som stöd om inte kompetensen redan finns här.
    Jag jobbar som lärare och i min kommun är det många som har gått just en sådan kurs (TAKK) och många av oss går den i förebyggande syfte för att ha kompetensen om vi får ett barn som är i behov av det. Det bästa är ju att man kan använda det till alla barn man möter för att förstärka sitt talade språk.
    Heja dig, stå på dig!

  15. Hej!
    Har du varit i kontakt med Riksförbundet för sällsynta diagnoser så har de förhoppningsvis berättat för er om Ågrenska utanför Göteborg. De anordnar familjeveckor för hela familjen där det finns ett barn med diagnos. Om inte, kolla deras hemsida ågrenska.se. Superbra verkligen. Mamma och pappa går tillsammans med övriga föräldrar på föreläsningar och barnen tas om hand av förskoleklass- och skolpersonal. Alla bor där och går till dukat bord alla måltider.

  16. Det är klart att du ska kräva det..! Det ska kännas rätt för dig och ditt barn. Punkt slut!

    ”Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende
    är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen(Lpfö, 2016, s5)

    //från en blivande förskollärare med stora ambitioner 🙂 som för övrigt saknar dina fade aways….när du pratar om dig själv i tredje person och sätter ihop det med verb. typ så här!
    //En glad Elaine njuter vidare av sitt kaffe, fi fan

  17. Hej!
    Jag jobbar som elevassistent på särskola. Höstterminen -16 fick vi in en elev på 7 år som inte hade något tal. Eleven kommunicerade med tecken.
    Vi som jobbade kring eleven ville gå kurs/er för att få lära oss att använda tecken ordentligt, inte bara via en app som jag laddade ner åt oss (mamma är spec.pedagog och jag kunde ”låna” hennes jobb-konto i smyg åt oss). Vi låg på vår rektor flera, flera gånger samt sa till föräldern att ligga på rektorn angående kurs i TAKK.
    Vi fick tillslut gå en kurs a 3h per tillfälle a 3 gånger med start i FEBRUARI 2017. Eleven hade då gått hos oss sedan augusti 2016.
    Tyvärr tror jag det brister någonstans mellan rektorera och budgeten. Det suger att inte bara kunna få gå en kurs som behovet skriker efter – utan det måste passa in i budgeten.
    Såg att några skrev att resurs/assistentjänsten oftast är av yngre personer som mellanlandar innan vidareutbildning och det stämmer i stor grad. Däremot finns det många som jobbar som det (som mellanlandning, inklusive jag tills imorgon) som brinner för yrket. Vi vill det bästa för eleverna men för utbilda oss själva genom böcker osv. Jag har tur som bara har kunnat ringa mamma och fått handledning.
    Har ingen aning om byråkratin och om du har ”rätt” att kräva en resurs som bryr sig om att lära sig TAKK – antar att du har gjort det mesta.
    Jag hoppas verkligen att det löser sig för Evelyn, antingen via ny resurs och utbildning för personalen eller ny förskola med bättre förutsättningar. Ge inte upp hur tufft det än är! Kram.

  18. Hej Elaine,
    Självklart ska din dotter ha möjlighet att kommunicera med personalen. Jag skriver personalen, för jag tycker att alla som kommer i kontakt med henne på förskolan ska kunna TSS. Det finns kurser! Kommunikation är så viktigt och är man det minsta intresserad så efterfrågar man utbildning, eller hur?

  19. Jag arbetar som förskollärare i Alingsås kommun. Där driver vi ett projekt med hjälp av bidrag från Spsm (Specialpedagogiska skolmyndigheten) ”Varje barns rätt till kommunikation”. Vi är TAKK-kommunikatörer som besöker förskolor varje vecka där vi inspirerar och är modeller för pedagoger och barn. Målet är att alla förskolor i kommunen ska kunna använda tecken som en metod till språkutveckling. Som projektet heter så har alla barn rätt till kommunikation och enligt mig fullföljer man inte sitt uppdrag om man säger nej till ett barn som behöver tecken i sin kommunikation. Stå på dig❤️

  20. Tycker de är en självklarhet att resursen ska kunna kommunicera med din dotter! Nu har min son diabetes typ 1 men vi fick bråka till oss resurs men när vi väl fick de så kan alla pedagoger hans diabetes nu. Inte bara resursen. Dom fick gå på utbildning på sös samt att hans diabetesteam kom ut på förskolan o instruerade o lärde ut. Helt fantastiska på diabetesmottagnigen på sös! Känns ju verkligen så trist att man ska behöva känna som du gör. De är krävande att ha ett barn med diagnos oavsett vilken så då vill man bara att allt annat runt om kring bara ska rulla på.

  21. Är förskollärare sen länge och säger ta fighten, be strong! Fightas uppåt, som pedagog är man bakbunden fast man håller med och stöttar er föräldrar. Det är oerhört olika hur barn med funktionsvariationer får det stöd som de faktiskt enligt skollagen har rätt till. Olika i olika kommuner men som sagt rätt till stöd har alla barn som behöver det. Förskolan idag i Sverige är tyvärr inte speciellt likvärdig… Själv tröttnade jag på att stånga pannan blodig, ha ambitioner med mitt arbete och aldrig få gehör för det som behövs för att möta alla barn efter deras behov. Jag klev av det eg bästaste arbetet jag vet! Mitt råd är att slåss och inte ge upp! Fifan! Styrka!

  22. Jag arbetar som lärare i grundskolan och när jag fick veta att jag skulle ha ett barn med inopererade implantat i öronen för att höra blev jag direkt erbjuden kurser i tecken som stöd. Min elev hörde alltså precis som vilken människa som helst, men jag blev ändå erbjuden kurser för att förstärka det talade ordet. Såklart gick jag på kursen och har gått fler därefter och tecknen förstärker faktiskt för alla barn. Så stå på dig!

  23. Mamman om H&M:s reklam: ”Förstår inte problemet”
    H&M har de senaste dagarna fått ta emot stor kritik för en reklambild på en mörkhyad pojke som bär en tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle”. Den rasiststämplade bilden har blivit en storm på sociala medier och kritiserats av människor världen över

    Efter kritikerstormen valde H&M att ta bort bilden. I en kommentar skriver klädjätten att de ångrar bilden och valt att ta bort den:

    ”Vi har gjort fel och vi har därför tagit bort bilden i samtliga våra kanaler. Vi har dessutom beslutat att dra in tröjan på alla marknader. ”

    Men nu har pojkens mamma talat ut och hon anser att reaktionerna är överdrivna:

    – Jag är mamman och det här är en av hundratals olika outfits min son modellerade … Sluta ropa varg hela tiden, det är en onödig konflikt.

    Mamman, som själv var med på fotograferingen, har även hon fått ta emot kritik för sitt uttalande.

    – Jag förstår verkligen inte, men inte för att jag väljer att inte förstå utan för att det är mitt sätt att tänka, förlåt, sa hon.

    https://www.svd.se/mamman-till-barnet-i-hms-reklamkampanj-jag-forstar-inte-problemet

  24. Hej! Det är så ledsamt att läsa vad du skriver. Jag tror att skillnaderna i landet är stora.. men i den mellanstora staden som jag arbetar som förskollärare ser jag tyvärr hur dessa barnen kommer i kläm. Har man dessutom inte föräldrar som driver på är det mycket svårt att få en resurs. Jag ser också att det finns ett problem med ”integrering till varje pris” jag hoppas verkligen inte att jag missförstås nu, och trampar jag någon på tårna så ber jag om ursäkt! MEN det känns som att många barn hade mått bättre av att gå i mindre grupper och inte i en ”vanlig förskolegrupp” till varje pris. Jag tror också att man varit väldigt rädda för att stämpla barn genom att säga ”den här pedagogen är ett barns resurs” vilket har lett till att man ofta har ”en resurs i gruppen”. Jag tror att det är viktigt för barnet och resursen att få skapa ett speciellt band, där resursen kan ägna sig helt åt barnet (naturligtvis hjälpa barnet att samspela med andra, inte bara sitta för sig själva) men jag tror det är viktigt att resursen kan känna att den kan fortsätta vara kvar i samspelet även om ett annat barn ropar att den är färdig på toaletten. Att veta sin uppgift tror jag gör att man går in helhjärtat för den! Självklar ska du kräva att alla vuxna som träffar din dotter ska gå tecken som stöd!

  25. Känner igen mig så otroligt mycket i den oro som du beskriver. Min dotter som är 2år och 8mån har också en sällsynt diagnos, vet tyvärr inte så mycket om diagnosen då vi fortfarande inte fått någon information från någon läkare (har legat på sen i höstas) och det tyvärr inte är så lättgooglat.

    Det känns som att ansvaret ligger på oss föräldrar att vara dom som är pålästa gällande olika kommunikationsstrategier m.m. Men att man som föräldrar ska behöva fungera som logoped eller sjukgymnast är galet! Det borde ju vara vården som bidrar med kunskapen till oss som föräldrar och inte åt andra hållet. Vi känner inte alls att Hab ger oss tillräckligt med stöd och kunskap, har dock haft turen att vara på en fsk med engagerad personal! Tycker att det är otroligt svårt att se hur man ska få till en förändring, vi har varit både öppna och raka med hur vi känner men har inte sett någon ändring från deras sida. Vad ska man egentligen behöva göra för att få den hjälp som ens barn har rätt till?!

  26. Många gånger är det inte förskolan själv som bestämmer om det ska finnas resurs eller ej utan beslutet fattas högre upp. De som fattar besluten och beviljar resurserna set saker och ting på ett sätt som är svårt att förstå sig på. Får man beviljad resurs i gruppen för att det finns barn som har särskilda behov så är det inte mer än kanske 50% d v s 4 timmar om dagen. Har du ett barn som är rörelsehindrat eller har en kognitiv nedsättning beviljas resurs lättast. Att få få gå utbildningar i teckenspråk, takk eller dylikt brukar inte vara så svårt att få gå, däremot så är det ofta svårt att hitta en lämplig utbildning nog fort .

  27. En kollega till mig har ett barn med resurs på förskolan (sällsynt diagnos). Resursen har gått kurs i tecken som stöd och jag vet att personalen på förskolan hjälper till mycket med att teckna och uppmärksamma för föräldrarna framsteg i språket. Min kollega påpekar ofta hur bra resursen och förskolan är. Lycka till, hoppas ni får hjälp!!

  28. Hej Elaine.
    Det är en komplicerad fråga tyvärr. Jobbade några år som resurs och det största boven Är nog lönen. Jag hade 16 000 brutto på en heltid, hade viss pedagogisk utbildning samt många års erfarenhet med att jobba med barn i frivillig verksamhet. Även utbildad i anatomi(barnet hare fysisk skada) Var då 27 år och ville själv skaffa barn vilket var omöjligt med det jobbet. Dessutom fanns det ingen möjlighet att få följa med barnet upp i skolan då den skolan redan hade personal som var anställd men hade för lite timmar. Blev sen utbytt mot någon som inte hade någon som helst kunskap eller vilja att jobba med barnet, men hen behövde fylla sitt schema. Nöjda föräldrar? Inte så mycket! Vi grät allihopa den dagen jag slutade…

  29. Om jag var du så skulle jag vara kvar på förskolan trots allt, då ni väl byter i samband med flytten? Det blir väl lite mycket med ytterligare ett byte tänker jag.

  30. Borde vara en självklarhet! På vår förra fsk använde ALLA fröknar TAKK i i princip alla konversationer/ grejer barnen skulle göra. De upplevde att även mindre barn som inte hade så utvecklat tal kunde göra sig mer förstådda. Sen bytte vi pga flytt, dock samma kommun. Där nämnde jag bara hur de va på förra fsk, personalen älskade idén och fick till så alla fick gå kurs. Nu har mitt barn inga ”speciella behov” (gud vad fel det känns att skriva så, barn som barn!) Men kan bara se positiva saker med att tidigt lära sig flera sätt att kommunicera än med tal

  31. Nu skriver du ju inte exakt var problemet ligger, kan ju va olika, om det sitter i personalens vilja, ledningens direktiv eller om det är ekonomin som sätter stopp.
    I läroplanen står ju att alla barn ska få sina behov tillgodosedda, oavsett om de är tillfälliga eller konstanta. Och förut fanns alltid särskilda pengar till barn i behov av särskilt stöd men idag finns inga såna pengar utan det blir en bedömningsfråga vilket tyvärr kan leda till att den som skriker högst får mest och vilka resurser man väljer att sätta in bestämmer man(förskolan/ledningen) själv.

    Men om det är att personalen inte vill så låter det ju sjukt trist och då tycker jag du ska byta förskola oavsett! Hur kommer attityden att vara då om de skulle ”tvingas” till det? Är det pga ekonomin så kan man ju kämpa för sina rättigheter såklart, men finns inte pengar så kan det bli svårt ändå, tyvärr.

  32. Fy,det borde vara en sjäövköarhetpå alla förskolor. På mitt barns förskola tecknar de, jag älskar det och vill lära mg mer tills nästa barn kommer, även om min dotter pratat massor tidigt. Så värdefullt. Bra för alla, men att din dotter inte får en sådan resurs…. herregud! Usch. Hoppas det löser sig

  33. Verkar konstigt att hon inte får en resurs som kan teckna. Min äldsta son hade en pojke med en ganska grav utvecklingsstörning. Han hade en resurs som kunde teckna och som lärde övriga barn att teckna lite då att de alla kunde kommunicera med tecken. Han fick även åka iväg på aktiviteter som skulle främja hans motoriska utveckling, så som bad och ridning. På yngsta sonens avdelning använde man tecken för att kommunicera med de barn som av någon anledning var sena med språket. Att lära sig de mest basala tecknen tar ju bara några timmar…

  34. Vad ledsen jag blir av att läsa att så många verkar ha problem. Vi vet inte vad som är fel med vårt barn men munnen används varken för mat eller tal. När det var dags för förskola så satte de in en resurs till gruppen direkt och en av de ordinarie är med mitt barn, de har lärt sig tecken som stöd utan att vi har bett om det då de ser det som en självklarhet att de möter varje individ som en egen person och inte utifrån ett grupptänk. Hoppas resten av alla kommuner i vårt avlånga land tar efter vår kommun!

  35. Har ni som föräldrar fått erbjudande om kurs i teckenspråk? Ni behöver ju också lära er det för att kunna förstå vad dottern tecknar.
    Hälsningar fd. teckenspråkslärare.

  36. Hej!
    Jag jobbar själv som resurs åt ett barn i grundskolan. När jag blev tillsatt som resurs hade rektorn på skolan sökt om tilläggsbelopp för det. Ett barn kan aldrig nekas hjälp för sitt/sina behov, utan alla har rätt till att få just den hjälp man behöver. Vet inte hur det är i andra kommuner, men i ”vår” kommun kan inte förskola/skola hänvisa till budget osv, då det är ett tilläggsbelopp som ska sökas. Stå på er, och fortsätt kämpa!!

  37. Jag jobbar visserligen som barnhandläggare och ”utredar sidan” och inte på LSS men mitt starka råd är att skaffa dig en riktigt bra LSS-handläggare (byt om det inte funkar) och ställ krav på individanpassade insatser. Beroende på kommun är det olika kämpigt. Men det är ditt barns rättighet att, av kommunen, få de stöd hon behöver.

  38. Dels så borde alla i personalgruppen lära sig TAKK och dels så hoppas jag att resursen är till barngruppen? Så att den ordinarie personalen kan ge Evelyn utmaningar så att hon utvecklas. Resurser har oftast ingen utbildning utan den ordinarie personalgruppen ska ”turas om” att stödja Evelyn i hennes utveckling eftersom de har utbildningen för det…med hjälp av specialpedagog och/eller logoped. Ställ det kravet! Kram!

  39. Vår son har en hörselnedsättning och vi har använt TAKK sedan förra våren. Pedagogerna på hans förskola har inte denna kunskap, får inte någon utbildning, ingen extra resurs utan det är på pedagogernas egen fritid och på eget initiativ som de valt att lära sig. Om detta är som det ska, eller ett udda case, vet jag dock inte. Lycka till med att hitta en bättre förskola, tycker absolut inte att det är ett konstigt krav. Tvärtom!

  40. ni vet säkert redan om det här 🙂 men om ni känner att er dotter inte får den hjälpen hon behöver så kan ni söka om förtur tillandra förskolor inom er kommun. Vi pratade med en resursamordnare inom vår kommun då vi kände att vår förskola inte gjorde tillräckliga anpassningar för vår son och då blev vi beviljade förtur till valfri förskola inom kommunen.

  41. Om det finns en padda på skolan borde de åtminstone kunna ladda ner appen TAKK och börja lära sig därifrån. Så otroligt ignorant att inte tillgodose barns behov av att få kommunicera!

  42. Hej,
    Vår Stina har Smith-Magenis syndrom (SMS) som också är en sällaynt diagnos. Hon var 1 år och fyra månader och skulle precis börja på förskolan när vi fick diagnosen. Förskolan Våga Gård, ett föräldrakooperativ, läste på och pratade med oss, kontaktade kommunen och från första stund har vår dotter S haft resurs. Hälften av de med SMS får inget talat språk, då tog de hjälp och hela personalgruppen fick utbildning i ”tecken som stöd”. Idag talar vår S om än lite otydligt, vi använder tecken för att till fullo förstå varandra och förskolan och S resurs har varit fantastiska i sitt arbete. Idag är S sju år och går kvar på Våga Gård fast på fritids och har fantastiskt nog kvar ”sin” resurs❤️ S har haft de bästa av förutsättningar och jag önskar att alla barn, funktionsnedsättning eller ej, fick en sådan start i skollivet som S och hennes bröder fått 🙏🏼

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..