Läs denna bok

Telefon och dator var död så jag köpte denna bok på flyget ner till Göteborg. Efter 37 sidor var jag så tagen att jag blev tvungen att vända mig till kvinnan bredvid mig.

Jag: Har du en tonårsdotter?

Hon ler: Ja.

Jag: Du MÅSTE köpa denna bok till henne.

Hon: Hon är 15 år och börjar gymnasiet till hösten!

Jag blir nästan gråtfärdig: Det är perfekt!

Men den är perfekt till alla kvinnor. Jag ska fan sluta ge folk komplimanger på utseendet för all framtid (ok nu är jag nufrälst så det kanske håller en vecka). Men jag ska i alla fall börja ge folk komplimanger som kan vara av värde i denna värld: snäll, omtänksam, smart, ärlig, tuff, stark, full av integritet, rättvis, har ni fler förslag på komplimanger man kan ge?

  1. Jag ger aldrig komplimanger gällande utseende längre. Känns så självklart när man tänker efter. Sådana komplimanger visar: 1. Jag tänker på hur du ser ut. 2. Det spelar roll hur du ser ut.

  2. Ännu bättre än att säga att någon är snäll/tuff etc. är att specifiera ”det var väldigt snällt av dig att fixa xxx”, ”vilken smart lösning på problem yyy du kom på” etc.

  3. Jag håller med om att fokus behöver flyttas från utseende till mer viktiga egenskaper men med det sagt finner jag det svårt.
    Min tjej på 3år har redan satt klänning = fin vilket är något vi självklart tyvärr varit med att skapa (även om hon fick sin första klänning av vänner och blev helt förälskad från den dagen så det valet gjorde hon i alla fall själv)
    Jag försöker när hon säger att hon är fin i en viss typ av kläder att det är hon som gör kläderna fina och inte tvärtom…
    Fler tips på hur man vänder tillbaka från dessa ord?

  4. Jag tänker att det är vanskligt. Får man inte höra från sina föräldrar att man ser bra ut kommer de leta efter den bekräftelsen på annat håll. Förmodligen fel ställen.

    Ge dem självförtondet från er på rätt sätt i rätt miljö och sammanhang för vare sig vi vill eller inte är yttre skönhet något som är viktigt för oss. Jag går så långt att jag vill påstå att det ligger i vår biologi.

    1. Nä, nu killgissar du. Varför skulle vi bry oss om utseende och söka bekräftelse av det om vi inte lärt oss att det är av vikt? Att ge barn beröm för utseende sänder signaler om att det är viktigt, att inte ge barn beröm för utseende sänder ut signaler om att det inte är viktigt. Jätteenkelt faktiskt. Samma sak med beröm för prestationer.

      1. Det är du som killgissar. 😉

        Att vi tycker vissa är vackrare än andra beror på genetisk kompatiblitet. De som vi har giftastycke med tex. Eller att syntetiska drag = frisk etc etc.

        Titta runt i naturen. Det är inte bara människan som djur som funkar så. 😊

        Att sedan Hollywood har gått in och messat med våra huvuden så att det du som individ borde tyckt var vackert inte längre gör det är en separat fråga. 🌸

        1. Nu finns det ju en uppsjö av olika saker djur finner attraktivt, som ex att kunna bygga ett ordentligt bo. Alla går inte efter utseende (som i tecken på goda gener).

          Det är klart det finns en genetisk aspekt men den är helt oviktig. Vi kan ju som bevisat ändra vårt sätt att tänka och bete oss utan att det skadar oss evolutionärt. Som att sluta söka bekräftelse för utseende, som resulterar i mer direkt ohälsa för individen än indirekt hälsa för kommande generationer.

          1. Att det finns fler saker som djur uppskattar, förresten gå som bygger bo, tar inte bort det faktum att utseende borgar för friska avkommor.

            Du kan inte tycka bort saker bara för att du vill att det ska vara så. Människa tycker många saker är vackra, som soluppgångar tex. Det ligger i vår biologi att vackra ting gör oss lyckliga. Som blommor tex. Eller ett par ögon.

          2. Det är inte ett tyckande utan en faktisk omständighet att preferenser vad gäller skönhet varierar starkt från kultur till kultur. Men nu handlar inte det här om vad vi tycker är vackert eller att vi gör det, utan om nödvändigheten i att uttrycka det och ångesten det medför för individen.

            Varför tror du att personer som inte fått sitt utseende kommenterat under uppväxten skulle söka det hos andra som vuxen?

  5. T.ex på fler komplimanger utan fokus på utseende: rolig, varm, härlig, glädjespridare, förståndig, bra lyssnare, stark, vänöog

  6. T.ex på fler komplimanger utan fokus på utseende: rolig, varm, härlig, glädjespridare, förståndig, bra lyssnare, du utstrålar positiv energi, trygg, lättsam/okomplicerad, harmonisk.

  7. Fast jag gillar inte idén att stigmatisera komplimanger om varandras utseende. Herregud dagar jag har känt mig som ett träsktroll (t ex vid PMS) och fått höra ”så vacker du är!” har jag grinat tacksamhetstårar. Ibland behöver man helt enkelt höra det, för att känna sig sedd. Och känslan att någon sett att jag är nere eller gömmer mig undan och vill lyfta mig och ge mig sådan värme… Det är ju en ynnest. Jag tror att den bästa lösningen är att ge FLER komplimanger för personlighetsattribut, inte att sluta se varandras yttre.

        1. Yxskaft!

          Har du funderat på varför förresten? För att så fort en kvinna ger en komplimang så tror mannen att han har halva redan inne.

        2. Alltså varenda jävla (icke-aggressiv) konversation jag startat med en man jag inte känner tas ju för fan som en invit, hur tror du då att jag skulle kunna ge en komplimang?

          Och om nu män skulle ge komplimanger för att göra nån glad (utan baktanke), varför ger de aldrig komplimanger till andra män?

  8. Klart man får ge komplimanger baserade på utseende. Om någon klätt sig fint, fixat håret eller makeup vill den ju få höra det. Att då säga: Va snäll du är eller nämna någon annan egenskap är ju helt befängt! Med det sagt så ska man även ge positiv uppmärksamhet till egenskaper hos personer som vi vill lyfta fram, se mer av och förstärka. Som allt annat i livet gäller balans o sunt förnuft!

    1. Men om vi slutar lägga vikt vid att vi ska se fina ut så behövs det ju inte? Om vi kan sluta ge komplimanger för utseende kan vi kanske en dag slippa att göra oss ”fina”, så vi helt enkelt bara kan få vara de vi är eftersom vi är perfekta just så. Varför skulle en vilja upprätthålla behovet av andras bekräftelse av utseende?

      1. För att det ligger i vår natur. Dem du älskar de tycker du också är vackra.

        Att förneka det är att göra brott på sina egna instinkter.

        1. Nej jag tänker inte på de jag älskar som vackra, men så är jag också uppväxt i ett hem där utseende inte pratades om öht. Jag tänker på hur bra de jag älskar får mig att må, hur varm jag blir i själen av att se dem.

  9. Jag brukar tänka på att ge komplimanger på handlingar man gör. Inte det man är. Man gör tex snälla, omtänksamma, roliga handlingar. Man gör inte snygga handlingar. Det är något man är.

  10. Alltså alla de här asketiska nyckerna som pågår nu som går stick i stäv mot vår biologi tex kost och nu scocial samvaro måste vara dagens ersättning för religion och få utlopp för dåligt samvete att man har det bra när andra inte har det.

    Ingen blir lycklig för att andra också är olyckliga och blir de det förtjänar de inte din uppoffring iaf för de är bara missunnsamma och egocentriska.

    Jag måste säga att trender idag liknar mest för mig jante gone on crack.

  11. Jag läste den i vintras.. och en av de bästa böcker jag har läst. Den blir bättre (om du inte redan har läst ut den?!). Jag hade lånat boken från bibblo men kommer att köpa den hem för den var så grymt bra att jag vill gå tillbaka till den och läsa vissa stycken.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..