Eller inte riktigt.. Försökte ta en tur för tre dagar sedan, men då skrek Saga och ville inte alls åka vagn så jag vände efter tio minuter.
Idag gick det bättre, hon var mätt och belåten och vi lyckades pricka in de få soltimmarna som var idag.
Det är en speciell känsla att gå ut för första gången efter förlossning.
Världen ser ju likadan ut som innan, men ändå har precis allt ändrats.
Jag kommer ihåg första första promenaden med Ida. Då bodde vi i stan och jag tog mig ett kvarter sen fick jag panik av alla människor och ljud och gick hem. Det tog nog två veckor innan jag vågade mig ut ensam igen.
Tredje gången är jag ju lugnare men det är ändå något speciellt med första promenaden.
