Misofoni – (extrem) känslighet mot vissa ljud

5 juli 2016 37 kommentarer
Fakta / Kris

SMACKARU’ SÅ SMÄLLER DET!

Har jag (Tessan) lust att vråla till alla som, tja, smackar. Och sörplar.

Mitt vanligtvis rätt sansade jag går all batshit crazy när någon har den otroligt dåliga smaken av avge ljud när hen äter eller dricker.

Och jag inser, i relation till andra, att min reaktion är något starkare än vad som bör anses som normalt, heh. Jag blir så djävulskt irriterad att jag vill slå sönder luften och alla atomer.

Tuggar en person tuggummi på tunnelbanan med lite väl stor entusiasm är jag beredd att byta bort mitt högt värderade säte i morgonrusningen. En sörplande kollega leder till att jag i vredesmod trycker in hörlurar långt in i hörselgångarna, redo att hellre lyssna på ljudet från en röjsåg eller dragracing istället.

På mitt förra jobb hade jag en kollega som notoriskt sörplade kaffe. En i övrigt helt störtskön kollega. När jag såg hen komma vandrande med sin kaffekopp och slå sig ner ett par bord bort från mig tappade jag koncentration och arbetsmoral i ett nafs. Hundra procent fokus på min kaffesörplande antagonist. I ögonvrån såg jag hur kaffekoppen närmade sig munnen och i takt med att kaffet sörplades in i hens munhåla, gnisslade jag ner mina tänder. Konstruktivt – nej, högst nödvändigt – ja.

De som smaskar när de äter godis, eller storfavoriten banansmaskande – ni vet det där kletiga smacket när bananjäveln fastnar i gommen? Åh herregud, jag blir aggressiv bara att att skriva om vansinnesdåden. Japp, så charmig är jag.

Och det här heh, tillståndet kallas alltså misofoni. Hat mot (vissa specifika) ljud. Min brorsa har samma sak, men mot andra typer av ljud så vi kan förenas i vår ilska.

I mitt fall blir jag lack, sen går det över. Men de som lider av det i dess värsta form kan få riktigt starka reaktioner, till och med ångest. On the flip side så hävdar vissa att det kan finnas kopplingar mellan känslighet mot ljud och kreativ genialitet. Solklar koppling, säger jag.

Så. Finns det några andra aggressiva ljudhatande genier out there?

37 kommentarer

Vissa tuggljud, knak i käkarna och ljudet som själva käket ger ifrån sig när det mosas av molarerna (försök äta äpple/knäckebröd/småsten utan knaster…), från vissa vuxna närstående kan vara lätt rabiesframkallande. Speciellt om det råkar förekomma samtidigt som nån hormonsvängning. Barnens smaskande, sörplande och andra konstiga matrelatade läten går förvånansvärt obemärkt förbi. Det är väl så att ens egen mamma är värst helt enkelt. ?
*helt balanserad reaktion*

Åh, herregud, ja! Jag blänger halvt i smyg på sambon så fort det låter när han äter, minsta lilla får mig att överväga att sätta mig i ett annat rum och äta. Eller folk som absolut måste tugga det första på chips med öppen mun… Där jag jobbade tidigare hade jag en kollega som gärna åt morot till mellanmål och hade jag inte haft tillgång till hörlurar då är jag inte säker på att jag kunnat ansvara för konsekvenserna av att lyssna på det ljudet. Tänk dig någon som biter av moroten med öppen mun och sedan tuggar med halvöppen mun *KNAAK-KRAS-kras-kras-kras-KNAAK-KRAS-kras-kras* Hörlurar och djupandning, säger jag.

Låter som att du kanske tillhör de ca 20 procenten som är högkänsliga? När jag läste om det fick jag många aha-upplevelser, och lärde känna mig bättre.

Nä inte för ljud. Men för lukter!
När det luktar typ kompost, piss, cigarettrök, kärringparfym, och några till. Då går jag bärshärk! Har många gånger svurit/skrikigt rakt ut när det komposten luktar och nästan hamnat i handgemäng när det svartnade för ögonen när tjejen bredvid mig på perrongen tände en cigg. Finns det nåt ord för det?

Alltså JA på allt. Jag blir tokig. Och när folk inte pallar blåsa på maten utan kyler den genom att suga i sig tuggan som en myrslok. Batshit är bara förnamnet! Barnen kan jag dock fördra, hur är det med er andra?

Blir också tokig på folk som visslar.

Ja tyvärr känner jag igen mig alltför väl. Ju sämre jag mår desto känsligare är jag dessutom. Riktigt svårt att leva med och min man tycker nog jag är fruktansvärt knäpp.

Ja! Jag. Blir värre när jag är trött. Smaskande ätande av godis och mat, sörplande och tuggummituggande med ÖPPEN mun. Jag kan bli helt vansinnig. Får faktiskt nästan ångest. Och ja, jag är både hsp o har gad.

JAAA! Både min sambo och dotter drar in luft mellan tänderna och får fram ett suttljud som driver mig till vansinne. De tänker inte på det men jag tänker inte på något annat till slut. Kan höra det genom hela huset och på långt avstånd och skulle kunna strypa dem varje gång, det riktigt skär genom hela huvudet. Folk som äter med öppen mun kommer god tvåa på hatlistan.

Ja, jag känner samma irritation/ilska. Typ någon som flippar på en skinnbit vid nagelbandet. Ljudet av min man som använder tandtråd efter varje matbit, typ.
Annars, allt smaskande är galet jobbigt! Kan inte gå på bio längre..
Usch, finns massor.. 😀

JA på allt! Folk behöver inte ens tugga särskilt ljudligt för att jag ska känna mig redo att begå ett våldsbrott. Står hellre upp än sitter nära nån som äter på tåget (och det borde vara straffbart att äta knapriga saker i kollektivtrafiken). Min kollega som har skrivbordet bredvid mitt på jobbet sitter ALLTID och käkar lösgodis och det driver mig till vanvett. Funderar på riktigt på att försöka få byta skrivbord av den anledningen. Har varit så här känslig så länge jag kan minnas.

Jaaaa! Så skönt att höra att det inte är jag som är knäpp! Jag blir så full av raseri när min sambo äter godis (med öppen mun!!) Eller smackar på glassar eller dricker te (sörplandes) Jag älskar honom alla andra dagar men de ljuden får mig att vilja slå in pannbenet på honom. Vi har pratat om det (vid ett tillfälle när han inte lät och jag var lugn) Han försöker äta godis med stängd mun numera, dock kan jag inte förstå hur så mycket ljud trots detta lyckas uppstå. Jag får ofta gå in i ett annat rum för att inte visa min enorma irritation. Och folk som tuggar tuggummi högljutt ska vi inte ens få inpå, så sjukt sjukt irriterande!

Känner igen mig totalt, avskyr när sambon äter cornflakes med mjölk, fattar han inte hur högt det låter, eller när han drar tänder mot skeden, han har någon fix ide om att inte låta läpparna nudda skeden och då drar han skeden mot tänderna istället, gör mig skogsgalen, träffade en kille en mycket kort period, orsak ja, när vi träffades för en första dejt blev det bio, först hetsåt han upp en hel balja popcorn innan filmen börjat, himla knastrande det där för att sedan när filmen börjar, börja tugga i sig en hel påse med hårda karameller, han sög inte på dem utan tuggade varenda en, när han gjorde om samma sak nästa gång vi träffades insåg jag att ett förhållande med honom aldrig skulle funka, allt som låter när man äter gör mig skogstokig, spelar ingen roll hur lite det låter, när man äter skall det vara ljudlöst

Ja jag!!!! Känner igen mig på pricken i det du skriver 😮
Så skönt att äntligen få en diagnos 🙂 Om jag någon gång åker dit för misshandel så är det nog för att någon har ”låtit”. Dessvärre har jag inte begåvats kreativt, bara lite lagom supersmart så där ☺️

Inte jag själv men min man lider svårt av detta. Speciellt ljud av folk som smaskar som du beskrev ovan. Det har dessutom förvärrats med åren. Jag kan erkänna att min förståelse för detta var rätt låg tidigare men har sedemera förstått att det faktiskt är ett verkligt problem som tom är vanligt. Han har dessutom den värsta sorten och får regelrätt ångest om någon i närheten tuggar med öppen mun. Kan tillägga att våra barn lärde sig äta tyst tidigt.

Gäller detta även släpljudet som uppstår när folk inte orkar lyfta fötterna ordentligt när de går? Speciellt uppför trappor. Gör mig g a l e n.

Oj! Undrar om det var någon av er som snäste åt mig att vara tyst då jag tuggade på hårda karameller under en kurs (OBS karamellerna hade ställts fram av kursledarna). Jag blev helt ställd, men har i efterhand förstått att jag nog är lite av en smaskare så inte helt obefogat. Dock hade lite trevligare ton vid påpekandet varit fint 😉

JAAAAAAA!!!! Aaaaaaahrg. I mitt huvud signerar jag skilsmässopapper varje gång min man sitter bredvid mig och äter: äpple (låter precis som när en häst tuggar äpple, men då tycker jag det är ett mysigt ljud!!??), godis, jordnötter, klunkar te- det är inte heller bara ljudet, utan hur personen äter eller dricker något. Jag VET att du är fel på mig och inte andra men jag blir SÅ HIMLA IRRITERAD! Kan inte sitta på bio och lyssna på prassel prassel..missar hela filmen för i mitt inre så kör jag en annan film i vilken jag tycker ner den där förbannade påsen i förövarens svalg.
Min syster är likadan, vilket är smått komiskt.
Intressant att det finns ett namn för det! Jag känner mig genast mer normal 😉
Och jo, kreativ är jag allt. 😛

Oja! Blit så oerhört irriterad av vissa ljud, mest smackande ljud. Blir också sjukt irriterar om nån har tuggummi\godis i mun och pratar så det hörs att personen har nåt i munnen, sluddrar lite.
För att inte tala om obehagskänslan då nån slår gaffeln\skeden i tänderna vid maten och sörpla då man dricker.
Vissa poddar kan jag inte höra på eftersom de ibland envisas med att småäta medan de pratar (ex wahlgren o wistams pod)

jag blir galen när min sambo visslar…. Hatar det innerligt!!! Har hotat med att flytta om han nånsin visslar igen 😉

Ja! Gode Gud, jag hatar vissa ljud! När maken smaskar, speciellt popcorn eller godis. Jag går sönder av irritation! När det ska smakas på såser och så ”smask, smask”. Det kryper av obehag! Jag undviker att bjuda honom på tuggummi om jag vet med mig att jag är lättirriterad. Kan inte hantera ljudet av smasket.

Ja verkligen! Smaskande är värst – minsta lilla antydan till smask reagerar jag på helt utan att lyssna efter det – sedan jag var fem år. Och käkarna när min man tuggar…och när han andas för tungt. Ljudet när någon tar ett bett på ett äpple…eller vickar på ett ben upp och ner…eller gnider tårna mot varandra…

Skönt att få ett ord på den irritation jag upplever i stort sett varenda dag. Det värsta ljudet kommer från människor som andas ljudligt genom näsan. Det kan även röra sig om visslande näsljud vilket om möjligt är ännu värre än ”vanligt” näsljud. Näsvisslingar är vanligare bland män är bland kvinnor. Det verkar även finnas ett samband (min egen research) mellan övervikt och näsljud. Samt hos hipsters med ansiktsbehåring.

Jag har lämnat många föreläsningar när jag pluggade på grund av näsvisslande grannar och jag får stålsätta mig på konferenser och det sätter sig en näsvisslande åhörare bredvid mig.

Har köpt ett par Bose-hörlurar med brusreducering som åtminstone gör resor med flyg och tåg acceptabla.

Jag ryser av obehag när folk kliar sig på jeansklädda ben, maken till mer obehagligt ljud finns i inte. Och jag står inte ut med att folk viskar i mitt öra. Hela mitt inre vrider sig av obehag. Inte ens barnet får viska i mitt öra.

Haha! Oj! Mest oj till alla igenkännande kommentarer. Lider också av det här. Jag får sova med öronproppar för att min man andas. Klarar inte av ljudet av folk som borstar tänderna. Tangentbordsknackande är som att någon försöker äta upp mig inifrån. Mat- och dryckljud ska vi inte prata om. Jag har ett par bra hörlurar för att överleva min arbetsdag i kontorslandskap. Ett tag lyssnade jag mycket på dubstep som ”brusade” bort det mesta störande. Det är nog ett under att jag varken slagit sönder mitt tangentbord, skärm eller mina kollegor. En dag kanske någon flippar helt och löpen pryds av ”Misofonier dödade sin chef på grund av kaffesörplande”

För mig är det inte matljud som gör mig hålen, utan borrmaskiner, hammare och sånt. Värst var det i en lägenhet där jag bodde förut med en granne som gärna borrade i väggen då och då, helst fördelad under en halv dag, jag blev helt galen. Även på jobbet kan det hända att jag tappar fokus totalt om det hörs en borrmaskin eller en hammare. Först tycker jag att det är obehagligt, sen blir det nästan som desperation (sluuuutaaaa) som sen övergår i den starka lusten att göra något hemskt mot personen som gör ljudet. Gäller lite grann även dammsugare, så hos oss får min man använda den för det mesta, helst när jag inte är hemma 😉

Jag hade en kollega för några år sen som åt isbergssalladshuvuden som man äter ett äpple. Hans skrivbord var mittemot mitt på ett litet kontor så jag både såg hörde allt på första parkett. Han halade helt enkelt fram sin sallad när han var lite sugen och tog några rejäla bett. Det ljudet. Med smaskandet/krasandet som följde. I princip helt olidligt. Ibland sörplade han i sig en apelsin istället och det var inte heller kul men salladen var det värsta…

Ja herregud ja, all form av smaskande, högljudd andning (framförallt genom näsan) och snarkningar är ett helvete och gör mig riktigt riktigt arg. En ilska som är helt oproportionerlig men som också rinner bort så fort t.ex. middagen är slut.
Jag har spenderat många middagar förbannad på grund av smaskande, det förstör ju stämningen något. Har också undrat hur jag kunde ha sån otur att både min pappa och de pojkvänner jag haft låter så himla mycket när de äter. Men det kanske de faktiskt inte gjorde då, det kanske är jag 😉

My, det är fullständigt normalt (åtminstone i min bok) att inte tolerera ljud i samband med intag av föda. Jag har dessutom en pappa som har för vana att inte prata förrän han kan försäkra sig om att ha en rejäl tugga mat i munnen. Jag fattar inte hur han tänker. Eller om han tänker. Söplande, smaskande – eller det värsta av allt – kombinationen av smaskande och näsljud är kanske det som irriterar mig mest av allt.

Kan även tillägga att jag absolut inte kan tolerera musikljud (främst bas) från grannarna. Att bo i lägenhet i huvudstadens innerstad är således ett problem för mig.

Känner igen mig något oerhört i detta. Om någon människa äter i samma rum kan jag inte ens vara i samma rum då ljudet stör mig. När folk rör sig i sängen, så man hör hur täcket rör sig är också något som stör mig, när folk ”rensar” tänderna med tungan och suger in luft så de kommer ett sådant obehagligt ljud. Ja och som du skrev den där bananen, helt fruktansvärt. Jag blir också väldigt arg när jag hör det men det kan också gå över till att jag blir upprörd och ledsen. Känns också bra att man ser att andra har samma besvär, för deg är något ja undrat om länge!!

Japp, en hundraprocentig misofoniker här med! Jaamen HUR är det möjligt att detta smaskande, skrap och slammer från bestick, sörplande, kladdljud inifrån munhålan eller resonanslåda till huvud vid knäckebröd- eller morotsätande inte kan störa andra?? Ät normalt för guds skull och låt mig vara i fred! ?

Skriv en kommentar