Syskon – så lika, så olika

Okej, båda är morgonpigga som yogagurus och älskar tomater, men sen tar likheterna slut mellan bröderna.

Malte och Harry

Syskonlös som jag (Sofia) är så slutar jag aldrig fascineras av hur olika mina barn är till sättet. Inte för att jag hade förväntat mig nåt annat men raden av olikheter tar liksom aldrig slut. De är ju i helt olika åldrar och faser, vilket såklart spelar roll i beteendet, men när jag tänker på hur Malte var i samma ålder så är de fortfarande väldigt olika.

Så. Coolt.

Malte är introvert, har stort ensamhetsbehov och tackar oftast nej till kramar. Harry är ett socialt fenomen, en partyprins som stövlar fram och kindpussas så fort han får chansen.

Malte avskyr att duscha och tycker att rinnande vatten är obehagligt. Harry vänder duschmunstycket mot sitt ansikte och skrattar rakt in i strålen.

Malte var under flera år petig med maten, Harry har slevat i sig det mesta sen han föddes. Gärna gröt, vilket Malte i samma ålder vägrade att äta.

Malte har ärvt sitt bollsinne av mig (dvs kan inte ens snurra på en jordglob), medan Harry gärna dribblar omkring med bollar här hemma.

Malte var nog ganska tidig med talet, Harry svamlar fortfarande mest en obegriplig men gullig svada.

Malte var och är generellt försiktig av sig medan Harry har blåmärken och allehanda färg- och flottfläckar efter en dag på förskolan.

Malte bekymrar sig över saker, Harry garvar sig framstupa i livet.

Malte är hemmakatternas hemmakatt, Harry är mera rymningsbenägen.

Malte brukar spara sitt godis, Harry skulle inte klara Marshmallowtestet ens en nanosekund.

Osv, osv. Fascinerande.

 

  1. Glömde säga: Jag som har tre syskon (jepp, vi är två tvillingpar med bara två år emellan, sug på den…) tycker att det är festligt med syskon, medan min man, som är ensambarn, inte riktigt kan förstå tjusningen. Vi hamnade någonstans mittemellan med två barn!

  2. Glömde säga: Jag som har tre syskon (jepp, vi är två tvillingpar med bara två år emellan, sug på den) tycker det är fantastiskt med syskon medan min man, som är ensambarn, inte riktigt kan förstå tjusningen… Vi har helt enkelt med oss lite olika erfarenheter och hamnade väl någonstans mittemellan med två barn!

  3. Har två pojkar, en är drygt 3 och andra blir 1 i januari. So far är dom så lika, plöjer sig genom livet, motoriska som tusan, klättrar på allt och är rätt nöjda med tillvaron. Storebror har med åren blivit lite blyg i stora grupper och tycker tex inte om när det är många han känner som sjunger (tänk sångstund på öppna förskolan!). Ska bli så skoj att se hur lillskrutten utvecklas!

  4. Jag tycker det låter som om Malte är HSP (High sensitive personality), men det har du säkert redan koll på i så fall Sofia. Det är ju ca 20% av befolkningen som har den personligheten, de som är mer försiktiga, iakttagande innan de agerar. Och de upplever också sinnesintrycken mycket mer intensivt, tex duschstrålarna mot huden, tvättråd och sömmar som skaver etc. Elaine Aron har forskat på och skrivit jättebra böcker om det, bl.a. ”Det högkänsliga barnet”. Kram Ulrika

  5. Oj vad jag känner igen mig! Är ensambarn (det finns yngre halvsyskon men jag känner dem mest ytligt, vi har aldrig bott tillsammans), liksom min man, och vi har fått två döttrar som nu är 9 och 6. Det finns iofs en hel del likheter dem emellan, men också mycket som skiljer. Märkligast av allt är att de på sätt och vis har utvecklats åt rakt motsatta håll! Den stora var rätt kaxig de första åren, hon svepte förnöjt in på förskolan och tog den plats hon behövde vid 14 månaders ålder, sökte gärna upp betydligt äldre barn i lekparkerna och ansåg att de skulle leka med henne o s v. Nu är hon mer reserverad och en ganska känslig person som har (för) höga krav på sig själv, hon är mörkrädd och törs inte ens gå till en kompis på samma gata utan sällskap. Vilket självklart är helt ok, men vi får akta oss för att lägga för mycket ansvar på ”duktiga storasyster”. Den lilla var däremot oerhört blyg tills hon var ungefär 4. Vågade nästan aldrig ta kontakt med andra barn, knappt ens på förskolan, höll sig helst i en förälders famn eller precis i närheten av oss. Gradvis kom hon ur det, nu är hon sprallig och spexig, trygg som tusan och väldigt social i förskoleklassen. Säger själv att hon inte är rädd för någonting utom höjder. 🙂 Delvis är det nog en mycket klok förskollärares förtjänst att hon utvecklades så mycket på bara några år, men vi är ändå förundrade. Systrarna sisters är väldigt kärleksfulla mot varandra, de leker gärna ihop och även om de har lite olika intressen så fungerar det nästan alltid fantastiskt bra.

  6. Å min son är lite som Harry, han kommer helt klart bli klassens clown😂 Han är också rymningsbenägen. Han är totalt orädd, förutom för de som snurrar på Liseberg. Dottern (förstfödda) är mer försiktig och henne kunde man lämna i trädgården för att hämta kaffe, men hon åker allt på Liseberg under glädjetjut😂 (Eller allt på kaninlandet, dom är ju bara födda 13 och 14)🙈

  7. Nu har vi bara ett barn, så jag kan inte jämföra med något syskon, men när du beskriver Malte hade du lika gärna kunnat beskriva vårt barn. Nästan skrämmande hur det till punkt och pricka stämde, samtidigt som det var väldigt fascinerande.

  8. Vi har tvillingar och sen en lillasyster. Tycker också att hon är mer vild än de andra. Men när jag läser allt det du skrev ovan så undrar jag om det är så att en var mer försiktig med de första och lite mer ”jaja det löser sig” med nr 2 (3 i vårt fall). Att en har blivit lite mer varm i kläderna och därmed också mer öppen vilket då smittar av sig. Är det ingen som har tvärtom som kan ”motbevisa” min tanke. När jag tänker på mig själv och kompisar så kan jag inte komma på någon som är tvärtom.

    1. Medhåll! Jag tror att det är just så, iaf i vårt fall. Harpan har vi varit mer softa med, men han har också redan från start varit nöjdare med livet än Malte var.

    2. Jodå, här har vi tvärtom. Stora är envis, bestämd, sprang så fort hon kunde tills hon var tre år, tar plats etc. Lilla är mer försiktig, lite blyg, eftertänksam och mer gosig.

    3. Tvärtom här! Bland kompisar och kusiner är det precis som i era fall, ettan är lite försiktig och tvåan tar plats på ett mer självklart sätt.
      Vår store kille, nu 14 har krävt sin plats sen han föddes. Aldrig nöjd utan försöker alltid förhandla sig till mer eller bättre. Har heller varit rädd för att prova på något nytt och bryr sig inte ett dugg om vad andra tycker om honom. Otroligt trygg i sig själv.
      Lillebror på 11 är något mer försiktig av sig och mycket lättare att tas med i alla situationer. Han har hittills haft en vecka av trots i sitt liv, när han fyllde sex år.

  9. Ensambarn här också med två små killar som är olika.
    Funderar rätt många gånger om dagen på hur de två kunnat bli så olika…..
    Fascinerande och förvånande!
    De börjar iof leka mer och mer tillsammans, vilket gör att mamman ögnar hopp för framtiden 😂

  10. Åh! Det är så spännande det här. Jag väntar andra barnet nu och är så sjukt nyfiken på hur hen kommer vara. Med Freja tänkte jag aldrig på det när jag var gravid, utan var bara fokuserad på att läsa på om hur man tar hand om en bebis. Sen började hon få en personlighet och det golvar mig fortfarande varje dag. Mitt lilla barn som växer upp, med egna tankar och sin alldeles egna humor…

    Jag har inga syskon själv så det känns extra kul att få se på nära håll hur de växer upp tillsammans och förhåller sig till varandra.

    1. Aha, ett till endabarn här! Det är så coolt att se deras relation utvecklas. Ibland tror jag att de ska slå ihjäl varann o sekunden efter är de som på bilden. Härligt ändå.

  11. Åhh vad jag känner igen mig! Vår försiktiga förstfödda och galna tvåa. Det får mig att fundera över arv och miljö, eller den egna själen. Trots syskonpåverkan så tycker jag ändå att barnen har väldigt samma miljö att växa upp i men att de är två helt Egna personer är ingen tvekan. Så sjukt häftigt! Den engna själen is the shit!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..