hormonerhemorrojder-header

Tapperhet

Nu vet jag vad hell hour är

hormonerhemorrojder
hell hour

Ring inte mig, jag ringer dig sen. Om jag lever.

Jo, jag tänkte att jag skulle rapportera lite om tvåbarnslivet igen, nu när jag upplevt det på nära håll i snart ett år.

Om man säger så här: beroende på när på dygnet man frågar, får man olika svar av mig. På förmiddagar, efter kaffet och när nattens utamningar har fallit i glömska, är jag krängig som en mobilsäljare i en galleria om någon frågar mig huruvida de borde försöka få ett till barn. ”En fantastisk deal! Kör!”

Några timmar efter lunch är det fortfarande ganska fly men timmarna mellan förishämtning och innan Magnus kommer hem – mer kända som hel hour(s) – skulle jag lätt kunna funka som ambassadör för vilket preventivmedel som helst.

Blodsockerdarrig och ilsken som en skadeskjuten grävling försöker jag hålla båda herrarna nöjda, medan jag lagar mat och mäklar fred. De är också ilskna som skadeskjutna grävlingar så tillsammans utgör vi ett rätt charmigt gäng, då mellan klockan 16 och 18.

Det har hänt att det har ringt säljare från elbolag och försökt få mig att säga ja till nåt abonnemangsbyte under just dessa timmar och det har hänt att jag bett vederbörande dra åt helvete, eller komma hit.

Då har de lagt på luren.

Men sen när kidsen har ätit, bajsat, borstat och somnat, ja då är tvåbarnslivet på 53 kvadrat som en fridans på en sommaräng igen. (Och ja, jag står fortfarande fast vid att den största prövningen var från 0 till 1 barn, samt att ha 1 barn och vara gravid med nästa.)

/Sofia

När jag vände mig om

hormonerhemorrojder

image

… hade Harpan tydligen fått mens.

Apropå det kanske jag får användning av de där igen snart. Är tillbaka på Pravidel (Las Vegaspillren ni minns), och börjar faktiskt må lite bättre, mellan kräkattackerna.

Prolaktinet flödar fortfarande som spriten på en fackföreningsfest enligt blodproverna och skallröntgen ska göras i februari. Men nu vänder det, jag känner det.

En Ben & Jerrys Chocolate Fudge Brownie på det, tack.

/Sofia

Vi går in i dinofasen

hormonerhemorrojder
image

Pachy... va?

Malte har nu äntrat dinosauriefasen. Sssnark.

Jag som trodde att ett avbrott i pixarfasen skulle kännas uppfriskande blev lite överraskad.

Tänkte att det skulle bli intressant, detta. Kanske skulle även jag lära mig nåt, jag som aldrig vågade se hela Jurassic Park eftersom den var så himla otäck.

Så nu har jag lånat hem bibliteksböcker (på omlån dessutom) och sitter bredvid i soffan och tittar på Andys Dinosaurieäventyr, det dubbade elä… jättepedagogiska programmet med skådisar som får Eva Rydberg och hennes ensamble att framstå som mystiska träd.

Malte rättar mig när jag stakande försöker uttala iguanodonter och pachycephalosauruser. (Till och med min telefon kan rättstava de där! )

Hur länge håller den här fasen i sig? Va va va?!

/Sofia