Kitty Jutbring

Trumpet, vagnhall och tv-pappan.

Det är ju svårt som fasen, så här tre månader efter graviditet och förlossning, att komma igång och röra sig, men nu blir det andra bullar! Jag kommer äntligen kunna cykla! Woohoo!

Vi bestämde oss egentligen för flera månader sen, den där gången när vi satt och stor-nät-shoppade inför att Kimmi-Kid skulle komma och skrev långa önskelistor till familjen. Den här saken har vi tänkt mycket på sen dess, och nu var det dags. Eller ”vi” och ”vi”, det är mest Per som gått igång helt galet. Kan tänka mig att han är lite som när andra köper en bil…? Och tur det, annars hade jag kanske inte fått ta emot det här budet idag: 

  Med Kringlan på armen skyndade jag ut och öppnade. Och jag som fortfarande inte ska lyfta tungt fick be om extra hjälp med lådan in i hissen. Men DHL-personen var snäll. Sen puttade jag in hela kalaset med fötterna i hallen själv, det klarade jag.  När jag hämtat Nikki-Lo var jag bara tvungen att öppna paketet. Och där var den. Vår CYKELVAGN!! 

Jag som först tänkte att det inte blir några cykelutflykter alls för mig i år. Att Kimmi-Kid är för liten för alla sitsar liksom, men nu har vi lösningen, woohoo! Har tom en speciell babysits som hör till.

(Sen vet jag inte om den går att använda redan nu när han bara är 3 månader, eller om vi får vänta tills han kan sitta själv, kanske? Nikki-Lo fick sin första sits och hjälm när hon var 5-6 månader minns jag, men det kanske är annorlunda med en vagn?)  Det konstiga var bara att en av delarna egentligen var en trumpet. Som bara spelade ”Snickerboa”, ”Madicken” och ”Pippi”. Vem kunde ana?   ”Tjumpet!”

Så snart är vi ute och swishar runt! Återkommer när vi byggt ihop den. (Det fanns inga monteringsinstruktioner med i paketet men jag hittade på nätet. Miss eller miljötänk?)

Idag var det tredje och sista dagen jag är ensam med kidsen. I förrgår var det ett jäkla helvete nästan, (skrev om det här i blorren) men igår och idag var det mycket bättre, tom lite mysigt ibland. Till exempel när vi fick besök… 

  Tekla och Inez var här. Inez som inte var helt sugen på att modella med Kringlan alls. Och vem kan klandra henne?

En hel vagnhall i hallen blev det. Inez vagn, Kimmi-Kids vagn, syskonvagnen, Nikki-Los sulky och så ett babyskydd på det. Inte illa. 

Och just det. Per var ju på tv igår morse. (Han och Bo-Kasper-Bosse pratade om två konserter dom har på konserthuset Berwaldhallen här i Sthlm just nu ikväll.) Nikki-Lo har pratat om det hela dagen både igår och idag efter föris. Måste gjort riktigt starkt intryck.

           Det var så kul att se henne. Svårt att få ihop det i huvudet liksom. ”Nyss var han här och åt frukost och nu är han på tv, vad är det som händer här…?!” Lite så.

Godnatt. 

Kommentera - 2 kommentarer
Föregående artikel Borrmaskin till…

Borrmaskin till frukost.

kittyjutbring

 Per jobbar en himla massa nu. Att ha hand om en 2,5-åring i sitt vildaste esse och en helammande minibäbis samtidigt är inte så himla härligt alltid. Eftersom att Nikki-Los meriter som storasyskon hittills inte direkt har imponerat (bett, slag etc…) är det ständig punktmarkering som gäller. Igår låste jag tex in oss alla på toa när Kimmi-Kid skulle äta. Jag satt på toastolen och ammade samtidigt som jag kunde ha uppsikt över Nikki-Lo som lekte ned sin potta och pall. Det var riktigt krisigt många gånger igår, men vi hade det fint med. Tex när Hanna och Iben, 1 år, kom och hängde med oss. Jäkla tur att Kimmi-Kid är så cool med allt. Får iof ofta dåligt samvete, han får liksom bara ”hänga på” och det är svårt att hinna med allt det där goset som Nikki-Lo fick konstant. Typiskt för ett stackars andrabarn?  

Skogskyrkogården, Iben och Hanna.  

Lekplats i enskededalen efter föris-hämtning.      

När Per kom hem var jag ett vrak (han beskrev mig som ett svart moln) som just hade lipat. Jag blir så trött, frustrerad, arg, besviken och totalt uppgiven! Jag vill inte tjata, tvinga, visa ilska (så här ofta) och vara ledsen. Jag vill vara glad, kreativ och allt sånt där som förälder, men som det är nu så går det inte. Vissa dagar, som just igår tex, är det nämligen konflikt, på konflikt, på konflikt…ja du fattar. Om frukosten, om stolen, om skeden, om kläder, om tandborstningen… Nikki-Lo vrålar, skriker, vägrar, ignorerar, gör tvärtom och till slut är det svårt att klämma fram mer tålamod. 

Men i morse var det desto mysigare. Det var bara lilla Krabban och jag vid bordet och plötsligt börjar hon låta konstigt och surrigt med sin macka i handen.   

Vad gör du? undrar jag. ”En bojjmasin”, svarar Nikki-Lo självklart. Och ja, det var ju faktiskt likt. När fasen lärde hon sig det ordet? 

Godnatt!

Kommentera - 9 kommentarer
Nästa artikeln Trumpet, vagnhal…
Föregående artikel Pappa på SVT1 kl…

Pappa på SVT1 kl 08.45!

kittyjutbring

Gissa vilka som kommer sitta bänkade samt bli lite sena till förskolan? Nervöst!

God morgon, förresten!

Med vänlig hälsning, stolt fru.

PS: alltså inte min pappa, mina barns pappa Per är det jag syftar på i rubriken.

Kommentera - 1 kommentar
Nästa artikeln Borrmaskin till…
Föregående artikel Ofrivillig maske…

Ofrivillig maskerad.

I söndags blev det helt oplanerat maskerad här hemma. Vi klädde var sitt barn utan att tänka. Lite kul ändå. Kimmi-Kids outfit köpte jag på rea för några månader sen. Jag gillar ju ”trenden” med djur och öron överallt. Nån gång räknade jag till att ungen hade fem par öron på sig. Ett på mössan, ett par på luvan och en på varje fot. Plus sina egna öron då. Fem par! Jobbigt för vänner jag har som inte gillar det, dom säger att ”det för fasen är omöjligt att hitta barnkläder utan öron!” Hehe.

   
      En söt kanin och ett farligt skelett!  Fast inte så himla farligt ändå…  Sen sov vi middag.  Per smygfotade. När hi vaknat pimpade vi Nikki-Los fina springcykel. Lila glitterstjärnor och turkos strass. Blir det snyggare)


  Och jag läste på om hur jeans ska skötas.  

    …på instagram. Kan ju vara bra att veta inför framtiden. Barn brukar ju ha jeans. Kram!

Kommentera - 2 kommentarer
Nästa artikeln Pappa på SVT1 kl…
Föregående artikel Loppisfynd.