Kitty Jutbring

Pyssel och frustration.

Just nu står jag upp på vardagsrumsgolvet och gungar min bäbis över vänsteraxeln samtidigt som jag skriver med högertummen. Multitasking. Per lägger Nikki-Lo. Bäbisen har verkligen börjat visa mer humör. Han gillar inte att ligga nånstans utan kroppskontakt, typ i babynest eller på en filt, så som Nikki-Lo brukade kunna göra och har börjat både gråta och gnälla mer. Men fortfarande inte så mycket. Det som är jobbigt är att han liksom bökar runt så på nätterna. Kommer inte riktigt till ro, så halva natten i natt sov inte Per nåt, och andra halvan sov inte jag nåt. Jag låg i Nikki-Los lilla säng och fick ta över efter andra nattamningen, runt två, när Per inte fått en blund. Det blev amning, två bajsblöjbyten, en stor kräks och lite allmänt bäbisgnäll på det. Har inte sovit sen dess faktiskt. Trött! Har fått flera tillfällen men inte kunnat somna helt enkelt. Störigt. Så jag har pysslat lite istället. Innertyget på liggdelen till syskonvagnen var grått med varningsettiketter på, inte så mysigt eller snyggt. Men det fixade jag med nål, tråd och ett mjukt gammalt mint/svart-randigt collegetyg. Tycker det blev helt ok.

Per och Nikki-Lo gick ut och lekte och jag stannade hemma och försökte titta djupt in i bäbisens ögon (fast dom är inte öppna så ofta kom jag på) och fråga mig själv ”vad heter han egentligen?”  Det börjar bli riktigt irriterande nu att vi inte kan enas om ett namn till vår nya unge. Kom igen, hur svårt kan det vara?! Vi har som sagt 2-3 namn att välja bland, men vi har så svårt att enas, det är ju ett stort beslut. Vi försökte skriva för-och emot-listor men det slutade med att Per sa ”vi får nog börja om då, och leta helt nya namn.” vilket jag verkligen inte är sugen på. Vi är för envisa och ego båda två helt enkelt…

Vad heter du min lille vän?

Nu amma igen…

Godnatt. I morgon tänkte jag försöka skriva om förlossningen. Bara jag får lite tid…

Kommentera
Föregående artikel Nästan lite uppr…

Nästan lite upprörd över oombedda råd...

I förrgår la jag upp en bild på Instagram:Och jag måste bara säga att det belyste ett problem som finns speciellt i barn/föräldravärlden. (Och nu kommer jag kanske låta argare eller mer upprörd än vad jag är, jag vet att alla kommentarer skrevs av personer som bara vill väl, men jag vill ändå försöka vara tydlig med vad jag menar.) 

När vi får barn är det en jäkla utmaning. Vi tvingas vara kreativa, klura ut saker, be om råd och kämpa för att få saker att funka. Dessutom är det så strakt personligt, känslosamt och nära, kanske det största du nånsin upplever i livet. Detta för tyvärr med sig vissa bieffekter. Främst den att vi plötsligt tror att vi är experter på detta med barn. Egentligen tror jag att vi bara är experter på vårt eget barn (i bästa fall) men att vi på nåt sätt luras att undervärdera andra föräldrar och tänka att ”just mina lösningar är allra bäst”. Detta verkar vara väldigt utbrett, och leder ofta till nånting jag verkligen hatar: OOMBEDDA RÅD. I det här fallet, tex kan ju alla se i mitt inlägg att jag inte ställer någon fråga, eller ber om några råd, jag bara visar upp min lösning på ett av mina problem som jag är nöjd med. Samt att jag ironiserar lite över hur ointressant det antagligen är för alla andra att veta. Så jag ställer alltså ingen fråga, men ändå blev problemet jag beskriver tydligt som fasen i kommentarerna… Som jag kanske borde räknat ut vällde råden och tipsen in. ”Men det kan du ju bara känna efter på brösten, vilket som behövs ammas ifrån” vilket jag inte alls kan, iom att höger alltid producerar mer. Andra tips handlade om amningssmycken, (vilket jag inte fattar, jag visade ju just upp min ring, som funkar perfekt för just mig), eller om appar, som jag redan testat när jag ammade Nikki-Lo etc. Alltså, jag fattar att det är kul att dela med sig av egna erfarenheter, och att detta skrivs i avsikt att hjälpa och underlätta, men det blir så ofta ”gör så här, det är bäst och det funkar, för så gjorde jag.” Som när jag skrev om att jag nog skulle våga föda vaginalt ändå, och om att överläkaren på SöS och min mvc-barnmorska båda berättat om och visat statistik på att omföderskor oftast får ett kortare förlossningsförlopp samt spricker mindre än förstföderskor. Naturligtvis kan ingen person i hela världen, överläkare eller ej, GARANTERA att det kommer bli så för just mig, men det är mest troligt… Detta möttes av kommentarer som: ”det är en myt att det går fortare, för mig tog det 22 timmar.” Detta är liksom också en del i det jag beskrev här ovanför. Att inte kunna se utanför sig själv. Bara för att det inte blev så för just dig, innebär det väl för fasen inte att det är en MYT! Kan det vara för att just graviditet, förlossning och ”uppfostran” (hatar ordet) är så krävande och personligt så att vi tappar distansen? 

Det sjukaste är bärselar, bärselemärken och sjalar. Om någon skaffat en ny soffa säger du ju inget om det inte är just den soffa du själv skulle valt, eller hur? Soffa som soffa, det finns ju inte direkt en fel soffa att köpa? Men när det kommer till selar så blir det så personligt och nära att vissa tom blir elaka. Näbbar och klor! Skulle vissa produkter verkligen vara olämpliga på riktigt skulle vi fått veta det för längesen, därför måste vi lita på barnets föräldrars omdöme och val.

Så mina regler är:

-Frågar någon om tips eller råd så ge dom det, men be dom även fråga andra och bilda sig sin egen uppfattning.

-Frågar någon inte om tips eller råd så ge inga om det inte är typ något allvarligt eller farligt i görningen.

-Du vet vad som är bäst för din unge, inte för ungar i allmänhet.

-Dom allra flesta föräldrar ser till sitt barns allra bästa, våga lita på att dom är bra och gör sitt jobb, vi har en tendens att misstro och ifrågasätta andras föräldraskap väldigt hårt.

-Som min barnmorska sa: ”du blir inte skräddare för att du sytt i en knapp”. Det tycker jag vi alla kommer i håg nu, ok?

Massa kramar och pussar!

PS: idag sa Nikki-Lo ”älskar mamma” och ”älskar Kringlan” så jäkla fint! Blev helt tårögd.

Hoppas inte jag låtit för hård. Jag själv sitter ju i samma båt. Godnatt!

Detta var dan efter vi kommit hem från bb, sååå trötta var vi!!

Kommentera - 40 kommentarer
Nästa artikeln Pyssel och frust…
Föregående artikel Räv, tvättbjörn…

Räv, tvättbjörn, leopard och spya.

Här hemma sover vi inte längre. Vi ammar, byter bindor, stora och små blöjor och använder olika krämer på olika ställen för att försöka känna oss som folk igen. (Mest jag) Jag fick tid på vårdcentralen idag, och jajjamän, den dubbelsidiga bihåleinflammationen var tillbaks som jag misstänkte. Ny penicillin-kur och specialnäsdroppar. Alla är fasen sjukare än nånsin! Tog en promenad med grannen Ida och hennes bäbis och hos dom har feber avlöst magsjuka om vartannat länge nu, precis som hos oss. Även läkare och folk på mvc och Bvc har bekräftat att det är en sjukt sjuk vinter.

Just det, jag har ett tips med. Jag hittade en sån jäkla fin tjej på instagram som just börjat hobbysy ”dregglisar” hemma som hon säljer alldeles för billigt. 45-50 kr styck. Jag slog till på tre direkt, fick dom i posten idag.

Vill du också köpa så heter hon Amanda på riktigt och ”daddeliten” på Instagram. Inget av barnen här hemma var så peppade på att modella som synes, (alltså dom är ju till bäbisen) men jag tar det som ett sundhetstecken. Blir så impad av kreativa personer som inte bara snackar utan faktiskt gör grejer. Kul med hemsytt med, att den här tjejen faktiskt klippt till tygerna, suttit vid sin maskin och sytt och sen packat och skickat till just mig. Mysigt liksom. 

I natt tar jag soffan, Per lämnar ut hungrig bäbis vid behov och jag smyger tillbaks honom sen. Det är planen för att vi båda ska få sova, återkommer med resultat. Här har ni honom, några minuter efter att han levererat sin första riktigt stora spya. Det blev pyjamasbyte till secondhandfyndad Bamseoutfit från Hanna, och nu mer amning till lilla toma magen. Godnatt.



Kommentera - 10 kommentarer
Nästa artikeln Nästan lite uppr…
Föregående artikel Och NAMNET?!

Och NAMNET?!

kittyjutbring

Ja, det går fortfarande inte alls bra. Vi är som i ett dödläge. Vi har två namn (tilltalsnamnet, alltså) som vi liksom bara inte kan välja mellan. Ena dagen tycker vi en sak och nästa en annan. Så frustrerande, så just nu är det Kringlan ett tag till. Känns lite irriterande nästan! Nu kommer strax ett hembesök från Bvc, dags att städa upp lite! Kram!



Kommentera - 18 kommentarer
Nästa artikeln Räv, tvättbjörn…
Föregående artikel ÄNNU MER present…