Kitty Jutbring

Det som inte fick hända!

Hej! Vi har haft en så jäkla stressig dag, så himla mkt att göra inför vår fest i morgon.
Mamma och pappa har ju kommit hit från Göteborg och hjälpt till att passa Nikki-Lo här hemma när vi åkt runt och fixat över hela stan. (Mat, ljus, rekvisita, hyrbil, ännu mer Farsta Gård och massa annat…)
Vad händer då?
Jo, falaflarna Jonas köpt hem hit till sig, och som ligger i frysen, råkar bli Nikki-Los lunch. Inget konstigt eller ovanligt med det, falafel som falafel, eller hur? Eller? För hur ska mamma veta att vi andra pratat om hur strikt förbjudna just dom falaflarna är för Nikki-Lo, och hur ska hon veta att det inte är vanliga falaflar utan nötfalaflar med JORDNÖTTER i!!!?

Per och jag sitter i bilkö när mamma ringer första gången. ”Jag tror Nikki-Lo håller på att bli sjuk. Näsan och ögonen rinner, hon är alldeles varm. Kan det vara förkylning och feber?” Sen ringer hon igen, då är det värre, ”hon är röd och varm och gnällig, hostar och har astma, var finns medicinen?” Sen kommer utslagen och mamma misstänker plötsligt allergi och tillslut maten, varpå Jonas (som kommit hem) säger ”ni åt väl inte falaflarna?!” När vi kommer hem är Nikki-Lo helt rödflammig. Över hela kroppen. Öron, ögonvrår, armarna, armhålorna, ljumskar, snippa och mage. Och som det kliar! Mamma är förtvivlad trots att hon omöjligt kunde veta.
Jag tar på bedövningssalva och Per ringer Sjukvårdsrådgivningen. Han pratar med ett par olika personer, och dom är eniga: Bara att åka in till barnakuten på SöS. Där väntar dom just nu fortfarande. Dom här uppdateringarna har jag fått:

IMG_5768.JPG

IMG_5767.JPG
Så himla typiskt att det händer just idag när vi har så jäkla mycket att fixa och det bara inte får hända nåt sånt här. Jag som hade tusen saker kvar att göra på min lista nu i kväll, min klänning, färga håret, ”bloda ner” sista dukarna, och tusen saker till, fick skicka resten av familjen till affären med en lång lista. Sån tur att dom var här! (Fast och andra sidan, hade dom inte varit det hade antagligen detta inte hänt…)

Så, har vi missat något i morgon så skyller jag på dom jäkla skit-jordnötterna!
Stackars vår lilla Krabba! När jag såg henne, och när vi packade ihop allt för att hon och Per skulle kunna ta taxin till akuten så bara grät jag och ville skita i allt vad bröllops-halloween-fest heter. Den kändes plötsligt så oviktig! Fy fasen för sjuka barn. Det gör verkligen ont i hela själen och hjärtat!
Vi är bara alla så glada att allergin fick utslag 90% utvärtes och resten i luftvägarna. (Vad det verkar.) Personer dör ju årligen av nötallergi, och när det svullnar igen ordentligt i halsen så kan det handla om minuter, särskilt för barn. När jag tänker så här blir jag helt rädd. Men allt verkar ju ha gått bra. Hon har fått glass och allergimedicin på SöS och klådan har lagt sig, men som sagt, ingen läkare har synts till på hela tiden, och det är många timmar nu.

Jag själv har lyxen att kunna gå och lägga mig. Per är en riktig hjälte just nu. Jag saknar er, kom hem, Per och Nikki-Lo!

Puss och godnatt.

IMG_5769.JPG
Uppdatering: nu är dom hemma, kom nån gång i natt, ligger och snusar här bredvid. Krabban somnade tillslut i rummet dom väntade på läkare. Dom små brallorna köpte vi missfärgade och klara för en tjuga på en barnsecondhand i Falkenberg i somras, då var det sol och hurra, nu fick dom ligga på sjukhus. Det är verkligen så i livet, plötsligt bara händer nånting, som vänder upp-och-ner på, och belyser allting i ett helt annat ljus, oftast utan förvarning alls. Jäklar vad tacksam jag är för att jag inte har ett barn med en värre sjukdom än allergi och astma. Jag tänker på alla dom föräldrarna och barnen nu… Så tufft det måste vara. Vad ni måste kämpa, både fysiskt och psykiskt. Kram igen.

Idag har vi bröllopsfest.
Godmorgon!

Kommentera - 6 kommentarer
Föregående artikel Farsta Gård, get…

Farsta Gård, get ready!!

Nu har vi just varit på Farsta Gård, stället vi hyrt till lördag, och kollat in lokaler och omgivning en gång till! Massa karaktär, mysfaktor och möjligheter till bröllops-halloween-känsla. Och allt vi önskar och behöver finns! Projektor, flygel, scen, porslin, glas, mathiss, bar, drickkyl, kök, ja, allt var tom bättre och större än jag mindes. Väggarna är av mörkt trä med bjälkar, fatta det med halloweenpynt på! Vi ska ha en liten spökrunda med efter middagen, så vi tog ett varv i trädgården och skogen. En brygga vid vattnet, knotiga träd, en gammal dansbana, fasen, det kunde inte vara mer perfekt! Kommer bli både vackert och läskigt! Woohoo!

IMG_5759.JPG

IMG_5760.JPG

IMG_5761.JPG
Ute i trädgård och skog blir spökrundan grym!

IMG_5764.JPG

IMG_5763.JPG</a

IMG_5762.JPG
Det känns verkligen att det kommer hända nu. Släktingarna har redan börjat komma, Pers syster Pia sov hos oss i natt, mamma och pappa åkte från Gbg i morse, (dom passar Krabban nu) och dukarna blodade vi ner vid lunch…

IMG_5756.JPG

IMG_5755.JPG
Per gjorde fler lyktor:

IMG_5751.JPG

IMG_5753.JPG

IMG_5752.JPG

Kommentera - 2 kommentarer
Nästa artikeln Det som inte fic…
Föregående artikel Bröllopsdag idag!

Bröllopsdag idag!

Vi har vår allra första bröllopsdag idag. Och jag hade totalt glömt! Men vi firar ju på lördag. Kram!

Uppdatering:
Jag fick blommor! Per kom i håg endast för att Facebook påminde, men ändå!

IMG_5749.JPG

IMG_5750.JPG
Pia, en av Pers systrar kom idag (inför festen) så vi skålade i bubbel, åt middag med efterrätt och sen blev Per kreativ och gjorde tre nya pumpalyktor. Godnatt!

IMG_5751.JPG

IMG_5752.JPG

IMG_5753.JPG
I morgon ska Nikki-Lo vara halloween-utklädd på föris. Kringlan sparkar mer just nu än nånsin, så där på olika ställen och så det verkligen känns. Massa kramar!

Kommentera - 4 kommentarer
Nästa artikeln Farsta Gård, get…
Föregående artikel Torrsnyftningar…

Torrsnyftningar i natten.

kittyjutbring

Ojoj! Kan inte somna om! Nu kommer graviddrömmarna. Jag minns dom sen sist och dom är inte välkomna tillbaks! Jag vaknade helt upprörd och ledsen för en stund sen. Jag hade just sett min lilla bäbis kastas upp i luften av en tyfon och sen bara studsa hårt i marken så den gick i två delar. Jag sprang fram, försökte hitta delarna och började mun-mot-mun, då ser jag att det bara är en docka… Ändå fortsätter jag, har tydliga bilder av min saliv mot den rosa plasten. Kanske kam den börja leva igen? Tydligen kan du inte gråta när du sover, rent fysiologiskt, men torrsnyftningarna var där…och kallsvetten. Sån skum dröm, göra återupplivningsförsöken på en docka. Kan vara halloweenstämningen som kickar in med…?
Alltså, drömmar kan vara så otroligt realistiska. Dofter, färger, röster och detaljer. Alla känslor är ju lika stora som i verkligheten. Vilken jäkla grej drömmar är egentligen, hade varit intressant att utforska mer egentligen…

Nu måste jag somna om. Sweet dreams!

Kommentera - 2 kommentarer
Nästa artikeln Bröllopsdag idag!
Föregående artikel Svart, död brud…