Tjejer hatar tjejer.

26 februari 2016 32 kommentarer
barndom / genus / Jämställdhet / kultur / Media / politik / psyk-snack / uppfostran

Jag såg ju Malou efter tio i början av veckan och sa att jag skulle återkomma och förklara varför jag blev så trött. Under parollen ”sprickor i systerskapet” pratades det om att kvinnor, och ofta speciellt morsor är så taskiga mot varann, inte minst på nätet. Jag tyckte att det jag såg av samtalet cementerade det där gamla ”tjejer kan inte leka tre” och lovade återkomma för att utveckla lite hur jag tänker. Varför vi inte kan leka tre.

Så; om jag generaliserar väldigt grovt och väldigt hetero nedanför, så tänker jag att vi som kallas flickor/tjejer/kvinnor växer upp och in i en kultur som innefattar följande:

-Killgrejer anses bättre och har högre status. Hur många killar hör du säga ”jag hängde bara med tjejerna på högstadiet, var en riktig flickpojke, killarna var så falska, jag gillade bara balett och rosa och sånt”?

-Alltid tävla mot varann om plats, killar, deras uppmärksamhet, som ju är den ultimata av uppmärksamhetar. (Vet att jag just hittade på varianten av sista ordet där.)

-Killar är norm och ”mer värda”, följaktligen är det ok att hänga ut andra tjejer för egen vinning om tillfälle ges.

-Tjejvänner är bra att ha, men det är ju den där ”STORA KÄRLEKEN” vi väntar på, mannen vi ska ge allt för, som är det absolut viktigaste. 

-Det handlar mycket om utseende, och att kritik kring just det yttre är ett bra sätt att tillintetgöra en medkvinna.

-Spelet blir på killars villkor, vi lär oss tidigt att sänka en annan kvinna på snabbaste sätt för att spela ut varann mot killarna som ju sätter standarden. 

Mycket sker undermedvetet och subtilt tror jag, det sitter nämligen i ryggmärgen. Vi har snappat upp hela kulturen, män som kvinnor, bit för bit i populärkulturen, från vänner, i vår uppväxtmiljö, på jobbet etc.

Det är helt enkelt könsrollerna som är boven i dramat, inte kvinnor i grupp.

Jag vill bara kräkas när jag hör en kvinna säga nåt i stil med ”jag hängde alltid med killarna, tjejer bara skvallrar och snackar skit” etc. Jag har hört det i alla möjliga sammanhang; i stjärnorna på slottet, på fester, på radio, i jobbsituationer etc. Det visar ju egentligen bara att kvinnan i fråga spelar med i spelet, att hon är medveten om atthon klättrade på stegen när hon var ”en av killarna” att hon är van att få medhåll från ”rätt håll” när hon säger så. Hon var godkänd, hon fick umgås med killarna.

Vi kvinnor har så mycket mer överseende med killar och dömer så mkt hårdare när det kommer till andra kvinnor. Helt enkelt för att vi lärt oss att se varann som konkurrenter. 

Så synd att vi har den här tvåköns-motsats-antingen-det-ena-eller-det-andra-indelningen. Vi förlorar ju verkligen på det. Allihop! 

Så för att försöka knyta ihop säcken om varför jag blev trött när jag såg Malou efter tio i början av veckan så är det för att det ju är helt naturligt och förväntat att vi kvinnor är elaka mot varann, det är så vi uppfostrats.

Hur många vänner med snippa försvinner helt när dom träffar en kille? Hur många av oss lämnar vårt gamla liv och adopterar liksom bara sin killes, hans vänner, blir kompis med hans kompisars tjejer och gör det till vår nya uppgift att projektleda? Killarna å sin sida  värnar om sin fritid, sina vänner, vill inte bli ”kvävd”, måste få göra ”sina grejer” och det är vi oftast så rädda att missunna killen. Vi blir lite glada om dom har nåt krävande ex att jämföra oss med för att  framstå ännu mer tillåtande. Bättre än andra tjejer.

Kan det vara så att när vi sen får barn så blir vi kvinnor plötsligt vd:ar för första gången. Vi blir bossar och värderas högst. Är det därför vi ibland har svårt att släppa in vår man och hålla våra dömanden för oss själva?

Sorry för rörigt inlägg. Som vanligt. Och som sagt, det är väldigt generaliserande, men jag tror ändå att dom flesta av oss, även vi som ser oss som medvetna feminister, kan känna igen saker här ovanför. 

32 kommentarer

Icke att förglömma vilka som är mest elaka och hotfulla på internet; (cis)männen.
Annars tycker jag att du summerar problemen bra. Jag brukade vara stolt över att se mig som icke-feminin och skröt gärna om killkompisar som yngre. Njöt när jag fick höra att jag ”inte var som andra tjejer”. Blä!
Skönt att det går att lära om.

Kvinnor ÄR elaka och kritiserande mot varandra. Jag har turen att ha ett fåtal riktiga väninnor, bland kompisar har jag varit tvungen att sålla bort många.

Män är exakt likadana fast håller sig under radarn. De snackar så mycket skit och är så bittra. MEN, den stora skillnaden är att män Alltid håller varandra om ryggen – i princip oavsett om de känner varandra eller inte. Konflikträdsla? Don’t know, men de utmanar aldrig varandra. Så är det bara. Så var det när jag jobbade som kommunaltjänstekvinna på ett kommunledningskontor. Männen på avdelningen höll i enrum med oss kvinnor om att de var missnöjda med den manliga chefen. De kunde dock Aldrig stå upp för det när chefen var närvarande. Så. Kampen får nog föras av alla oss modiga och frispråkiga kvinnor!

Jag håller med om det mesta du skriver men jag reagerade på en sak..
Jag är väl en av de tjejer du vill kräkas på, för jag hängde faktiskt mer med killarna i högstadiet, just för att jag tyckte tjejerna var allmänt taskiga, snackade skit och frös ut de som inte passade in. Och det var då definitivt inte för att jag medvetet spelade med i nåt spel, klättrade på nån jäkla stege, eller för att jag var populär eller var mer accepterad än nån annan av killarna! Killarna var schysstare i min klass helt enkelt. Och det var tjejerna som styrde ALLT. Både i och utanför skolan.

Även om samhället formar tjejer och killar olika från dagen de föds, så kan vi heller inte glömma bort att vi i viss mån faktiskt fungerar olika. Män och kvinnor tänker inte likadant, vi använder våra hjärnor olika, det är ju konstaterat för länge sen. Och det startar ju inte helt plötsligt en dag när vi blivit vuxna utan det finns väl med oss redan tidigt. Rent biologiskt. Vi är olika och det är ju inget fel i sig.
Därför tror jag att vi aldrig kommer att komma ifrån dessa skillnader och indelningar. Ingen behöver hålla med mig, men det tror jag verkligen.

Håller med!! Ok om man nu umgicks med killar, men just att det är sån ”status-grej” att berätta om det när man är vuxen. ”Jag hängde bara med killar” – omg har man hört det förut? Svar jaaa.

Åh ja, tänkte skriva om samma sak men har ej fått arlset ur vagnen som man säger men JAAA jag blir så jähähävla trött på att man helt analyslöst konstaterar att ja men tjejer är så taskiga mot varandra, systerskapet funkar inte för tjejer är dumma. Typ. Och så ingen analys eller eftertanke eller insikt i att det är PATRIARKATET som lärt kvinnor att hata kvinnor och när kvinnor hatar kvinnor så bottnar det i ett internaliserar kvinnohat (självhat med andra ord) som tar sig uttryck i der du räknar upp här. Det är inte kvinnors fel alls. Det är de patriarkala strukturerna som lärt oss att män är bäst ingen protest och allt som förknippas med kvinnor: femininitet, moderskapet osv ses som dåligt, tråkigt, fjantigt.

En till kräkvänlig person här! Jag blev väldigt förvånad av detta inlägg. Jag orkade helt enkelt inte umgås med tjejer i högstadiet av de anledningar som redan tagits upp. Men att det var ett aktivt val för att klättra på ngn poppis-stege motsäger jag mig helt. Väldigt märklig och endimensionell tolkning som jag inte alls känner igen mig i. Det var en överlevnadsstrategi. Jag var och är en känslig person och extra drama i mitt liv gjorde mig bara illa.
I äldre åldrar lugnade väl sådant ner sug och jag umgicks med bägge könen, men fortfarande idag väljer jag bort miljöer där det skitsnackas för mycket. Det kostar för mycket energi helt enkelt.

Min fråga kanske är dum, men jag förstår ändå inte varför de 5-åriga tjejerna på mina barns förskola är elaka mot varandra och fryser ut varandra och säger att du får inte vara med. Ser inte det hos pojkarna på samma sätt där grupperingen ändras från dag till dag. Tror inte det är något speciellt barn som är uppviglare då de alla är lite utanför ibland. Pedagogerna bryter såklart dessa mönster och blandar upp grupperingarna med både kön och olika åldrar. Jag är mest fascinerad varför det blir så. Är det för att de är känslomässigt mer mogna och testar sig fram på vilka känslomässiga effekter det kan få hos var varandra? Har någon en teori?

Men OJ, jag använde ett annat ord än typ ”klättra på poppis-stegen” vilket var det jag syftade på. Det handlar om så mycket mer, men jag orkar intr skriva ett inlägg på 40 meningar för att skriva att jag håller med. Frågan är varför du känner dig träffad?? Ellinor

@Karin – Hur skulle jag kunna känna mig träffad? Om du läste vad jag faktiskt skrev så hade du sett att jag kände det motsatta.
Jag undrade bara varför du antar att alla tjejer som umgåtts med killar ser det som nån status-pryl? Jag gör det definitivt inte. Jag bara trivdes bättre i deras sällskap, för dom accepterade mig som jag var.

Under hela min uppväxt har jag hört den där skiten mala i huvudet utan att på riktigt känna att det varit sant, för mig. Men jag minns tydligt att jag i låg-och mellanstadiet funderar på om det kanske Förväntades av oss att vi skulle ha svårt att leka tre. Tror det är bättre villkor för tjejer att växa upp idag. Hoppas det. Tack för ditt inlägg! Ps. Min 4-åriga son och hans kompisar har skitsvårt att leka tre.

Det du antar är självklart är faktiskt inte alls det. Vi är en hel generation feminister som för länge sedan avfärdat de biologistiska argument du nämner. Det är inte på något sätt konstaterat att kvinnor och män skiljer sig åt varken mentalt eller känslomässigt. SOM GRUPPER alltså, på individnivå finns det en stor spridning på mänskligheten men det är helt oavhängig könet.

Jag har träffat och umgåtts med samt blivit nära vän med så många kvinnor som är schyssta, raka och omtänksamma. Visst förekommer dessa osäkra skitsnackare men de är inte i majoritet anser jag.

Jag hade inte en en sådan som bara umgicks med killar under uppväxten. Sen började jag en mansdominerande utbildning på universitetet och nu jobbar jag i en mansdominerande branch. Min upplevelse är att män inte är ett dugg bättre när det gäller klassikern ”snacka skit” eller skvallra. Däremot har jag upplevt en generell rädsla (betonar att detta är en generalisering) för kvinnor som vill klättra och göra karriär ( detta gäller inte mig själv utan är något jag sett utifrån).

PS larvet om att tjejer inte kan leka tre el fler stämmer inte enligt min erfarenhet har både killar o tjejer ibland svårt att komma överens eftersom det lätt blir lite maktkamp och hög o låg status om vem som bestämmer lekar etc. Grundar detta på ca 10 års erfarenhet i låg-och mellanstadiet som lärare/fritidspedagog.

Så himla bra analys! Känner igen varenda ord. Detta ständiga uppmärksamhetssökande från killar och sedan män. När man själv har barn vill man inte att de ska falla i samma mönster. Du borde göra ett tv program för tonåringar. Hur upplyser man sina barn om detta? Tips på bra böcker, någon?

Tycker du har så rätt i det du skriver. Jag har alltid varit en tjej med fler killkompisar, intressen som ansetts ”maskulina” och ”för pojkar” etc. För att bli någorlunda accepterad var jag tvungen att dissa ”tjejgrejer”, se ned på dem och ALDRIG någonsin prata väl om något sådant ”larv”. Jag svalde det med hull och hår. Ville ju få vara med. Men har insett på senare år hur fel jag handlade. Numera försöker jag höja ”tjejigt” och allra mest höja det individuella valet. ”Tjejgrejer” ÄR INTE sämre än något annat, men så som det alltid målas ut (damfotboll, chickflick, tjejfika etc.) så beskrivs det som något ”annat”. Det är inte normen, det är lite ”lägre”. Avskyr det och mår rent illa när folk beskriver att det är sådan ”drama” i klassen/på arbetsplatsen för att det är många tjejer där.

När jag gick i gymnasiet gick jag i en klass med enbart tjejer. Under hela gymnasietiden snackades det mest skit om mig. Det gjorde de väldigt tydligt, gick liksom inte att undgå att se att det var mig de pratade om. Men antar att jag var en tacksam person, kunde knappt rida (gick naturbruksgymnasium) drack ingen alkohol och hade inte haft sex. Jag har sett alldeles för många gånger att tjejer inte kan leka tre, det är inget ”påhitt”. Med andra ord så håller jag inte med om inlägget.

Skriv en kommentar