Mina 8 bittraste ögonblick sedan jag blev förälder

23 februari 2016 37 kommentarer
Krönikor / Listor

Att bli bitter är det allra minst klädsamma som kan hända när du har fått barn. Är du trött, fläckig, irriterad, jättesur eller har ett stökigt hem är du förlåten, för du har offrat din energi och fräschör för att vara med ditt barn. Men BITTER kan man väl inte vara när man fått livets största gåva?

Här är mina hittills bittraste ögonblick.

1. När en kompis utan barn kom hem från en tvåveckors Greklandssemester full av partynätter och långa bruncher i solen, och jag frågade om hon ville gå och fika varpå hon svarade: ”Nej, jag behöver egentid nu”. 

Bevingat ord från mig:

Du kan missbruka kaffe, rosé och speed

Men du skall icke missbruka begreppet egentid

 

2. När min man jobbade med något glassigt utomlands i några dagar. Jag själv var nästan död efteråt med spädbarn och tvååring, men på middagen hos vänner tyckte de sedan synd om HONOM. ”Måste vara jobbigt att resa i jobbet”. 

Bevingat ord:

Let me remind you

Om monstruösa lyxen i att sitta själv i flygstol

Att ni tycker synd om HONOM får mig att småle 

Say it again, if you wish to be satt på spetsig påle

 

3. När båda barnen var kräksjuka, jag själv hade jätteond mens, min man inte kunde ta sig hem och mitt internet var sönder. 

Bevingat ord:

Det sägs att man allt kan klara

Att kräksjuka ej utgöra livsfara

Men utan hjälp ens från Fåret Shaun 

Är man från sammanbrott ständigt en hårsmån

 

4. När andra barnet var nyfött och storebror fick fem sjukdomar på sex veckor och var för liten för att vilja kolla på tv och bara ville spela fotboll. Mamman (jag) fick alltså inte sova på nätterna, springa runt hela dagarna OCH alltid amma bebis ståendes. Jag kände då, så att säga, inte bara medömkan när folk med EN bebis tyckte det var jobbigt att typ vakna då och då på nätterna. Förlåt. 

Bevingat ord:

Att få SITTA ner och amma 

Är jämförelsevis detsamma

Som att spa:a och glamma  

 

5. När min man gick på pappaledighet och bebisen, från att ha sovit max 20 minuter sammanhängande, plötsligt började sova en och en halv timme i sträck mitt på dagen.

Bevingat ord:

Jag har dig fött och du ur mina bröst ständigt drack

Trodde det var JAG som skulle få titta på Orange is the new black

 

6. När jag pratade i telefon med en kompis vars barn försökte nå en blomkruka. ”Hon är så vild, tänk de som har lugna barn”. Samtidigt kutade jag med ett barn på armen efter det andra som slitit ut brinnande kol från grillen med en pinne, och nu var på väg rakt ut i en gata.

Bevingat ord:

När ditt barn en gång i minuten skrämmer dig till vanvett

Har du kanske erfarit vildhet på ett true sätt

 

7. De gånger jag stött på föräldrar som SKRYTER över deras barn sover så bra. Att de har A-barn minsann. Egentligen förstår jag inte. Det man vill uppnå med skryt är väl att andra ska tycka att man är duktig? Den med barn som sover bra behöver ju inte vara duktig. Det är ju de som har barn som sover dåligt som är duktiga, så varför skylta med motsatsen? 

Bevingat ord:

Vill du att andra ska tycka du är duktig i ditt liv

Varför vara så kontraproduktiv

 

8. När jag läste facebookstatus från barnfri ungdom: ”Jag sov 12 timmar i förrgår och bara 8 i natt och är så trött att det typ gör ont, haha”

Bevingat ord:

Inte för att strö salt i dina sår

Men jag önskar dig eviga småbarnsår

 

Tidigare publicerad i tidningen mama (ett år sedan).

20140803-213458-77698275

20140711-054621-20781092

20140128-201548

20131024-135209

 

37 kommentarer

Sitter precis och är bitter och gnällig som man e efter sömnbrist med två småbarn och en man som e ”sjuk”. Men så läste jag ditt inlägg och allt känns ganska bra igen. Tack!

Där är jag nu Lisa! Min man kommer hem från ett kontorsjobb och säger att han är trött! Jag trodde aldrig det skulle bli så här tufft med en nyfödd och en 1,5-åring. Men vår 1,5-åring är vild som din, inte som hon som försöker nå blomkrukan. Vi kan inte ha några blomkrukor framme helt enkelt. Vi kan inte ha något framme, eller något skåp eller dörr olåst eller någon stol stående. Vi lämnar inte hemmet, för jag vågar inte med den vilde.

Anna Avanzini..

Ååååååå ❤️ Vi kunde inte heller ha något sånt framme!! Det blir SÅ mycket bättre om typ ett halvår om du kan se ljuset?

Ja, jag minns att 9-åringen lugnade sig betydligt efter att han fyllde två. Så jag har det i sikte! Min man är rolig som gör detta igen, han har 16 månader mellan tonåringarna också.

Blir det en tredje för dig? Två barn kanske är rätt gôtt. Eller skaffa en tredje när din yngsta är 6 år? Du kanske redan är gravid? Glöm då det jag skrivit ovanför. 5 barn är fantastiskt, på många sätt! Även 3.

Alltså fy. Jag har haft en MYCKET krävande förstabarn som aldrig kunde ligga ner själv, vaknade en gång i timmen varje natt och hatade vagnen. Mitt andra barn är (thank GOD) lugn och gillar att sova i egen säng och älskar vagnen. Vaknar normalt ca 1-2 ggr per natt.
Detta är en läggning och inte beroende på ”skötseln”, min äldsta är ff dålig på att sova på nätterna.
Allt annat är struntsnack. om man nu inte skiter fullständigt i sina barn.

Är det här man kan få beröm om man kunde hålla sig ifrån att (bitter-)kommentera när supergulliga och ganska gravida Elsa Billgren i någon blogglista nyligen skrev att hon är den ‘mest morgonpigga person’ hon vet?

I samma inlägg svarar hon också att hon vaknar ‘Prick kl 8 efter 9 timmars sömn.’
HAHAHA, jag hade också varit ‘morgonpigg’ om jag fick vakna (av mig själv) klockan 8 efter 9 timmars sömn!
Hos oss betraktas allt vaknande efter 6.00 som ‘sovmorgon’ och all sammanhängande sömn på över fyra-fem timmar som ‘en bra natt’ – sedan nu snart sju år..

Alltså fan-freaking-tastic! Skrattar så jag gråter med en igenkänningsfaktor på runt 1000% Ens barn är det finaste man har, de är fantastiska och man älskar dem oenderligt MEN ibland kan småbarnslivet vara en aningen påfrestande 😀 Och två är verkligen dubbelt så mycket som ett! Ett gott skratt förlänger livet, tusen tack!

Alltså du är så rolig. Låg och smygläste medans jag la min 4 åring men kunde inte hålla mig från att skratta högt. Sonen blev jättesur. Men mamma, jag hade ju somnat! Flåt fnissade jag.

Lyssnade på dig i Tvillingpodden idag och faschineras av att du vill ha fler barn trots liksom allt. Min första är snart 3 månader och jag funderar på om det inte kanske räcker med ett barn ?
Hade en teori att pojkar är jockigare som bebisar eftersom min är skitjobbig medan alla andra barn kring mig (flickor) är så himla lugna och sover så bra.

Eller när ens bästa vän säger ”jag förstår hur trött du är, jag känner likadant, min kattunge håller mig vaken på nätterna för den mjauar och vill gosa………” Då sitter jag hemma och gråter dagarna i ända med min 3-månaders bebis som vägrade sova mer än 20 min åt gången. Så. Jävla. Bitter.

Åh helvete vad bra. Jag är hemma själv med en 1,5-åring med hosta, krupp, och näsfanskap. Barnet tycker det är lika jävligt som jag och tar ut sin vrede på blåbärssoppaglas, kaffemuggar och annat som hon dänger i golvet så mamman (dvs jag) får torka, svära och skjuta sig själv i huvudet i fantasin. När jag smsar pappan (min kärleksfulle sambo som är på kick off, KICK OFF!) så frågar han om jag torkade golvet ordentligt efter blåbärssoppan. Jo men allt är fint även här. 😀

Oj vilken hög igenkänningsfaktor! Även om det är JÄTTELÄNGESEDAN vi hade det sa (barnen är 24,23 och 19 nu….) sa tror jag aldrig att man glömmer det! Älskade (ja älskar naturligtvis dem fortfarande) mina barn men där och da kunde det hända att man pa morgonen tänkte ”lat det bli kväll snart sa har vi klarat av en dag till…..”. Nu har vi ett 15-manaders barnbarn som är pa besök ganska ofta och ja, killar och tjejer KAN vara precis lika vilda; Ingen genusdiskussion där inte. Ända är det härligt och inget man skulle ha viljat vara utan! Ska dra ut och visa dotra och svärsonen!

Var hemma med magsjuka förra veckan och hade barnen ( 2 och 4 år) med mig. Tyvärr missuppfattade de varför vi var hemma och trodde att det var för att jag skulle vara deras kombinerade butler/studsmatta/fredsmäklare/lekledare/städerska…..
Läste samtidigt kommentarer på nåt blogginlägg där en mamma skrev att hon hade sina barn på fsk 15 timmar i veckan och längtade efter dem varje sekund då. Och när de eller hon var sjuka var det det mysigaste som fanns, för då fick de vara med varandra heeeeeela dagarna. Kände mig SÅ bitter och önskade henne en vinterkräksjuka utan dess like. Vackert!

Sen ringde jag till sambon och grät och han kom hem två timmar tidigare från jobbet (lättnaden!)

åhhhh så himla bra skrivit. precis så hade jag det med mina psedutvillingar❤❤❤
endel av det funkar även med tonårsbarn ??
vissa nätterna sover man och vissa nätterna vakar man och andra kommer de och vill sova hos en för de har mardrömmar.
är mamma sjuk kan hon göra saker ändå .
är barnen sjuka då för de sova hos mamma .
kram på dej

Har 4 kids. Den värsta sömdödaren av dem vaknade 8 gånger per natt och skulle amma.

Han är den som sover bäst nu. Lägger sig alltid i tid på kvällen utan att bråka. Sover som en stock hela natten. Vaknar aldrig förutom då det är morgon. Då går han upp med en gång.

Så hopp om framtida sömn finns även hos bebisar som inte verkar förstått det vackra i att sova 🙂

Underbart inlägg! Fick mig att skratta, en stor dos igenkänning och fick mig att må bättre! Du kan med humor sätta fingret på vardagssituationerna! ❤️❤️ det är fan inte alltid lätt men man måste kunna skratta åt det (efteråt).

Fräsch kommentar Jenny, det är tack vare såna som dig på internet som såna som knivlisa behövs!!!!

PS: knivlisa autocorrectas till knivmisshandel 😂😂 Puss!!

Haha! Mitt bittraste ögonblick med mina barn, som har 14 månader mellan sig, var när vi hade vinterkräksjukan. Jag och sonen, den äldste som då var två år minus några månader, låg och turades om att kräkas över varandra. Varje gång jag spydde (i en hink, med j blev han rädd och ledsen. Varje gång han spydde

Men åh jag kan inte skriva!

Varje gång jag spydde i en hink, med honom i famnen, vaknade han och bölade. Varje gång han spydde, på mig, fick jag gå upp och skölja av kläder och byta täcke och lägga i tvätt. Emellanåt vaknade bebisen och ville amma också. Pappan, som var frisk som en nötkärna, sov i godan ro bredvid hela natten.

Men Gud ååååh vad jag känner igen mig. Och så säger alla ”men varför väckte du honom inte”. Man orkar ju inte DESSUTOM väcka en död?

Skriv en kommentar