10 skillnader mellan att ha ETT och TVÅ barn – en varm sommardag

Här är några skillnader mellan att ha ett och två barn – på stranden.

img_7003

Det allra mest chockerande med att få ett andra barn, är insikten om hur otroligt lätt det är med ETT barn. Varför njöt man inte mer? Ibland tänker jag tillbaka på tiden med ett barn och njuter retroaktivt, för just då förstod jag så klart inte hur soft det var.

Allra tydligast blir skillnaden mellan ett och två barn bland andra familjer i en hetsig miljö där stressnivån står i direkt proportion till hur många barn man har. (Och hur vilda de är.)

Alltså på stranden en varm sommardag.

En helt vanlig stranddag noterar jag följande beteende bland föräldrarna.

 

Ankomst:

De med 1 barn: Har parasoll, parkerar vagnen i skuggan, lyfter varsamt ur barnet ur vagnen. Tydligaste tecknet: Föräldrarna gullar med barnet. Båda samtidigt alltså. De byter till och med blöja tillsammans.

Vi: Sätter oss på platsen med siktmässigt fri radar åtminstone hundra meter åt alla håll och garvar bittert åt folk med parasoll. SÅ onödig pryl, det är ju inte som att man kan vara på ett och samma ställe någonsin och de som kan det, och typ sitta stilla på en filt och fika hela familjen, de kan …. (jag skrev döden dö här förut, men min kompis tyckte det var för grovt? Det håller jag inte med om.)

 

 

Genomsnittsaktivitet

De med 1 barn: Matar barnet med lite puré medan den andra föräldern har läs-och badpaus. LÄSPAUS. BADPAUS. Så obehagliga ord för någon som bara kan fantisera om dem.

Vi: Kutar efter ett barn konstant, fram och tillbaka, skriker på det andra barnet och på varandra. ”Ta Harry, han åker under vattnet! Sixten sno inte det brinnande kolet från familjen Wollin! Inte banka på flickan! AJ dra inte av mitt hår! Sixten kom tillbakaaaaaaaaaaaa. Han hör inte, kan du springa efter honom, han är på väg till vägen.”

 

 

Argaste fras till barnet under dagen

De med 1 barn: ”Men nu var du busig som kräktes på nytvättade tröjan.”

VI: ”SKITUNGE.” Ja det var jobbigt att skrika det, speciellt efteråt eftersom folk hörde, men barnet rymde faktiskt blixtsnabbt från området för tredje gången och jag blev livrädd (Men sa förlåt. Det gjorde inte han).

 

 

 

Argaste fras som mottags från barnet

De med 1 barn: ”Nng”

Vi: ”NEJ du ska INTE ta emot mig när jag ramlar ner från trädet, JAG TYCKER INTE OM DIG MER.”

 

Hantering av andra strandbesökare

De med 1 barn: Tittar dömande på föräldern som skriker skitunge. Hur kan man säga så till den man älskar mest i hela världen? Alla borde göra lämplighetstest innan de tillverkar barn.

Vi: Ber om ursäkt till alla som blir besprutade med vatten.

 

 Dagens största katastrof

De med 1 barn: ”En liten rodnad på bebisens ena kind! Detta innebär att risken för hudcancer ökar drastiskt! Hur kunde jag låta detta hända, jag är världens sämsta förälder.”

Vi: Ett barn lyckas springa rekordsnabbt ut på bryggan och hoppar ner i vattnet bara så där. Tur att mamman är överhönsig.

 

Teknisk gear

De med 1 barn: Har med en stor systemkamera för att kunna ta kort på alla leenden och tokig sand mellan tårna. Det är livets femte strandbesök – ett litet jubileum!

Vi: Tar fram mobilen ibland. Inte för att ta kort utan för att googla ”lagligt operera in gps i barn?”.

 

 

Själsligt tillstånd

De med 1 barn: Lycka, harmoni och känsla av någon sorts frihetsande som svävar över vattnet.

Vi: Förbannar stranden, sanden och frihetsanden.

 

Det märkligaste av allt är ju då att jag ändå desperat vill ha ett tredje barn? Kanske för att jag ska kunna minnas tillbaka på tiden med två barn och inse hur lugn den var jämförelsevis. Så att jag äntligen får njuta av de här sommardagarna, retroaktivt.

Tidigare publicerad i mama, nummer 8 2016.

img_2368

img_7513-720x541

 

Gilla gärna min sida på facebook om du vill läsa fler inlägg!

  1. Bara som ett litet tips, så finns det barnklockor med gps som man kan beställa relativt billigt från Wish. Då kan du se i din telefon precis var dina barn är och appen larmar till och med om de tar av sig klockan. 🙂

  2. Nu har jag bara ett barn. Som är helt bananas! (Kategori 2). Så jag tror listan sätter fingret på just skillnaden mellan lugna och vilda barn. Att ha två vilda… Ska inte andra barnet bli mer chill osv. Det säger alla till oss som en tröst 😂

    1. Så är det, Sixten är definitivt en kategori två även ensam. MEN när bara han fanns existerade det ändå pauser eftersom man kunde turas om. När Harry var liten var de liksom överallt men aldrig på samma ställe, och då gick det inte vara stilla en sekund. Men ja det finns ju massor av familjer med två barn som SITTER OCH GRÄVER ett himla slott fast de är två och tre år. Så provocerande!

      1. Alltså jag kan knappt föreställa mig två vilda barn som springer åt varsitt håll. Inte utan att vilja blunda och ligga i fosterställning typ.

        Haha ja! Sjukt provocerande! Och barn som sover. Ofattbart.

  3. Vi fick ganska vilda tvillingar som första barn så jag känner inte igen situationerna med ett barn (verkar dock najs, längtar så efter att få bada på djupare vatten än typ knähögt!)
    Men jag kommer ihåg att jag längtade tills barnen skulle bli större och typ gå själv och sluta amma – men nu ser jag tillbaka på tiden innan de kunde gå och kasta köttfärssås överallt som typ den lättaste tiden ever. Varför njöt jag inte då?

  4. Jag och mannen har haft turen att få fyra helvilda ungar 13 år, 7 år, 2 år och 6 månader
    Utmanande det med; en tonåring med allt vad det innebär som bråkar med 7-åring och tycker lillfisen luktar kräk, en helvild 2- åring samtidigt som man bär på liten…
    Alla våra barn har varit vilda som små…ändå ville vi ha fler 🙂
    Man får klaga Och tycka det är jobbigt och ändå vilja ha fler, det är livet!!!

  5. Inser att vårt första barn måste varit som ca två genomsnittsbarn för vi har aldrig ingått i kategori ett under något av de tema du tar upp, utan gått direkt till det som beskrivs under ‘Vi’.. ..och sedan slängt in ett barn till i leken när detta första dubbelbarn var två.

  6. Ååå. Har senaste tiden funderat mycket på exakt det här. förutom att skaffa en trea… skönt att vi är flera som stressar på stranden (innerstadstrafiken, i affären, på utflykten etc etc) och säger lite för hårda ord till barnen nån gång ibland (för ofta 😬).
    I övrigt går även den hemska tanken, som jag egentligen inte menar, men som gnager. Skulle familjen egentligen ha mått bättre om det var några år längre mellan syskonen? Då hade man kanske haft lite fler lugna lyckliga stunder, mindre syskonavundsjuka, mindre stress, mindre ångest och mer lugnt psyke. Och bara den här tanken ger mig ångest och apdåligt samvete. För jag älskar ju lillasyskonet så att jag blir tokig. Och skulle aldrig vilja vara utan hen eller storasyskonet!
    / den dåliga mamman, med dåligt samvete, och tålamod noll

    1. Neeej, fler år mellan barnen är ju lika med fler galna småbarnsår! Bara samma arbete utspritt över längre tid.. Vet inte hur gamla dina är, men mina är nu 5 och 7 år och vi börjar se ljuset i tunneln. De leker fint med varandra, oftast inte totalt livsfarliga grejer heller.. Går upp och hjälps åt att fixa frukost så att vi kan få sovmorgon framemot halvåttatiden på helgerna. Skulle blivit totaltokig av att sprida ut sömnlöshet och det där att ha någon som är totalberoende av dig 100% av tiden över tio år istf fem – jagar mycket hellre vansinnig tvååring med bebis i bärsjal, parallellammar och dubbelnattar i ett par år.
      Din tid av lugna lyckliga stunder kommer – lovar!

    2. Asjobbigt är vad det är och dina tankar är helt rimliga. Ge det ett par år och man får skörda liite mer av fördelarna. Nu har jag väntat ett par år med min trea och kan äntligen vara den mamman som har två stora som underhåller varandra och hjälper till med bebin. Nåja. Men nästan iaf.

  7. Tack för att det finns fler med två vildar. Känns ändå lite skönt att höra att man inte är ensam om typ allt du skriver som inbegriper barn och att göra saker. Och tack för att du också vill ha ett tredje, då är jag inte ensam om det heller😉 Kan bli riktigt irriterad på folk med lugna barn som tror att de är gudar på föräldraskap för att de råkat ha väldigt starka lugn-gener. Gah!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..