Harry ryter ifrån

Preach it baby.

ANNONS
ANNONS


Jag, Sixten och Harry spelar fotboll med några.

Harry: JAG vill ha bollen.

En pappa: Passa bollen till flickan.

Sixten: Han är ingen flicka. 

Pappan: Aha, du hade tofs så jag trodde det.

Harry: Pojkar kan också ha tofs. Zlatan och Zorro är pojkar och de har tofs. Alla får ha som de vill och jag vill ha tofs.

  1. Haha så underbar! Barn är så smarta alltså. Jag jobbade hos en familj en gång som hade en treåring som var helt underbar, han älskade Frost och fick en rosa Frost-resväska som han ääääälskade och fortfarande älskar två år senare som femåring. Så träffade han några typ 12åriga killar som skrattade åt honom för att han hade en ”tjejväska” och han bara ”eh va? Det är ju en Frost-väska, ser ni inte det eller?” och skrattade åt dem för att de inte såg att det var Frost, haha. Helt underbar!

  2. Min dotter som med kort hår ständigt blivit tagen för pojke (kort hår trumfar tydligen klänning som könsbestämmande..) har fått berätta för åtskilliga vuxna att det ju inte finns flick- eller pojkfrisyrer.
    Hon har också efter att ha svarat ‘blått’ på frågan om favoritfärg fått kommentaren ‘jaha, en pojkfärg’ och sa då uppriktigt förvånad: ‘Vet inte du som är vuxen att det inte finns kill- eller tjejfärger?’
    Så absurt att ett litet barn måste förklara för vuxna att könet alltså inte sitter i hårlängd eller stil..

    1. Vårt barn blir också ständigt felkönat, gissningsvis pga långt lockigt hår, vad vi klär honom i spelar ingen som helst roll (han blir tagen för tjej även när han har camouflagemönstrad t-shirt och shorts). Så jäkla dåligt att det är så viktigt för andra vuxna (framför allt äldre, verkar det som) vad okända barn har mellan benen!

      1. Men är det verkligen det då? Viktigt om det är en snopp eller snippa? Är det inte bara gammal vana som får folk att dra till med pojken/flickan utan någon grundligare analys? Jag brukar försöka säga ” kompisen i grön tröja” om okända barn men det slinker nog in ett flickan/pojken ibland också. För även om jag är en medveten feminist så faller min hjärna lätt in i invanda normer och hasplar ur sig första bästa ord. Skulle jag däremot bli påkommen med att ha felkönat ett barn så skulle jag aldrig komma med en förklaring som fotbollspappan gjorde. Det är då det blir konstigt och man pekar ut något attribut som flickigt/pojkigt.

        1. Tycker det är så väldigt enkelt att använda ordet ‘barn’:
          ”Du får vänta tills det barnet gungat färdigt.”
          ”Fråga barnet om ni ska spela tillsammans.”
          ”Ja, det barnet klättrade jättehögt!”
          Förstår verkligen inte det tvångsmässiga könandet, och tycker inte heller att det är främst äldre som håller på utan lika gärna andra föräldrar.

          1. Härligt att du är helt fri från invanda mönster! Själv är jag inte helt klar med att frigöra mig från gammalt bråte.

  3. Väl rutet Harry!

    Mina ungar blir felkönade stup i kvarten men de låtsas för det mesta inte höra det. Åttaåringen är det väl inte så ofta som vuxna tar fel på men mindre barn brukar tycka att en lila tröja och halvlångt hår tydligt pekar mot flicka.

  4. Hur kan barn vara tusen gånger smartare än en vuxen… Jag blir så trött. Vad svarade fördomsfulle föräldern?

    1. Han skrattade mest för att det var gulligt och fint. Harry sa det sista ganska tyst så jag fick återupprepa för honom. Pappan skämdes lite också men det är ju väldigt lätt att felköna. Harry har ju ofta klänning på sig så det är verkligen inte ovanligt att Harry säger så här. Alla som vill får ha klänning! Aka bästa klädesplagget.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..