Jag förstår ju att sparken inte är uppfunnen för att man ska träna med den, men det hindrar inte träningsvärken i magen och låren att göra sig påmind när jag igår åkte nästan en mil på spark och i dag en halv (med träningsvärk ska tilläggas). När jag som barn svischade fram mellan mormor och gammelmormor på spark så minns jag inte alls att det var jobbigt, men det är JÄTTEjobbigt, jag flåsar som en hel arme i 40 graders värme.

Trots detta flåsande och frustande och trots värk i ben och armar så är det SÅ FANTASTISKT KUL!!! På förmiddagen var det -10 och det gnistrade i snön som ligger isande vit på å och sjö, jag åker ett uppplogat spår från Jularboån ut på Jädersjön och tillbaka, ca fem kilometer. Att det blev en mil igår berodde på att jag på rent adrenalin åkte efter sonen som åkt efter mig UTAN sin far på ISEN, behöver jag säga att jag nästan grät av rädsla innan jag hittade honom välbehållen?!

Nu undrar jag bara HUR?!? ska jag hitta ett lika roligt träningsredskap när isen smält och blommorna blommar?!?