Farföräldrar & Barnbarn

15 maj, 2017 8 kommentarer
Simon / Simon & Camilla / Stjärnfamiljen

Att se mina egna föräldrar med mitt barn, det är något som värmer mitt hjärta enormt

Simon:

När jag fick reda på att vi skulle skaffa barn blev det verkligen överväldigande, både för mig och folk i min omgivning. Efter ett tag så förstår man ju att det är flera än bara jag som påverkas. Mina föräldrar t.ex skulle för första gången bli farmor & farfar, visst är de det till mina bonusbarn, men det blir lite annorlunda när det blir ens biologiska och då framförallt för att man är med från början.

Första gången som jag såg min mamma hålla Polly slog mitt hjärta volter, det var helt magiskt att se dem ihop och då förstod jag hur mycket detta kommer ändra inte bara mitt liv, utan även deras. De är fantastiska farföräldrar, världens bästa och Polly älskar dem så mycket. Hon har varit hos dem sen hon var liten och det är något jag är så glad för, de har ett eget band och Polly är supertrygg med både oss och dem. Hon sover där ibland när vi behöver hjälp och det har aldrig varit något problem med att hon inte gillar att vara där.

stjärnfamilj, läckberg, sköld, polly, farföräldrar, farmor, farfar

IMG_1810

Här är de alla tre på julafton, det var en partyprincessa som aldrig blev trött den kvällen.

IMG_5016
Tror det är Farfar som är mest såld, hon får honom att göra som hon vill, när hon vill… haha

stjärnfamilj, läckberg, sköld, polly, farföräldrar, farmor, farfar

IMG_5025stjärnfamilj, läckberg, sköld, polly, farföräldrar, farmor, farfar
Världens bästa farmor, och det är också favoriten =)

stjärnfamilj, läckberg, sköld, polly, farföräldrar, farmor, farfar

Inte det lättaste att ta bild på barn, men ja det blev iaf en rolig bild =) Go och glad unge är det iaf, och för mig så oväntat hur mycket det betyder för mig att se Polly med mina föräldrar.

Vad påverkade dig mest när du fick barn? Eller snarare vad var mest oväntat att du skulle reagera så positivt på?

 

//Simon

8 kommentarer

Det är livets efterätt, min Adam 4,5 och Filippa 7 mån är mitt allt, är så tacksam och glad att jag som mormor får uppleva detta och endast 52 år, tyvärr fick aldrig min Moja uppleva barnbarnen hon åkte till änglarna 47år och därför är jag tacksam för varje dag jag vaknar och ännu en ny dag att uppleva 💕💕💕💕💕😎

Kärleken jag känner. Och jag tänker varje dag hur tacksam o glad jag är över mina barn o vilken lyx det är att få vara med dem! Jag vet de en dag flyttar så jag försöker VERKLIGEN njuta o ta vara på varje dag och jag älskar vara deras mamma o funderar ständigt på den rollen o vad som är bra/dåligt. Barnen utvecklas ju hela tiden så rätt som det är har man en ny individ framför sig. All denna glädje o kärlek ! Överväldigad av den ! Superkul med barn från dag ett! Älskar vara med dem

Det som har påverkat mig mest som mamma är den ovillkorliga kärleken. Jag tror inte det finns någon annan och så stark kärlek. Jag skulle gå genom helvetets portar när det gäller mina ungar. Kram och tack för en blogg som berör/Åsa

Miste tyvärr vår älskade farfar alldeles för tidigt, vår minsta var då fyra o kommer inte att ha några direkta minnen från honom förutom det vi berättar såklart. Har mormor för långt borta men farmor bor ca fyra mil bort så hon försöker vi träffa ofta så de kan ha en relation. Annars har vi såklart andra vuxna i bilden som har blivit lite komplement. Tror det är jätteviktigt med flera vuxna förebilder, dels behöver msn barnvakt haha men också de ska finnas där i tröst o glädje som barnet kan ty sig till. Tack för en trevlig blogg. Läser varje dag. Kram från Katrineholm och vackra Sörmland

2003 blev jag farfar. Livet blev så mycket bättre! På något sätt! Kunde ”sprätta” omkring och kalla mig farfar. Stolt.
Såg fram emot alla jular och semestrar vi skulle ha tillsammans.
Tyvärr har det inte blivit så.
Förstod aldrig min sons och hans tjejs missbruk.
Nu, dom senaste åren jobbar jag för att försöka hålla kontakt med mitt barnbarn. Han är inne på sitt tolfte (12) familjehem.
På lördag skall vi träffas. Vill veta var/hur/vem han är placerad hos.

Att bli mormor är så obeskrivbart. Den kärleken man känner. Så stort. Om ditt hjärta slår volter, Simon. Så är det inget mot hur dina föräldrars hjärta slår. Tror ingen kan fatta hur man känner! Kärleken till ens barn är det största, men att bli mormor är en annan dinension på något vis.

För mig är det nog fortfarande hur lugn jag var över faktumet att bestämma tillsammans att nu börjar vi försöka skaffa barn nr 1.
Jag brukar alltid tveka inför stora beslut, ha ångest och väga alla för- och nackdelar innan jag tar ett beslut men när det kom till att vilja bli mamma så var det så självklart.
När jag sedan blev gravid efter 1månads försök så trodde jag att ”nu kommer snart chocken” men det gjorde den aldrig och inte ångesten heller, inte ens för förlossningen. Det kan fortfarande vara en sak jag ser tillbaka på och imponerad över mig själv att hela jag ville verkligen bli mamma och var inställd ända in i själen på det.

Skriv en kommentar