Vad underbar det är att vara hemma i Sverige under examenstider och höra alla förväntansfulla och vitklädda studenter som sjungande tar steget ut i friheten.

Jag har passat på att rota fram mina gamla gratulationskort, läst meddelanden i studentmössan och gått igenom fotoalbummet som alla påminner mig och en av mina allra gladaste dagar.

Visst var osäkerheten om framtiden stor och vägvalet lite väl stort när man för första gången  tog sig ur gymnasiets raka spår (för min del var det medieprogrammet på Falkenbergs Gymnasieskola). Jag gick med tjejgänget till en sierska som berättade att jag skulle gifta mig med en amerikanare eller engelsman samt att jag skulle bosätta mig i Storbritannien. ‘Helt fel!’ tänkte jag, som hade köpt en resa till Barbados, dit jag skulle flytta sådär helt appropå.

Vad hände då? Jo ödet hittade mig i Karibien och fixade ihop mig med en kille som tog med mig till Storbritannien. Där blev jag kvar och gifte mig med en engelsman -precis som det var förutspått!

Men allt det där visste jag ju inte då i den där lövade vagnen och tur var väl det för jäklar vad jag passade på att fröjdas i mina ungdomens dagar…

Hittade det här gamla kortet, jag kunde ha flyttat till Tyskland istället….