Jag har testat att blogga här på mama ett tag men väljer n u att gå tillbaka till min gamla blogg på argbuggen.wordpress.com. Det är helt enkelt för många buggar här.
Men välkomna att läsa vidare där
Jag har testat att blogga här på mama ett tag men väljer n u att gå tillbaka till min gamla blogg på argbuggen.wordpress.com. Det är helt enkelt för många buggar här.
Men välkomna att läsa vidare där
Annons
Annons
Skulle ju testa på Nordic Military Training igår och hade verkligen sett fram emot det, så jag knatade dit ombytt och klar kl 18 igår. Men tydligen måste jag ha befunnit mig på fel ställe fast jag trodde jag var rätt för jag hittade inga andra träningsnördar nånstans. Skitsur, trött och frustrerad fick jag alltså bege mig hemåt.
Och därför har jag börjat min egen lilla bootcamp istället, eller snarare streaking.
Idag var jag ute och sprang en liten runda i mitt favoritspår i skogen och det var så skönt så skönt! Mitt enda problem är att hur skönt jag än tycker att det är när jag väl är ute så har jag sjukt svårt att komma iväg. Därför kör jag en liten miniutmaning med mig själv. Jag ska springa minst ett varv i spåret varje dag fram till semestern.
jag på semestern?
Annons
Jag är inte den som brukar fira min födelsedag med buller och bång, jag är faktiskt glad om någon ens kommer ihåg den (jag själv räknas inte) så idag har jag blivit överraskad flera gånger om. Dessutom har vädret varit helt under-underbart! 25 grader och sol varje dag tack 
Till frukost fick jag de för små trosorna, sedan har jag blivit överöst med gratulationer hela dan och till trefikat överraskade mina kollegor mig med en flaska skumpa. Helt underbart!
När jag kom hemfick jag ännu en present av älsklingen och barnen, nämligen denna lilla skönhet!
Nu kan jag dricka espresso till frukost varje dag! *lycka*
Efter en snabb fika åkte vi iväg till Globen och en tur i Skyview, en häftig åktur med utsikt över hela stan, vi såg till och med vattentornet som vi bor granne med (och vi bor låååångt från city).
Och nu sover barnen, jag tittar på Brasilien-Chile medan 150 gram kärlek (aka hängmörad biff) ligger på grillen.
Kan man ha en bättre dag?
Idag blev jag glad över en fin födelsedagspresent från älskling. Han hade nämligen köpt två par för små (men jättesnygga) trosor till mig. De ska bytas under dagen men det är ändå tanken som räknas. Och tanken måste ju vara att han inte tycker att min rumpa är så stor (som den är)
Tja, man kan bli lycklig för lite 
Imorgon är inte vilken dag som helst utan faktiskt undertecknads födelsedag! Min älskade sambo har tjatat och fikat efter vad jag möjligen skulle vilja ha i födelsedagspresent, men det är svårt för jag tycker faktiskt att jag har det mesta jag behöver.
Visst kanske det skulle vara kul med ett litet smycke, eller en ny bok (man kan aldrig få för många böcker) men egentligen finns det inget på min vill-ha-lista just nu.
gulligt armband från kyssjohanna.se, örhängen titanringar.se och senaste Keplerboken från bokus.se
I present till mig själv har jag iofs bokat in ett gratis prova-på-pass på nordic military training. Man ska vara snäll mot sig själv
Har inte riktigt hunnit med att blogga under helgen som spenderats med midsommarfirande och tvåårskalas.
För två år och en dag sedan föddes nämligen vår lilla Molly, mitt under fotbolls-EM. Jag kommer ihåg att det var fotboll för dagen hon föddes ville jag inget hellre än komma iväg från det varma instängda förlossningsrummet, ligga i min egen säng, amma och se matchen Ryssland-Spanien som gick den kvällen.
Här kommer min förlossningsberättelse, kopierad ur min gamla blogg.
Försökte somna om men småvärkarna kom tilbaka med exakt 10 minuters mellanrum så efter ett tag bestämde jag mig för att gå upp istället. Gjorde lite kaffe, satte mig framför datorn och väntade på att bageriet skulle öppna eller på att värkarna skulle bli starkare.
Vid sextiden hade värkarna blivit lite starkare men kom fortfarande med 10 minuters mellanrum. När smabons väckarklocka ringde upplyste jag honom om att han inte behövde åka till jobbet.
Gjorde iordning stora tjejen och lämnade henne på dagis innan vi åkte til bageriet och handlade färska frallor. På väg in till bageriet fick jag en jättevärk som fick mig att hänga mig på bilen så sambon fick gå in och handla medan jag stod utanför och flämtade. Tydligen gjorde gubbarna inne på bageriet stooora ögon.
Efter frukosten ringde jag in till Huddinge som förstås hade fullt just då men jag fick en plats på Sös istället och eftersom förra förlossningen gick fort fick jag komma in när jag kände för det.
Packade ner väskan, ringde och förvarnade svärföräldrarna om att de skulle få hämta på dagis och begav oss iväg till Sös.
VI kom in till Sös vid 9-tiden och blev tilldelade världens bästa barnmorska, men självklart självdog värkarna när vi kom in och jag hade bara två mesiga värkar under tiden vi tog CTG. Eftersom jag var öppen 3 cm fick jag bestämma om vi skulle gå ut och ta en promenad eller åka hem och komma tillbaka senare. Jag valde promenaden och vi begav oss ut på söder. Vädret var jättefint med strålande sol och det kändes lite sjukt att gå omkring med vetskapen om att det snart skulle komma en bebis till oss.
Värkarna kom igång igen på en gång när vi lämnade förlossningen och under den timme vi var ute och gick blev de allt starkare och kom allt tätare. Till slut var jag osäker på om jag skulle klara av att gå de få hundra meterna tillbaka till förlossningen eftersom jag var tvungen att stanna och flämta mig igenom varenda värk.
Vid halv tolv var vi tilbaka på förlossningsrummet och undersökningen visade att jag var öppen 5-6 cm. Vid det laget kom värkarna med ungefär två minuters mellanrum. Uskan undrade om jag ville ha lustgas men jag vile hellre ta ett varmt bad så så fick det bli. Att glida ner i det varma vattnet varotroligt avslappnande även om värkarna fortfarande gjorde ont. Badet gjorde att värkarna kom med lite större mellanrum och jag kunde slappna av lite mer men efter en timme började trycket nedåt bli outhärdligt och jag ålade mig upp ur badet på nåt sätt.
Tillbaka på förlossningsrummet testade jag lustgasen men ratade den eftersom jag bara blev snurrig och inte kunde koncentrera mig på att hantera värkarna. Istället brölade jag mig igenom värkarna med hjälp av lite ryggmassage från sambon. Blev erbjuden EDA men ville veta hur mycket jag var öppen och då visade sig att jag var öppen 10 cm med buktande hinnor.
Min underbara barnmorska frågar om jag vill att hon ska ta hål på hinnorna och det vill jag ju. Vid det laget vill jag verkligen bara ha ut bebisen. Så hon tar hål på hinnorna så vattnet går. Då är klockan 13:00. När krystvärkarna sätter igång känns det som om jag ska explodera men jag trycker på ändå eftersom jag vet att det är enda sättet att få slut på eländet och 13:07 kommer lilla Molly ut med ena handen bredvid kinden.
Krystandet var häftigt men gjorde fasansfullt ont. Vid varje krystvärk skrek jag rakt ut ”nej det här går inte!” samtidigt som jag krystade på, men hade inte barnmorskan peppat mig att faktiskt trycka på så hade jag nog knipit ihop fortfarande. Och helt otroligt nog sprack jag ingenting den här gången och kände mig som vanligt i underlivet bara någon dag efteråt.
Molly uppmättes till 3490 gram tung och 48 cm lång och en kopia av sin storasyster (som ju faktiskt är sötast i världen
Efter min 90-minutersspinning för sisådär tre veckor sen blev jag först sjuk, sen har livet bara rullat på med jobb, massa sommarfester, kickoffer och annat skit så jag har helt enkelt missat att prioritera träning.
Ikväll var det återigen dags fören kickoff, den här gången för vårt skojsiga webbprojekt. Vi var hos webbyrån som bjöd på mat, öl och rundpingis (?!), Riktigt trevligt, men nu ligger jag här tjock och däst i soffan och längtar efter lite hårdträning. Imorgon blir det powerwalk innan jobb minsann!
Som enligt almanackan borde vara här nu. Men jag ser bara nåt grått, trist, mulet och halvkallt.
Mitt humör är som synes inte på topp just nu. Allt känns tråkigt, jag vill ha semester och dessutom är det kall, och snart är det juli.
Idag går jag till jobbet i jeans men igår var det pantless monday så då blev det faktiskt klänning.
Nu ska jag bota mitt dåliga humör med lite kaffe
Firar femårsjubileum som bloggare snart. Shit vad tiden går fort! Men det är riktigt riktigt kul att sitta och läsa gamla blogginlägg. Måste bli bättre på att skriv känner jag, i början bloggade jag jämt, om helt vardagliga meningslösa saker, men det är de inläggen som är de roligaste att läsa.
Här finns mina gamla bloggar
och så nuvarande blogg som jag inte vet om jag gillar eller inte, måste nog byta stilmall iaf.
Tanken har slagit mig att man kanske skulle ta alla blogginlägg och göra dem till en bok. Vore det inte coolt? Anna bloggar 2005-2010 som en slags dagbok. Undrar hur många sidor det skulle bli…
Annons
Annons
Annons
Annons
