Ny Aftonbladetkrönika

september 6, 2012 11:21

Hittar ni här
Att skriva om amning är att befinna sig på ett minfält. Ett minfält där det inte finns någon väg ut eftersom det ligger minor varje centimeter. Du kan bara blunda och kliva ut och hoppas att du överlever lite grann.

Kommentera under annonsen

Rebecka

Jag ammar fortfarande lite grand, barnet är snart 18 månader. Jag känner mig lite udda men orkar inte bry mig om det, han ammar bara lite hemma på kvällen, i sängen. Han går inte och drar i tröjan på mig på stan direkt, det hade nog känts jobbigt med ett så stort barn… :)
Sophi

Bra kronika! Och dar sitter jag just nu – med en 5 manaders liten tjej som suger musten ur kroppen. :-) Roligt ar det inte alla ganger att amma, men jag har det dar inre trycket du skriver om. For mig ar det det ratta att gora, dessutom funkar det bra – so why not?! Har i Holland dar jag bor finns inte det dar amningstrycket alls. Jag kan inte forsta det trycket heller. Man ar val varken en battre eller samre morsa om man ammar. ATT barnet far mat, DET ar det viktigaste. Jag har inga siffror pa hur manga som ammar har men har ar det inte fult att inte amma. Man ammar om man vill och kan. Att fortfarande amma efter 6 manader ar daremot ganska ovanligt i Holland. Mitt forsta barn ammade jag i ca 9 manader och det var manga som hojde forvanat pa ogonbrynen nar jag berattade det. Jag tanker forsoka amma lika lange denna gangen – om det gar. Annars finns ju erstattning som tur ar!
Camilla

Vilken bra skriven krönika! Egentligen så enkelt, MEN….
Amning väcker mycket känslor hos alla, vare sig man är för eller emot. Känslor, krav mm styr.
Tack för en mycket bra blogg, där inte allt är så ”tillrättalagt”, utan mer ”som dä ä”… ;-)
Sarasnaran

Lysande!
Malin

Bra krönika!

Lustigt att vi som gillar amning inte får säga pip om det utan att bli lynchade, men att påstå motsatsen -att ersättning är det bästa, det går bra. Läser man några av kommentarerna här så verkar ju min bebis både bli förgiftad, mammig och få en toffel till pappa.

För mig har amningen funkat relativt bra, jag har dessutom haft tid och ro att ge det massvis med tid första månaderna. Nu vid 4 månader känns det knasigt att jag skulle köpa mat till bäbisen när jag har mat som han både äkskar och som är gratis.
Cina

Tycker precis som du!! Människan hade väl inte kunnat amma om det inte vore det bästa för barnet, det är ju så med djur också, viktiga ämnen får man i sig via modersmjölken. Därmed INTE sagt att barn som flaskmatas inte blir lika friska o allt det pratas om. Tycker det är bra att man propagerar för amning likaväl som att dem de inte funkar för av olika anledningar ska få hjälp med en bra flaskmatning, visst självklart. Kan sakna att amma så att det spränger i brösten, men med den minsta som är tio får det väl stanna som en längtan efter bebis. Hade vidrigt ont i början med alla mina hårt sugande pojkar men med amningsnapp, smörjning o lite tricks så gick det bra o det var helt ljuvliga stunder av tuttande i tid och otid. Kändes inte alltid ljuvligt då men som sagt Malin va sorgligt fort den tiden tog slut. Ha en underbar dag!
http://blogg.mama.nu/sistabiten Frida

Love it!
Madeleine

Vilken bra krönika! Det är precis så det är – man gör det man måste och man gör det som funkar bäst i just den egna familjen. Oavsett om det gäller amning, sovmetoder eller matrutiner. Det som gör hela familjen mest nöjd (mamma + pappa + syskon + bebis) är det som gäller. Tack för att du skriver så roligt och träffande om det :-)
Christina

Bra skrivet!! jag är en av de där 3 % som inte har ammat. Eller ja, försökte men naturen ville inte riktigt! Och mina barn, 14 o 12, två bråkiga gulliganer har blivit hur friska o krya som helst. Alla ska trivas! En glad mamma är en bra mamma!
Maria

Amningen är ju en så sjukt laddad fråga och jag fattar inte varför. Om man vill och kan amma är det väl bara att göra det, och kan man inte finns det alternativ. Jag tycker bara det är synd att man inte får veta i förväg om just detta, att om amningen inte funkar är det ingen större katastrof.
Själv hör jag till katergorin som inte VILL amma (hu, fruktansvärt eller hur?) Jag har 4 barn, och fått inbankat i mig hur suveränt, mysigt och livsviktigt amningen är, men det har aldrig funkat för mig. Med de 3 första barnen tvingade jag mig själv att amma eftersom det ska vara sååååå bra och skydda mot alla sjukdomar och infektioner. Har nu i efterhand läst att det även gjort studier som bevisar motsatsen men det får man ju aldrig veta…
Anyway, amningen orsakade så mycket ångest hos mig, såriga bröstvårtor och här pratar vi inte om lite sveda, mitt tredje barn kräktes blod, och till slut ville jag inte ens ta upp mitt barn för att jag visste att hon skulle vilja suga och det var ju tydligen det enda sättet att trösta henne på…´Det hela blev en ond cirkel som till slutade med en skamfylld flaskmatning medans man läste på olika forum om ammande mammor som minsann ”hade stått ut”.
Så nu när jag fick mitt fjärde barn valde jag flaskan från början, och det är det bästa valet jag har gjort både för mig själv och för mitt barn, det finns INGEN som kan överbevisa mig om motsatsen…Jag önskade bara att jag gjort så från början med mina övriga barn, som trots att det inte blivit helammade i 6 ¨månader är fullt friska utan allergier och inte mer sjuka än andra barn…
Det är dags att sluta skuldbelägga oss som inte ammar, och berätta om alternativen till amning.
Ursäkta detta lite svamliga inlägg, jag brukar aldrig skriva kommentarer på bloggar men var denna gång tvungen.
För övrigt tycker jag att du skriver jättebra och kommer att fortsätta följa din blogg Malin!
Mamman

Det blir liksom lite konstigt med det här ”alla har rätt att göra som de vill…MEN” Jag tänker såhär: Kanske att amningen minskar för att fler nyblivna mammor vägrar LIDA!? Kanske är det inte så himla naturligt att det alltid funkar så himla bra. Nu hävdar ju de flesta amningsförespråkare att de absoluuut inte menar de som inte kan amma av speciella skäl, men hallå, hur många är de som inte har speciella skäl då? 0,0002 promille? De flesta, oavsett vilka skäl de har att inte amma, tar såklart åt sig. Själv ammade jag i tio månader och jag hade ONT i T-I-O månader! Så ont att jag grät. Inga ”fel” kunde hittas av alla som drog och slet i mig och kom med goda råd. Jag kan fortfarande inte förstå hur jag kunde plåga mig själv på det viset. Kanske på grund av alla vetbästare som påverkar när man är som mest känslig i livet? Man får såklart tycka precis hur man vill, bara man är medveten om hur mycket det där lilla lilla kan såra….
http://blogg.mama.nu/mamsijosefin mamsijosefin

Först tänkte jag ho ho..du kommer få många arga kommentarer. Men det var faktiskt en riktigt bra krönika om amning.

Jag själv ammade inte men jag och min dotter trivs hur bra som helst med det.
Det är inte hur du har det. Det är hur du tar det.
JAY

Hej Malin och alla!
Jag har 2 barn och jag skiter i vad andra gör. Mat som mat och amning är ju väldigt praktiskt när det fungerar :-) Det finns inga eller snarare väldigt få fördelar med amning rent medicinskt. En fördel är att det minskar risken något för öroninflammationer under tiden då barnet ammas. Sen vill jag minnas att barn som föds med blodförgiftning får ett skydd av bröstmjölken. Det är allt.
Tyvärr lever myten om amningens överdrivna, men ej bevisade, fördelar vidare år efter år. Det är bara att läsa på lite. Googla gärna Agnes Wold och hennes forskning.
Däremot talas det aldrig om nackdelarna och riskerna med amning. Den främsta handlar om cancerframkallande miljögifter. Bröstmjölk innehåller PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Vissa forskare hävdar att amning inte bör pågå längre än fyra månader. Pratet om amningens skydd mot allergier är också nonsens. I nästa års upplaga av boken ”Graviditet, förlossning och den nya familjen”, som delas ut på mödravårdscentraler över hela Norden, kommer påståendena om allergier och bröstmjölk att vara raderade.
Varför? ” – De stämde inte, säger författaren och barnmorskan Mia Westlund.”
Men – det som är riktigt intressant i den här frågan är att om man väljer att flaskmata från dag 1 så får man en mycket mer jämställd relation med sin man. Har sett så många par som varit jämställda innan dom fick barn. Plötsligt förändras allt. Mamman som ammar och tar hand om barnet, lär sig tyda det lilla ansiktets minsta signal och pappan som hamnar utanför. Sen fortsätter det så, barnet vill ofta hellre vara hos mamman och mamman har svårt att släppa in pappan även om han försöker. Alla som fått barn, tror jag kan känna igen sig. Jag tycket att allt börjar där. Med amningen. Flaskmatar man från dag 1 så kan ju tex pappan vara pappaledig första året. Vad är det för fel i det? Det är ju bevisligen ingen fördel att amma rent medicinskt. Det finns ju tydligen till och med fördelar. Men det vore oerhört tabu, eller hur? OJ vilken dålig mamma man skulle vara om man gjorde så. Fast att i princip ALLA pappor går tillbaka till jobbet efter två veckor är det ingen som reagerar över.
Fundera lite på hur vår värld skulle förändras om mamman ELLER pappan kunde vara hemma med bebisen från dag 1. Tänk då bort att vi mammor så klart kanske VILL vara hemma med våra härliga bebisar. Bara lek med tanken en stund.
Större fråga än vad man först tror, det här med amning.
Helena Johansson

Superbra krönika, tack så mycket!!! Du satte huvudet på spiken :-)