Tack för kommentarer, FB-meddelanden och mail från er! Vad glad jag blir att ni vill följa med och flera av er trodde jag hade slutat läsa min blogg för länge sen, speciellt ni som inte längre bloggar själva! Det blir ett helt ogörligt jobb att maila ut adressen. Så jag gör såhär nu istället att jag länkar och tar bort inlägget sen. Flytten är mest en grej för framtiden så då får det blir såhär istället. Det är ingen av er här som jag vill komma bort ifrån så välkomna över! (Däremot har jag raderat blogspotbloggen med mina länkar så nu har jag ett litet jobb med att hitta flera av er!)

Kram S

Jag har mammabloggat i fyra år. Fast på mama bara i ett. Jag tror att det är dags att gå vidare. Vissa andra faktorer gör också att det känns olämpligt, som mitt yrke till exempel. Därför kommer jag med stor sannolikhet att lämna mamabloggen snart. Men innan jag raderar bloggen ska den omvandlas till en bok. Det är trots allt kul att gå tillbaka i efterhand. Om det funkar ska jag tala om hur det gick till för andra som också vill spara sin blogg utan att behöva ha den på nätet. Det blir troligen en ny blogg, men mer anonym. Om du vill haka på så säg vem du är så får du adressen sen: maila på sofia.eklof@hotmail, skriv i kommentar eller på FB om vi är vänner där. Förresten K. ”Du” är välkommen att haka på, jag lovar att det inte är dig jag vill skaka av mig, du är en välkommen läsare!

Tydligen var det någon som missförstod inlägget nedan, vilket jag förstår nu när jag läser det igen. Det handlar inte om någon man utan om något helt annat som jag inte kan gå ut med ännu, det beror helt på hur det blir. Ok?

Idag har jag börjat på en så himla spännande utbildning! Är helt slut efter en lång dag av totalt fokus. Så enormt inspirerande, jag längtar redan till nästa gång. Känner mig så otroligt lyckligt lottad just nu! Nu ska jag ta tag i deklarationen av firman. Åh ångest.., aldrig får man vila. Har skjutit på det men nu är det bara att sätta fart på en gång. I kväll har jag inga småbarn så det är ikväll eller aldrig typ! Wish me luck…

Har ni sett filmen Sliding doors? Gwyneth Paltrows karaktär i två parallella liv. Ett om hur livet skulle te sig om hon hann med tunnelbanan (och ertappade sin man med älskarinnan) och ett om hur det skulle utvecklas om hon inte hann. Tänk om man kunde få se vilka konsekvenser olika val skulle innebära. Många val och tillfälligheter passerar bara förbi. Medan andra kan få en helt enorm dominoeffekt och förändrar hela livet. Jag står inför ett val men vill inte välja. Men att låta bli är också ett val. Jag vill äta kakan och ha den kvar! Men hur gick det i filmen egentligen? Slutade det inte på samma sätt oavsett?

Efter helgens kolhydratladdning kickade flowet in redan efter några 100! Man ska tydligen chocka kroppen ibland. Nu duschen, ha en underbar dag!

Fick en sådan här rosa med posten härom dagen. Tror inte att den är riktigt min stil dock. Men tack ändå!

Nog med LCHF! – strikt diet under 5g kolhydrater/100g i en vecka. Utan minsta resultat! Inte ett gram har försvunnit. Däremot har jag fått tre finnar i pannan och en på hakan. I nästa liv ska jag banne mig födas till man! Slutade igår och har istället frossat snabba kolhydrater ur barnens påskägg. De gillar att få godis men de slickar bara lite på det. Samtliga kaserade godisar har åkt in i slasktrattens mun. Herregud, kan det förbannade godiset vara slut snart! Förbud föder begär. Det är tydligt på många sätt i dessa tider!

…av påskafton…♥ ! Hoppas att ni också har haft en lycklig dag!

Kram

Lyckan slinker in genom en dörr som man inte visste att man lämnat på glänt.
John Barrymore