Ser ni kassen? Ja, alltså just nu ligger det annat i den, men skit med det som Clint brukar säga.

För drygt ett år sedan började vi prenumerera på denna matkasse. Att vara jag och handla mat är väldigt VÄLDIGT jobbigt. Är så förbannat petig. Det ska vara ekologiskt. Det ska vara närodlat. Det ska vara gott. Det ska vara relativt lätt att laga. Jag kan lätt trötta ut mig redan innan jag går in i affären, och vet att jag aldrig är riktigt nöjd när jag går ut. Jag gillar att laga mat, men jag avskyr, med betoning på avskyr, att tänka ut vad jag ska handla. Och med barn och hämtning och lämning tar det bara tid som inte finns. Jag och A bråkade ofta om mat och handling.

Tänkte tidigt att matkasse nog var vår grej, men såg framför mig hur leverantören så klart skulle pressa kostnaderna till max och leverera mat som rest runt halva jorden. Var skeptisk. Ville inte ha matkasse till vilket pris som helst. Ville hellre välja råvaror själv.

Men så på Bondens Marknad i Enskede förra sommaren stod de där. Det där två urtrevliga driftiga kvinnorna som jag sprungit på en gång tidigare. Deras företag levererade så mycket ekologiskt OCH närproducerad OCH säsongsbetonad OCH näringsrik OCH god mat som möjligt. Jag tyckte det lät för bra för att vara sant. Tänkte att det säkert var svindyrt. Men ok, testade.

Och hook sa det. Så var vi fast.

SÅ JÄVLA BRA!

Efter ett år och med facit i hand kan jag lita stenhårt på att de levererar på mer än ett sätt, och det med MINA mått mätt. Jag behöver inte leta råvaror, jag behöver inte tänka, maten smakar alltid bra, (förutom när A gör fel i recepten) den kommer hem till dörren, vi behöver inte slänga någon överbliven nyttig grönsak som jag fått för mig att jag ska tillaga men aldrig gör, vi går plus i matkassan (för att vi inte slänger någon mat), det är två tillmötesgående driftiga kvinnor som driver företaget och inte någon sur gammal bolagsdirektör som sitter och håvar in storkovan på andras bekostnad (ni vet vad jag tycker om dem) OCH jag slipper känna mig som en fru från sextiotalet när A kommer hem och frågar vad det blir för mat. Det bästa av allt. Jag känner mig som en smart, modern kvinna som hellre gör annat än tänker ut vad jag ska handla och laga för kvällsmat åt min familj. Som hellre uppenbarligen sitter och bloggar menar jag.

Men DET gör hur som helst att denna investering med lätthet seglar in på förstaplats som relationsräddare.

Kommer att vara Ecoviva-kund tills jag dör. Och med tanke på alla nyttigheter jag får i mig så kommer det att vara om typ hundra år. 2111.