Jag fick ett mail från en läsare häromdagen.
Hon undrade om jag inte kunde vara snäll och skriva ett inlägg om do’s and dont’s när man reser med bebis och jag är ju rätt snäll av mej, så här kommer det jag lärt mej av två resor med lill-grabben.
På flyget mot München på väg mot New York.
Flyget;
Man får ju lov att ta med sej mat och dryck till barnet genom säkerhetskontrollerna, så ta med er så mycket ni känner att ni behöver och lite till.
Väl på planet – gör allt ni kan för att ert barn ska vara nöjt och glatt. Jag var inte särskilt förtjust i skrikande barn på planet innan jag skaffade barn och bara för att mina öron numera är immuna mot bebisgnäll, så betyder det inte att alla andras är det. Så. Rutiner i all ära, men på planet ska ert barn ha vad ert barn vill ha. Då blir alla glada, utom möjligen en överkontrollerande mamma och pappa som vill att barnet ska äta och sova på fasta tider.
Har ni ett barn som äter ersättning/välling, så är kabinpersonalen (förhoppningsvis) behjälplig med tevatten som ni kan blanda med kallt vatten för att få till fingervarmt vatten. Micro för att värma barnmat finns inte, så frukt är det som gäller om ditt barn äter mat.
Själv försökte jag även hålla igång amningen över båda resorna och till New York gick det utmärkt. Då ammade jag Aston vid start och landning varje gång, vilket är bra, för då får inte barnet lock för öronen. Ammar man inte går det bra att ge ersättning, eller till och med att bara ge napp, om barnet tar det.
Matpaus på Starbucks i New York.
Mat;
Matfrågan har ju så klart att göra med vart man ska åka. När vi åkte till New York var Aston fem månader gammal och åt fortfarande mest ersättning och är det något land där det finns gott om ersättning, så är det i USA. Så vi tog med lite pulver som skulle räcka till flygresan, sen köpte vi ”formula” där borta. Vi hade också med oss några burkar fruktpuré och päron-/äppledryck.
När vi åkte till Turkiet var Aston sex månader gammal och äter då/nu i princip bara fast föda. Det blir ju tungt att ha med sej massa mat, men på de flesta flygbolag har ett spädbarn rätt till 10 kg bagage, 5 kg handbagage + barnvagn, så man får ändå med sej en del mat. Trots att jag hade med mej ganska många burkar frukt och nästan en hel förpackning gröt, så tog maten slut. Lyckligtvis har de små barn även i Turkiet och det fanns barnmat att köpa i närmsta supermarket. Aston åt den precis som all annan, så jag oroade mej i onödan.
Så. Små barn finns i alla länder. Således finns barnmat i alla länder. Det löser sej alltid med maten.
Babyskydd och barnvagn i ett.
Bilstol?
Ja, ska man ha med sej babyskyddet eller ej?
Till New York hade vi det. Där räknade vi med att vi skulle åka en del taxi och vi ville inte ha Aston i knät, utan ville ha honom fastspänd. Vi har ett babyskydd som vi kan använda på vårt barnvagns-schassi, så vi använde den som barnvagn hela resan.
Till Turkiet lämnade jag babyskyddet hemma och hade bara med mej sittvagnen. Då skulle vi bara åka den dryga timmens transfer med buss från flygplatsen i Antalya till Kemer och även om de kör som galningar i Turkiet och att en olycka kan ändå vare sej man åker fem timmar eller fem minuter, så tyckte jag att fördelarna med bara sittvagnen övervägde nackdelarna.
Skyddad.
Åker ni till värmen?
Om man ska åka på solsemester ska man tänka på flera saker.
1. Solen går igenom såväl parasoll som vagn-sufflett och filtar. Trots att vi hade Aston i skuggan eller under parasoll under hela Turkiet-resan, så fick han lite färg. Det är naturligtvis inte farligt med lite färg, snarare oundvikligt, men man får ändå tänka på att kanske inte ha barnet naket och tro att bara ett parasoll skyddar. När Aston sov i vagnen ställde vi den under parasollet och hade en tjock handduk på suffletten och en tunn filt över benen och det funkade bra.
2. Det blir väldigt varmt för de små liven, även om det ”bara” är 25-26 grader. Är ni vid poolen på hotellet, gå gärna upp på rummet emellanåt, sätt på ACn och låt barnet leka lite på sängen eller så. När jag gjorde det med Aston blev han som ett nytt barn.
3. Ge barnet mycket vätska. Verkligen mycket. Så ofta det går. Varje gång ni själva dricker. Minst.
4. Om ni ska bada barnet, använd badkläder och keps/hatt med solskydd i. Jag köpte Astons här. Om barnet badat i havet, se till att skölja av det ordentligt direkt efteråt då saltet kliar och torkar ut.
5. Använd inte solskyddskrämer på barn under ett år annat än i undantagsfall. Skydda med kläder och skugga istället. Vi smorde inte Aston någon gång i Turkiet. Han har kortärmat och kortbyxor varje dag, men brände sej aldrig. Så använd inte solskyddskräm på små barn, det behövs inte.
6. Till sist, om ni hittar, köp en elektrisk handfläkt. Vi hann inte få tag på någon innan vi åkte, men kan tänka mej att en sån kommer väl tillhands när man t.ex. är på stranden och inte kan gå upp på rummet när som helst.
Vi två i skuggan.
Lämna hemma;
Böcker. Alltså, sorry, men ni kommer inte kunna ligga vid poolen och plöja böcker som ni gjorde förr. Inte heller på flyget. Till flyget till NY, som ändå tar några timmar, hade jag med mej lite tidningar och böcker och hade dessutom massvis med filmer på planets audio/video-system. Jag såg nästan en hel film. Totalt. På dit- och hemresan. Ingen tidning. Inte en enda sida. Passa på och sov istället.
De fina klänningarna. Jag hade med mej några härliga, somriga klänningar till Turkiet och några snygga blåsor till New York. Men i New York var jag så trött på kvällarna att jag var glad att jag orkade klä på mej över huvud taget och i Turkiet, ja, tillsammans med en barnvagn så blir det inte lika kul att klä sej i böljande, fladdrande klänningar med volanger. Spara dem tills ni är barnfria.
Solskyddsfaktor 20-50. Alltså. Ni kommer mest sitta i skuggan. Det är i princip omöjligt att bränna sej.
Det här kan ni inte ta med er för mycket av;
Barnets leksaker. Ta med er många. Både på planet och till resmålet. Barn blir tjuriga när de är rastlösa, precis som vi. Ge dem något att ha roligt med, så blir det lugnt och skönt.
Alvedon/Ipren. Både till er själva och till barnet. Tyvärr är det ju så att både vuxna och barn påverkas mycket av resor, i synnerhet till värmen, då man växlar mellan varmt och kallt hela tiden. Aston fick feber i både New York och Turkiet och i Turkiet fick vi använda Alvedon-suppar. Utan dem hade det blivit jobbigt.
Tålamod och lugn. Det är ju så, att allt går att lösa på plats om man bara behåller lugnet och inte stressar upp sej för småsaker. Det är inte konstigt om ert barn ändrar sovvanor, låt det ha sin gång. Det är semester, även ni ändrar säkerligen sovvanor. Våga gå ut och äta, våga göra det ni vill göra. Ert barn tar inte skada av att hänga med på saker – tvärtom.
Umami Taste Teaser. Finns på Apoteket och är sjukt bra att ha till bebisen när ni sitter och ska avnjuta en god middag vid havet. Stoppa i en gurkbit, melonbit, broccoli, eller vad som helst, så sysselsätter sej ert barn själv ett tag (om det börjat äta, dvs. Funkar ju inte lika bra för ett barn som ammas.).
***
Ja. Det här var väl det jag kom på så här på rak arm. Fråga gärna om det är något mer ni undrar över.
Trevlig resa!
Den här bilden tog jag förra veckan. Nu börjar magmusklerna i alla fall skymtas igen. Yay!
