En gång när jag var tonåring (jag minns nämligen att jag låg på sidan utan att magen skrapade i soffan) så var jag sjuk. Jag var snorig, hade huvudvärk, och låg hjälplöst hemma hos min storasyster och såg på teve.

Då såg jag en musikvideo som fick mig att må så otroligt illa. Jag blev yr, tappade orienteringen och det kändes som att jag tagit 20 sprutor med knark rakt in i halsvenen.

Låten försvann och jag glömde bort vad den hette, men jag har aldrig riktigt kunna släppa den. Idag hittade jag den igen, idag när jag är sjuk, så jävla typiskt!!!

Igår var jag en fartfylld blondin som trippade omkring på nätta ballerinafötter och åmade mig i dörröppningar.

Vad är jag idag?
Förkyld.

Här kan ni läsa min cancertext.

En kändis om dan, hela oktober ut.

Så ser upplägget ut för bloggomaten, ett samarbete mellan en bankomaten Kontanten och Cancerfonden.

En av kändisarna är så klart jag!

Andra stora namn: Laila Bagge, Calle Schulman, Patrick Ekwall, Fredrik Federley, Sarah Dawn Finer, etc etc

Mitt inlägg kommer att komma upp den 25e oktober. Det här är ett mail från den jag skickade in bidraget till:

”Hej!

Ursäkta att mitt svar dröjde, jag fick för mig att jag redan svarat.

Fantastiskt att du var så snabb och din text var kanonbra, verkligen! Tycker personligen att det var en av de allra bästa texterna hittills”

Lägg märke till det understrukna.

Tryck här för att komma till bloggomaten

Jag berättade ju några inlägg ner om en person som lämnat negativt omdöme på mig.

Mailade henne min illustration.

Fick detta som svar:

”Hej Sonja
Ber om ursäkt för mitt snabba omdöme, du har rätt, jag borde ha kontaktat dig innan. Jag skickar en begäran om gemensamt borttagande av omdöme.
Ha en trevlig helg!

Med vänlig hälsning
Jennie”

Barnen fick blommor i gåva från dagiset. Min skräck är att döda blommorna. Jag vattnar dem lite varje dag och ibland sprutar jag på dom med sprayflaskan. En gång råkade jag ta spraybalsamet men de verkar må bra ändå.

Behöver lite råd!
Vad händer när de inte blommar mer?
Vissa blad ser lite bruna ut nämligen och ifall det är naturligt för bladen att falla av, så vill jag inte få en klump av oro i magen i onödan.

Stig fram blomexperter och människor med gröna fingrar! Exponera er kunskap.

Ska köpa nåt mer idag. Nåt som barnen kan plantera själva. Jag kommer att be om fler råd, var så säkra.

(övar stegvis odling, för att sedan kunna köpa en plätt mark och bli självförsörjande)

Ni behöver inte ge några förslag på namn för jag har redan bestämt mig.

Burriburr är så gott som död, men ur askan reser sig fågel Fenix (jag hatar alla linelser med fågel Fenix, sorry).

Nu ska jag tänka ut hur jag ska göra… med saker.

Jag är så himla trött på namnet burriburr. Jag klarar inte utav det länge till, så det är lika bra att förbereda både er och mig själv på namnbyte.

Jag vill ha något som refererar mer till bloggen, och/eller till mig som person. Bäst vore Sonja Abrahamsson, men det är för långt!

Ni har en unik chans att vara med och påverka vad jag byter till.

Brainstorma!

(det är alltså bloggnamnet som jag ska byta, inte mitt folkbokförda namn)

Jag är som sagt beroende av snabbköp. Utan affärer skulle vi inte få någon mat på bordet i den här familjen. Jag funderar på att köpa lite mark och odla egen mat, för att ändra på detta.

Men än så länge är jag beroende av att handla i affär, och här är en sammanfattning av dagens besök där.

Då och då köper/säljer jag lite på Tradera.

Jag är skitnoga med att den andra parten ska bli nöjd. Jag anstränger mig för att vara så ärlig så möjligt, allt för att eventuellt missnöje ska kunna undvikas. Skulle något sorts problem uppstå, så är jag tillmötesgående, det ska ni veta!

Oftast är man ju glad för att man fått bort sin gamla skit över huvud taget.

Men så igår såg jag att jag hade fått en negativ kommentar. Jag hade sålt ett par begagnade barnskor. Två dagar efter att jag såg betalning på kontot så postade jag. Inte snabbaste, men ändå rimligt. Visst var det väl rimligt? Jag mailade köparen då jag postat. Hon sa inget. Efter en vecka mailade jag igen och kollade om varan hade kommit fram som den skulle – och jodå! Det hade den, ”mvh Jennie”, stod det längst ned i mailet från henne.

Trodde att allt var lugnt så jag satte mig och knappade in ett positivt omdöme på henne.

Men efter att jag hade gjort det, så lämnade hon negativt på mig! ARRGHGHH!!!!!

Och vad var kommentaren? ”Jag fann smuts och sand i skorna. Långsam leverans”.

Jag hade personligen bonkat ut all sand jag kunde förmå innan postning! Vad begärde hon? Varför hörde hon inte av sig? Vad är människans jävla problem!!

//En sur Sonja med behov av avreaktion

Ifall man är ledig kring lunchtid så vet jag hur man kan göra vardan lite mer surrealistisk eller ”magiskt realistisk”.

Man helt enkelt sätter sig i hallen och väntar på brevbäraren. När man hör brevbäraren så ställer man sig på alla fyra och skäller/gläffser/hugger tag i posten med tänderna.

Adrenalinet kommer garanterat att pumpa, för få vill ju avslöjas som den idiot som man faktiskt i många fall är.

OBS! Fungerar bara ifall man har brevinkast genom dörren!

För er som inte bor i lägenhet kommer det, en vacker dag, att dyka upp andra tips.

En sak som skrämmer mig är hur beroende jag är av snabbköp och varuhus.

Vad fan skulle jag göra ifall snabbköpen fallerade och brakade samman? Det skulle kunna bero på krig i andra länder eller vad som helst. Skulle jag då stå där med min tomma kundvagn och se på medan min familj svalt ihjäl?

För jag har minsann inga kunskaper om hur man gräver fram rötter och gör soppa av sånt som man kan hitta på marken. Har ni? Nä just det, och ni skulle vara precis lika värdelösa som mig på överlevnadens ädla konst. Vi skulle tävla om vem som dog först och sedan skulle vi knapra på varandras lik till alla var lika stendöda.

Alltså tänk.

Jag tror att jag ska önska mig typ den här boken i julklapp.