Här sitter hon som en vacker inkamumie. Det ser ut som att det är tyst och stillsamt men nedanför bryggan simmade en nazist runt med sin hund.
Funderade på att smygfota hans nazitatuerade rygg men vågade inte.

Nu är vi hemma i den trygga famn igen. Eller famn å famn… Innergård. Jag sitter uppe på min svala balkong. Kanske borde ja gå å bre ut mig där nere i sanden. Säga till barnen att vi leker krokodil å sen ligger jag bara där. Som ett exotiskt djur i ett uttorkat vattenhål.
I morgon har jag hört att det är regn och det glädjer mig. Det glädjer mig innerligt.
Jag gillar inte den där känslan när det är varmt och man känner sig tvungen att hitta på saker. Man måste vara så jävla lycklig när det är fint väder ute.
Lyckligast är jag när det är regn ute. Då vet man att man inte måste vara glad. Man bara är.
2 Kommentarer