Frågan som fick mig att gråta

Jag har ju skrivit mycket om amning här på bloggen. Just för att den inte fungerade speciellt bra. Jag slutade inte att amma frivilligt, men Lilo fick inte i sig tillräckligt så jag fick kompensera med mjölkersättning och vips var tuttarna tomma, men Lilo desto gladare. Och det har inte alltid varit så kul att höra hur viktig just modersmjölken är för bebisen av tyckare här på bloggen, på BVC och olika i böcker, broschyrer och tidningar. Men en sak jag inte skrivit om är amning och medicin, får då hade jag kanske blivit lynchad.
Jag äter en medicin regelbundet och har gjort i många år. När jag väntade Lilo var jag i panik att hon skulle bli skadad av min medicin som går över till både foster och genom amning.
Ni förstår hur olustigt det känns att utsätta sin baby för detta, men MVC och läkare avrådde mig från att sluta då min hälsa var viktig under graviditeten. Trots att jag litade på dessa experter så hade jag ändå dåligt samvete när jag varje morgon tog min tablett. Och några som skulle ge mig ännu sämre samvete var viss personal på olika apotek. Jag förstår att man värnar om en bebis bästa, men det var ganska jobbigt att alltid få höra ”jaha, du är gravid/eller ammar. Är du söker på att du ska äta de här?”. De fick mig på riktigt att känna mig som världens sämsta mamma som utsatte min bebis för tortyr.
Fass, där man hittar info om mediciner vid graviditet och amning, står det mycket tydligt att min medicin bara får användas ”på bestämd ordination från läkare”, vilket jag hela tiden fick berätta för dem. Jag förstår att farmaceuterna bara gör sitt jobb, men kan de inte i stället fråga om läkaren har gett mig en speciell ordination? Det hade varit lite schystare. Speciellt när man är preggo-känslig och gråter för minsta lilla.

  1. nina skriver:

    Har haft jätte jobbigt med amningen sen min son föddes för en månad sen. Den förstörde hela anknytningen o de första veckorna i hans liv var ett helvette för mig. Han var underbar men brösten gav mig feber o smärta som var helt ohanterbar. Jag kunde inte ta hand om honom pga brösten. Fick tillslut hjälp på amningsmottagnigen på SÖS där min barnmorska tog mig om axlarna o sa

    ”Man måste inte amma men man måste mamma sina barn”

    Det var så fint sagt tycker jag. För det är verkligen sant!

    1. J skriver:

      Nej, dn är ingen bra referens men det är en vettig debattartikel, skriven av vettiga personer som har en bra poäng och underlag för vad de säger.

  2. Mq skriver:

    Och så kanske vi 2014 kan sluta predika om att amning är bäst! Är så urbota trött på alla kommentarer man får när man inte ammar. Ibland funkar det, ibland inte. Skulle aldrig ifrågasätta en annan människas val.

  3. Karin skriver:

    Jag är själv farmaceut och tyvärr finns det väldigt många ute på våra apotek som kanske kan farmaci men mänskliga möten är inget de är några mästare på…

  4. Jag undrar vad Fass menar med detta sponsrade inlägg?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..