Läskig konversation med Lilo

När man tror att ens unge är rädd för spöken, men hon egentligen oroar sig över hur alla ska få plats...

Lilo: Mamma, får spökena plats i sängen (med lite orolig röst och jag tror då att hon är rädd)?

Jag: Du behöver inte vara rädd – kommer det några spöken säger jag som Alfons Åberg: ”Stick du stygga spöke, för du finns ju inte!”.

Lilo: Men mamma, dom är snälla!

Jag: Vilka?

Lilo: Dom som sov med oss. Men dom fick inte plats!

Jag: Eh, hehe (försöker att låta oberörd)… Är dom många?

Lilo: Ja!

Jag: Skulle du kunna be dom att sova på soffan i stället. Eller kanske hos grannen?

Lilo: Okej (med uppgiven röst)…

 

img_3373.jpg

Ehhh, jag är inte rädd… Inte alls…

  1. Jenny skriver:

    Haha, roligt! Min treåring sade till mig att vara tyst (försökte säga godmorgon) för att hon ville prata klart med och säga hejdå till barnen på hennes rum. Obehagligt. Vill liksom inte tänka på vilsna barn…

  2. Åsa skriver:

    Spännande( men jag förstår att det känns scary) Barn har väldigt lätt att se andra energier, auror, aurafärger upp till ca 6-7 års åldern när de börjar skolan. Vi har alla det seendet men eftersomvi inte uppmuntras eller pratar om det så försvinner det ofta med åren ffa fram mot skolåren då den logiska och strukturella delen får mer fokus. Du kan fråga henne om hon kan se någon färg runt dig eller någon annan person, (auran)! Jag tycker du bemötte hennes iakttagelser väldigt bra och inte tryckte undan eller nedvärderade dom ?? För henne är det ju inget konstigt men ofta får ju barnen inte bekräftelse på detta eftersom dom flesta av oss inte ”ser” när vi är vuxna.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..