Jag skulle aldrig föda på annat sätt än genom kejsarsnitt

Att bli övertalad till vaginal förlossning när man inte vill.

Jag fick Lilo för snart fem år sen. Det blev ett akut kejsarsnitt efter två kämpiga dygn. Orsaken till snittet var helt enkelt att jag inte öppnade mig mer än fem centimeter. Och jag måste säga att jag verkligen blev behandlad bra på BB Stockholm i detta. Det var varken en hets att föda vaginalt, eller att göra kejsarsnitt (förrän det blev akut). Nu i efterhand hade jag så klart valt kejsarsnitt – och skulle jag någonsin föda barn igen så skulle det till 100 procent bli genom ett planerat kejsarsnitt. Jag skulle aldrig låta mig övertalas till att föda vaginalt eftersom det verkligen inte fungerade förra gången.

Därför blir jag både förvånad och upprörd när jag läser Ida Östenssons text i KIT om hur hon blev bemött – när hennes barn låg i säte

 5ba920c96f057 5ba920c96f099https static kitcdn secws2018096ee5b08b673746d9301bf690a9281a09 1537782146777.jpg

Ida och sonen Valter. Foto, privat.

Idas son Valter (nu 4 veckor) visade sig ligga i säte och efter ett vändningsförsök där Valter inte ville bli vänd så blev det beslutat att Ida skulle förlösas med kejsarsnitt. Men först utsattes hon för en övertalningskampanj av läkaren, som tyckte att hon kunde föda vaginalt ändå.

”När jag sa att jag ville bli snittad så blev hon bara stoneface och frågade: ‘För att?” Tre gånger återupprepade hon den frågan när jag förklarade varför jag som förstföderska inte ville föda i säte’.

Är det inte galet att försöka övertala en kvinna till detta? Och även om ett barn inte ligger i säte tycker jag att det är illa att försöka övertala någon som inte vill föda vaginalt att göra det.

För övrigt tycker jag att min bloggkompis Vanja alltid uttrycker sig så bra kring kejsarsnitt och rätten att bestämma över sin egen kropp. Här kan du läsa hennes argument för att få ett kejsarsnitt beviljat.

 

  1. Ella skriver:

    Jämförelsen med rökare och cancer känns bisarr och osmaklig. Cancervård är nödvändig annars dör patienten, mammor och barn dör inte utan kjesarnsitt om de är friska. Ja jag vet att det finns risker och ibland blir det urakut, men då snittar man också.
    Hela det här resonemanget påminner om den upprörda barnmorskan som inte fick jobb när det visade sig att hon vägrade utföra aborter. Hon menade att ingen ska tvingas utföra aborter. Vilket ingen heller gör då ingen tvingas utbilda sig till barnmorska. Men gör man det så får man vara beredd att utföra alla delar av yrket, inte bara de bitar man själv gillar.
    Blir man frivilligt gravid, vilket jag hoppas att de flesta blir, så vet man också hur ett barn kommet ut. Läste på en blogg om en mamma som ville ha snitt eftersom sexlivet var så viktigt för henne och hon ville inte riskera att ”offra sin snippa” genom att föda barn. Ja det låter ju precis som rätt anledningar för vården att prioritera att lägga sina resurser på….

    1. Anna skriver:

      Din liknelse mellan att välja att utbilda sig till sjuksköterska och att som kvinna och välja att skaffa barn är också ganska dålig.

      Att du dessutom inte ser det som en viktig faktor och en rättighet för kvinnor att kunna ha ett fungerande sexliv efter barnafödsel är bara sorgligt.

      Undrar återigen varför det är så oerhört viktigt för vissa hur andra kvinnor föder sina barn.

      1. Ella skriver:

        Jag har själv fått en total sfinkterruptur. Tog tid att läka men det gick, sakta men säkert. Kan både träna och ha sex precis som vanligt idag, har även skaffat ett barn till.
        Som någon annan skrev här, vad finns det för anledning för en frisk förstföderska att få ett snitt? Jo, kvinnors äckliga lust att berätta om sina förlossningar. Ingen tvingas bli gravid (hoppas jag) Men sitt inte och gnäll för att vården inte daltar med er när det inte finns anledning.

        1. anna1 skriver:

          @Ella: vilka andra grupper ska vården sluta dalta med, tycker du? Stickrädda? De med blodfobi? Vi skulle kunna utföra en massa operationer i lokalbedövning, men vi söver folk i alla fall. Varför? För att folk skulle uppleva vissa ingrepp som väldigt obehagliga att utstå rent psykologiskt i vaket tillstånd. Men det är ju bara daltande. Faktiskt. Sluta söv folk helt enkelt. Det kostar för mycket och Ella vill inte betala!
          Ryggvätskeprov kostar 20 000 att göra under lätt sövning (alltså så lätt att du fortfarande har egen andning och behöver inte ha en tub i halsen). Utan lätt sövning kostar det kanske 2000 kr. Inte rimligt överhuvudtaget att man daltar med folk på det viset. Klarar de inte av att få en nål i ryggen så ska de inte få göra undersökningen alls. Eller betala 18 000 ut egen ficka. Klena människor!

          Ella, fyll på här med fler kategorier som det daltas med i vården! Jag är väldigt intresserad!

          1. Malin skriver:

            Men bara lägg ner! Vården kan diskuteras i all oändlighet men nu handlar det här just om kjesarsnitt. Som ju de facto är en operation och ett alternativ när det finns medicinska orsaker till det. Och som alla andra operationer och ingrepp så sker det i diskussion med läkare och vad som är etiskt och medicinskt försvarbart. Vad är det som är så svårt att förstå?
            Himla märklig vård vi skulle ha om alla lekmän satt och själva bestämde vilken vård och vilka ingrepp de behöver. Det funkar ingen riktigt så. Sen om man är rädd för smärta, blod, nålar etc så är det en rädsla man själv får jobba med och även diskutera med dem som är utbildade inom området. Men en märklig utgångspunkt att fatta beslut på.

          1. om man ska ge sig in i något som innebär risker för bestående men, så borde man ju självklart få vara med och bestämma om vad man vill att ens kropp ska gå igenom. det finns inget riskfritt sätt att föda barn tyvärr och vf är absolut inte bättre än ks. det må vara hur naturligt som helst, men sjukvård i sig är inte naturligt utan jobbar med att förlänga liv som annars inte hade gått att rädda. varför blir folk så sjukt provocerade av tanken att kvinnor skulle få bestämma över sin kropp och vad den går igenom. det är som att det sitter vissa och blir helt tokiga vid själva tanken. sluta bry er om vad andra gör. föd era barn hur ni vill och lita på att andra människor gör det de tror är bäst. vi är ju faktiskt alla vuxna och vaccinerade och vill det bästa både för oss själva och våra barn. det kommer aldrig att bli 100 % kejsarsnitt för de flesta vill inte föda så.

        1. Anna skriver:

          Malin och Ella, jag undrar fortfarande vad som ligger bakom ert brinnande engagemang i hur andra föder sina barn. Ni har inte svarat på det, skulle vara intressant att höra!

    1. Sara skriver:

      Hej du som tycker att en kvinnas sexliv inte är en viktig faktor, rentav löjlig menar du nog?, när man väljer förlossningssätt. Kom tillbaka när du fått ditt eget underliv förstört och berätta för mig om du tycker att alla vi tusentals kvinnor som fått vårt sexuella funktioner förstörda av förlossningar och vården skiter i oss eller helt saknar kunskap och kompetens att hjälpa oss – om du fortfarande tycker att våra problem är löjliga och om sexlivet var en så löjlig sak att ta med i beräkningen. Säg det sen till hon som drömmer om ett syskon men inte kan ha sex pga fruktansvärda smärtor som skriver i vår facebookgrupp om någon har tips på hur man kan göra insemination hemma eftersom de aldrig kan ha sex igen.

      Uttala dig inte så tvärsäkert om saker du inte vet något om nästa gång!

  2. Malin skriver:

    Jag fick inte heller föda vaginalt när mitt barn låg i säte. Eller, de hade kanske inte kunnat tvinga mig till snitt men läkaren lät mig förstå att jag var ansvarslös som övervägde att utsätta mitt barn för det (vaginal sätesförlossning). Det läkaren inte sa var att efter två snitt är det för farligt att föda vaginalt och efter tre snitt rekommenderas inga fler barn. Jag har nu fått två smittbarn och kommer alltså aldrig få föda vaginalt (som jag velat) och max få tre barn.

    1. Sara skriver:

      Det finns ingen absolut gräns för antal kejsarsnitt, det beror på hur man läker. Jag har tre barn födda med snitt, och fick grönt ljus för ett fjärde vid senaste förlossningen (frågade specifikt). Vet flera som har ännu fler barn födda med kejsarsnitt. Har faktiskt aldrig hört nån säga att de fått stopp, även om det säkert händer. Om det är någon tröst! 🙂

  3. Tack för ditt inlägg! Jag har precis samma tankar som du. Jag födde mitt barn vaginalt, men jag har dåliga upplevelser av krystningsdelen och fick dessutom två förlossningsskador av det. Skulle definitivt inte låta mig övertalas till att föda vaginalt igen. I många länder är det t.o.m normen att föda med kejsarsnitt och jag undrar varför det inte är så även i Sverige. Vi har teknik för att minska detta enorma lidande som vaginal förlossning innebär, men ändå tycker man att kvinnor ska behöva stå ut med så mkt. Och att gå runt med förlossningsskador – kanske för livet – det är inget det ens pratas om särskilt mkt. Så viktigt att våga öppna diskussionen lite mer. Varför gör vi saker på ren rutin? Varför anses det ena bättre eller sämre? Det är inget dåligt med att göra ett snitt och man är heller ingen sämre mamma för det.

    1. Malin skriver:

      Därför att normen inte är, och inte bör, vara kjesarsnitt. Bebisar mår bäst av att få starta förlossningen själv och utdrivningsskedet hjälper lungorna att pressa ut fostervattnet så de är redo för livet utanför livmodern. Att helt sonika lyfta ut det när det inte är redo och när ingen medicinsk orsak finns gör varken mamman eller barnet (för sånt ska ju självklart prioriteras högst) är knappast det bästa och en hel del av dem barnen behöver då andningshjälp för att komma igång ordentligt, ibland bara några timmar men ibland dagar. (Jag jobbar på neo och träffar dessa barn då det är fakta och inget jag hittar på).
      En frisk förstföderska har ingen som helst anledning att snittas bara för att det verkar läskigt att föda. Helt rätt att det inte är något man bara kan sitta och välja.

      1. Det är inte alls bäst för barnet med vaginal förlossning. Riskerna för syrebrist finns ju tex inte alls vid kejsarsnitt. Och andningen brukar de få hjälp med att få igång. Med ks slipper dessutom mamman förlossningsskador.

      1. Anna skriver:

        Det kan visst vara det bästa för mamman. För just DEN mamman, kanske inte för dig – o det accepteras ju o är okey. Utan mina snitt hade jag inte funnits idag, så kom inte o säj att det inte kan vara det bästa för mamman. O mina barn har inte, o kommer aldrig att få några men av sättet de föddes på.
        Det finns visst anledningar, även för en frisk förstagångsföderska – herregud visa lite förståelse istället.

      1. Sara skriver:

        Läskigt? Problemet är inte att det är ”läskigt”. Problemet är att det inte finns någon eftervård i Sverige. Barnmorskor som inte ens känner till alla muskler i bäckenbotten syr lite på måfå och de som söker vård pga komplikationer hånas av en okunnig sjukvård. Du må vara expert på förlossningar men läs på lite om hur eftervården ser ut i Sverige idag. Det däremot, är läskigt så det räcker och blir över.

  4. Oj, vilka nedlåtande och okunniga kommentarer mot planerat snitt på moderns indikation. Kejsarsnitt är en operation, och en sådan innebär vissa risker, men en vaginal förlossning innebär också risker, och kan leda till men för livet, både för mamma och barn. Har man fött vaginalt och fått en muskelskada så är de inte alls särskilt bra på att sy den på förlossningen och missar ofta att sy ihop musklerna, och det är svårt, och väldigt tidskrävande att få hjälp efteråt, om du ens råkar stöta på en läkare som är kunnig inom området bäckenbottenskador. Just därför borde man få välja själv vad man vill utsätta sin kropp för. Snitt beviljas både av medicinska och humanitära skäl (där förlossningsrädsla faller in) för att det psykiska är väldigt viktigt för att en vaginal förlossning ska gå bra. Är man rädd slutar det oftare i akutsnitt ändå så därför tas sådant på allvar. Vill man ha ett snitt bör man kämpa för sin rätt att välja, och nej, det är ingen lätt väg ut som man väljer för att det är bekvämt.

    1. Malin skriver:

      Viss skillnad på att ha en komplicerad förlossning i bagaget och att vara förstföderska och ”kräva” snitt för att det verkar så läskigt och smärtsamt att föda. Ja det finns risker med allt och det är inget man någonsin kan skydda sig 100% mot. Men finns inga medicinska orsaker eller en tidigare förlossning att jämföra med så borde det enbart vara ett läkarbeslut. Annars får man betala för sin bekvämlighet själv.

      1. Vem betalar för ett livslångt lidande som en förlossningsskada innebär?

        1. Hanna skriver:

          Jag förlöstes via planerat snitt – av kroppsliga skäl. Höll på att dö och hamnade på IVA. Inte riskfritt med snitt heller. Alla verkar tro att det är som att få sin hamburgare på drive through men se det är det icke…

          1. jag vet inte var ni får det ifrån att folk väljer snitt för att det är bekvämt. det finns ingen som blir beviljad snitt utan mängder av info om alla risker. det finns dock ingen som nämner risker med att föda vaginalt. och råkar man ut för skador finns det ingen hjälp att få. det borde man få veta innan man själv får välja hur man vill föda.

    1. Anna skriver:

      Jag håller med dig Katarina. Blir faktiskt förvånad över tonen på kommentarerna och att kvinnor inte stöttar varandra i större utsträckning i den här frågan. Det som jag har allts svårast att förstå är hur jag, som fött med planerat snitt, kan provocera andra kvinnor så oerhört.

      1. Verkligen. Hade jag valt att föda med snitt hade jag sluppit livslånga smärtor och ångest över hur begränsat mitt liv har blivit. Jag kommer aldrig mer att kunna cykla, springa eller hoppa obehindrat och kan inte sitta ned utan smärtor. Och det finns inget mer vården kan göra. Underbart.

  5. Malin skriver:

    Kjesarsnitt är en stor operation, en öppen bukoperation och man opererar inte friska människor hur som helst. Det är ett läkarbeslut som fattas när det finns olika medicinska orsaker för mamman eller barnet. Det är en operation som alla andra och inte till för att kvinnor ska sitta och välja det för att det verkar bekvämt om inga fysiska orsaker finns.

    Sen ska rädsla alltid tas på allvar, fångas upp i tid och bra stöd ska erbjudas hela vägen fram. Där har vården säkert en del att jobba med och förbättra. Sen att så många är rädda pga skräckhistorier; det är ju vi kvinnor själva som bär skulden för det då så många verkar älska att skrämma upp andra och ta varje tillfälle att berätta om hur fruktansvärt det är. Varför ett sånt behov av att trycka det i ansiktet på någon som ska gå igenom det för första gången?

    Jättebra att alternativet med snitt finns när det finns anledning till det, men nej det är inte någon ”behandling” du kan sitta och välja som det passar dig.

Lämna ett svar till Malin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..