Känslomässigt dränerad….

I lördags hade vi lite Hejdå-häng hemma hos oss.

Vi hade bjudit in alla våra vänner och grannarna på gatan. Tyvärr har väldigt många åkt på semester så vi blev inte så många som vi hoppats på men vi hade iaf supertrevligt.

Men tidigare på dagen bröt jag ihop….

Det har varit så mycket med flytten att jag har liksom inte reflekterat över vad det är jag fixar för…Men här om dagen kom jag på…….VI SKA JU FLYTTA!!!! Vi ska vara borta i 4 år och vi kommer inte att se våra vänner så ofta som vi gör nu.

Shit vad jag kommer sakna dem!!!

Och vad jag kommer sakna vårt hus och vårt område.

Jag tog en promenad vid vattnen i söndags och började gråta när jag gick där. Närheten till vattnet kommer jag sakna otroligt mycket! Lugnet, ljudet och känslan.

Det är inte det att jag inte vill flytta. Jag ser jättemycket fram emot flytten och vårt äventyr MEN jag kommer sakna allt som vi lämnar!

Det hade varit ”lättare” om vi inte hade trivts men vi älskar vårt liv vi har här.

Jag har försökt att inte tänka på det så mycket utan har varit uppe i alla förberedelserna men i söndags kunde jag inte hålla ihop mig längre.

Vid lunch satt jag och grät länge.
Jag förklarade för Niklas hur jag kände och han känner exakt likadant. Det var skönt att höra att han också tänker så.
Jag kände mig helt emotionellt dränerad. Helt tom på något märkligt sätt.

Men sen kändes det bättre och vi hade en väldigt trevlig kväll tillsammans med våra vänner. Sen blev det tungt igen när folk skulle gå och man var tvungen att säga hejdå…

Vissa människor vet jag kommer att komma och hälsa på och jag kommer att träffa dem när jag är här i Stockholm och jobbar men andra kommer det nog dröja 4 år innan man ser igen. Tråkigt!!

Men det som är bra är ju att vi bara hyr ut huset så det vet vi ju att vi kommer att återvända till och det kommer att stå kvar på samma ställe: )

Om 1.5 vecka åker jag och barnen ner till skåne och då kommer vi inte komma tillbaka till huset igen förrän 2023….

  1. Vi hade inga barn när vi flyttade. Nu har vi barn och varje sommar när vi åker hem hem till min stad så känner jag att va fan vi flyttar upp igen! vi har alla vänner släkt.. Å så går hjärnan igång o känslorna bara skriker om flytt..

    Sen kommer man hem till sitt hus och vänner o familj är långt borta.. Fasiken va skönt det är!! Man får leva sitt liv o sina drömmar! Vänner o släkt som verkligen håller kontakten ska man vara rädd om o lägga mycket tid på <3 Andra som du säger redan nu inte kommer visa sig på 4 år… Lägg dem åt sidan så länge. När ni flyttar hem efter era år kommer ni ha tunga farväl där! Ni är så coola att ni gör eran flytt!!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..