5 överlevnadstips vid en separation

Så gjorde jag! 👇

En bekant som ska separera skrev till mig härom dagen. ”Jag har tänkt höra av mig till dig ett tag och fråga, hur fan tar man sig igenom det här egentligen?” frågade hon.

Det gör man, även om det verkligen inte känns så precis när man tagit beslutet. Jag hittat några grejer som var key för mig för att överleva.

1. Prata, hela tiden. Jag bearbetade det på det viset. Stackars vänner, familj och kollegor fick bara stå ut. Frågade man hur läget var så kom en sju minuters harang om känslan när kiddot frågade efter var pappa var imorse. Men det var effektivt. Att vara helt öppen hjälpte mig nog att snabbare ut på andra sidan.

2. På’t igen. Det här är SJUKT individuellt såklart, så nu talar jag bara för mig själv. Men jag skaffade Tinder osv kanske snabbare än vad som är socialt accepterat efter en skilsmässa. Inte för att nödvändigtvis springa på massa dejter, men bara för att faktiskt se den där klyschan med fler fiskar i sjön. (Och det var rätt effektivt att distrahera sig med en och annan dejt med).

3. Konfrontera exet precis så många gånger du vill. Många råd jag fick var att liksom låta det vara. Men man behöver closure innan man kan låta något vara. Efter massor av år ihop så får liksom båda parter ta att det blir en period av vridande och vändande innan det liksom känns utrett. I mitt fall – så värt det nu att vi ältade allt ett par extra varv.

4. Avfölj. Vill/behöver du inte konfrontera så kan motsatt riktning vara ett alldeles utmärkt alternativ också. I alla fall för en stund. Såklart ska man aldrig skapa något typ av drama inför kidsen. Men helt friktionsfri är ju ingen separation. Så avfölj alla hens sociala kanaler ett tag. För att slippa se skiten och jämföra dig med vad hen gör (eller vem hen hänger med). Frid i själen.

5. Prioritera dig själv. Att skapa en ”dreamteam-bubbla” med Frank är det bästa jag har gjort. På så sätt har jag verkligen fått sköta föräldraskapet precis som jag vill den tiden jag har honom. Och när han är hos sin pappa, då gör jag mitt bästa för att faktiskt göra saker jag vill utan dåligt samvete. Det har blivit mycket unn senaste året som jag inte kanske hade gjort annars. Men skulle det vara dåligt? Knappast. Det kommer någon typ av energi av det där, och det är helt ok att vara ego och göra precis det man känner för den tiden barnet är hos andra föräldern. Det är ju faktiskt den stora fördelen med att barnet bor varannan vecka. Kör ba kör, tycker jag.

BONUSTIPS!
Starta en blogg på temat där du kan älta allt utan att behöva betala för terapin. 😉

(Haha nä, förlåt. Jag kunde bara inte låta bli.)

Varför har ingen berättat för mig att jag går EXAKT likadant som en treåring?!

Teamet! (Varför har ingen berättat för mig att jag går EXAKT likadant som en treåring?!)

  1. Binki skriver:

    Åkej … det här är tips, men verkligen inte överlevnadstips. Dina tips är säkert bra för de som har: 1. Försörjning, 2. En vettig andra förälder, 3. Bostad

    Mina tips:

    1. Flytta hem till din far med dina fyra barn, han lagar god mat och hjälper till med läxor.
    2. Gråt hysteriskt på banken så kanske du får lån.
    3. Efter några veckor, starta en dialog per korta mejl med barnens far, så att ni kan utbyta den allra nödvändigaste informationen.
    4. Tipsa revisorn om bokföringsbrott när du ser att exet betalat Match, Parship och eDarling med firmakortet.
    5. Ragga upp pappa från skolan i samma situation för desperata, heta träffar på lunchen.

    Lycka till!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..