Så vet du att du kommit över exet

Det här kanske låter självklart. Men det var det faktiskt inte för mig förrän jag formulerade det högt.

Träffade en vän i helgen. Han hjälpte mig att formulera en sak, som jag ändå tänker att jag vill dela vidare med er. Han berättade att han träffar någon lite men att han tycker det känns lite orättvist. För skulle hans exfru be honom komma tillbaka, ja… då skulle han nog det – även om tjejen han träffar nu är superbra på alla sätt.

”Så kommer det nog alltid vara” sade han och såg lite uppgiven ut.

Men ser ni, det tror inte jag! För exakt sådär tror jag ca 99,99999% av alla som går igenom en skilsmässa känner när flytten väl ägt rum. Till och med de som tog själva beslutet att lämna känner nog ett visst mått av det där. ”What if…”-grejen.

Vi vill gärna romantisera de bra stunderna och glömma alla bråken efteråt. Sedan sitter vi där och försakar de nya fantastiska personerna vi träffar och drömmer om nån gammal trött relation som vi egentligen inte vill vara i. Varför? För vi är inte klara än.

Jag sade till den här mannen att jag verkligen inte tror att han alltid kommer känna så. Däremot så håller jag med om att det inte låter så rättvist mot tjejen han träffar nu att gå runt och hålla en dörr på glänt sådär.

En skilsmässa tar tid. Ohyggligt mycket tid. Orimligt mycket tid, med tanke på hur arga man ibland kan vara på varandra. Vi vill ju gå vidare. Eller hur?

Men som en måttstock i detta, kan just det där ändå vara ganska bra att ta till tror jag? Blunda. Tänk att exet ringer och säger ”Jag ångrar allt. Jag har förändrats! Ska vi försöka igen?”

Svarar du ja? Då behöver du mer tid. Svarar du nej? Då är du fri.

  1. Joanna skriver:

    Klokt men jobbigt. Bara vänta vidare på att bli fri. Tror inte att jag skulle ta tillbaka honom för förhållandet var så stormigt, men ett kanske räcker nog för att jag ska känna att det inte är klart än…

    1. Ja, det är så sjukt det där med att man måste vänta ut det. Fast man bara vill få gå vidare. Paradoxalt på något vis. ♥︎

  2. Stella skriver:

    Skönt att ärligt kunna känna att nä, jag vill inte. Det tog sin lilla tid ☺

  3. Mikaela skriver:

    Jag gillar verkligen din blogg. ☺️❤

    1. ÅH! Tack Mikaela! ♥︎ Det värmer att höra.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..