Låt mig berätta en sak om Bella

Hon är en av de mest lugna och förstående personerna jag vet. När jag blir arg så kan hon säga till mig att tagga ner lite – fast på hennes omtänksamma och fina sätt. När vi är ute tillsammans så får jag en glimt av hennes vardag. Påflugna människor som går fram och säger något spydigt just när hon berättar något personligt och jobbigt till mig. Jag känner hur jag blir skogstokig och vill drämma till vederbörande. De känner inte Bella, ändå kan de ta sig friheten att kalla henne dum blondin, överklassnobb osv. En bråkdel av hennes liv på bloggen. Därför tycker jag det är extra  befriande att läsa om när hennes gräns går, när hon sätter ner foten och kastar ett shotglas i pannan på nåt äckel som tafsat på henne.

Jag kan tänka på de där näthatarna och bli alldeles förbannad. Jag är självfallet tacksam över att det inte händer mig. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur jag skulle reagera om någon skrev: ”Jag vet din adress, jag ska döda dig”. Psykologiska teorier att vi är tre olika typer när det gäller hot, antingen så kör vi Flight (flyr i rädsla) eller Fight (slåss tillbaka) eller så blir vi paralyserade. Behöver ni gissa vilken kategori jag är? Fight! Jag har ju ett jävla temperament och där skulle både förortstjejen och det brasilianska temperamentet mötas i ett obehagligt fyrverkeri. Jag vill skrämmas tillbaka. Jag hade svarat:

”Kom din jävel och visa ditt ansikte så får vi se vem som dödar vem först. Jag har din IP-adress så jag ska se om jag hittar dig först. Kanske tar med mig några polare från Bredäng också, så vi är fler. Det blir kul! Kom…”

Nästan så jag blir rädd av mitt svar… Näthatarna är nog inte vana att få hot tillbaka. Inget jag uppmuntrar förstås, men min instinktiva reaktion hade varit så, sen hade jag nog aldrig tryckt på ”Send”. Eller jo, kanske. Vad hade ni gjort? Fight, Flight eller blivit paralyserade?

 

  1. Tina skriver:

    Jag blir så pass upprörd över orättvisor och kränkningar att jag inte klarar vara tyst. Kommer aldrig glömma en ”runkgubbe” på en strand på Gotland för många år sedan. Jag tror inte jag var mer än 17-18 då och såg att han låg på sin handduk och pillade ”diskret” med sina fingrar. Andra såg det också men ingen sa något. Jag reste mig efter ett tag och sa: ”jag tycker du ska gå härifrån nu.” varpå han först inte låtsades förstå. Jag upprepade det jag precis sagt och på några sekunder tog han sin handduk och sprang därifrån.

    Blir helt vansinnig när jag tänker på dessa typer av människor som tar sig friheter på olika kränkande sätt och tror att det inte ska få några konsekvenser. Är med andra ord en fighter 😉

  2. Tycker det är märkligt att en person kan framkalla så många reaktioner från människor. De få gånger jag träffat Isabella har hon varit hur gullig och snäll som helst. Jag tycker dessutom att det är härligt att läsa hennes blogg då man ser att allt är möjligt om man verkligen vill!

    Älskar hur som klimatet som i princip alltid finns bland dina kommentarer Elaine! Ägnar säkert lika mycket tid åt att läsa dem och gå tillbaka och läsa svar och mer. Känns så himla mysigt och trevligt här! 🙂

  3. Jag skriver under med mitt namn, samt med mitt efternamn i (den opublicerade) min email, för jag står faktiskt för det jag tänker skriva.

    Jag förstår att du är kompis med Isabella och det får du för all del vara. Men så som jag gillar dig – jättemycket! – och tycker du är otroligt klok, genuin, smart och bra på alla sätt och vis.. Kan jag inte förstå varför du pushar Isabella och framhäver henne på ett positivt sätt.
    Seriöst, för all del – va vän med henne. Tyck vad du vill om henne. Men tillåt mig att tycka annorlunda. Jag har läst hennes blogg sedan VÄLDIGT många år tillbaka och eftersom jag har ett annorlunda minne minns jag grejer hon skrivit som andra kanske inte minns. Den personen hon beskriver på sin blogg är förmodligen inte lika med den personen hon är i verkligen. Visst, okej. Jag har något att tänka med så jag förstår att hon inte framhäver hela sin person och sitt väsen i sin blogg. Bara att.. Den personen hon framhäver i sin blogg är en himla lögn och lögnerna ändras enligt tillfälle och det blir så himla jobbigt och tragiskt att följa med henne eftersom hon inte ens minns vilka lögner hon dragit. Dom – hennes ”livshistoria” och ”problem” – ändras efter behov.
    Sen sitter vi, hennes ”trogna” läsare, och tänker ”men vad f*n, jag vet ju himla väl att hon skrev något helt annat för något år sen bara”. Så kollar man bak i arkivet och ser att ja visst f*n, här skriver hon någonting som inte alls har någonting gemensamt med det hon skriver om idag – fastän hon behandlar samma ämne.
    Jag har haft svåra psykiska problem i livet och för flera, flera år sedan berättade en person att jag borde ta kontakt med bloggaren ”Blondinbella” för hon startar upp en stödgrupp för unga tjejer med problem som mina. Personen i fråga sa även att ”Blondinbella” har ett tält på Ung08-festivalen. Så jag traskade dit. Och mötte världens otrevligaste person med världens otrevligaste och stöddigaste attityd samt hennes dåvarande pojkvän – Gustav? Sedan dess har jag följt med i svängarna bara för att se hur många fler lögner hon kan producera. Och det visar sig att på sex år kan en människa producera så himla många lögner att man skulle kunna vara heltidsanställd och granska sk!ten utan att hinna kartlägga allt.
    Det är liksom ingen slump att hennes fd medarbetare från Egoboost alla skriver illa om henne på ett maskerat sätt och att ALLA av dem slutade pga psykiskt illmående.
    Liksom – boken ”Egoboost!”, som jag tyvärr fick i julklapp för ett par år sedan av min lillasyster, är bara en massa lögner. Jag minns väldigt väl när hon skrev att det var hon som mobbade. Sen kände hon lukten av pengar och VIPS var det hon som var offret.
    Nej, men alltså. Nej. Tyck, tänk och skriv vad du vill om henne men snälla – låt oss andra också tycka, tänka och skriva vad vi vill om henne.
    Hon representerar bara en massa lögner, sagda då när det passat henne och hennes pengakåta personlighet som bäst. Tyvärr.
    Hon är lika gammal som min lillasyster – hade syrran, som f.ö. heter samma sak, betett sig som Isabella hade jag dragit ner henne tillbaks till jorden snabbt som attans, för ett luftslott byggt av lögner kommer aldrig att hålla. En dag kommer det luftslottet att sprängas, för att parafrasera Stieg Larsson, och då kommer man tyvärr möta en himla massa skrattande människor på vägen ner. Det kommer vara samma människor som man trampade på och betedde sig illa mot när man klättrade upp. Dom finns kvar på samma ställe; skillnaden är sådan att dom finns kvar där, skrattandes, när man faller ner.

    1. Ida skriver:

      Nathalie,

      Fantastiskt att du har gjort en lingvistisk analys av Isabellas blogg.
      Men jag tror att vi alla människor utvecklas och byter åsikter genom åren med tanke på vad vi går igenom och hur vi utvecklas som person. Det är ett tecken på god insikt om du frågar mig.
      (Det vore annat om Isabella var ett politiskt parti där åsiktsbyten kan vara mer problematiska.)

      Jag tycker att det är fel att många läsare tar på sig rollen som ”legitimerade tyckare” och har rätt att säga exakt vad de vill om andra människor, särskilt offentliga människor. Vem har lärt oss att det är OK?

      Det är inte fult att tjäna pengar, och heller inte fult att vara öppen med att man vill komma längre och tjäna mer. Jantelagen bör avskaffas och jag säger bara HEJA BELLA! Du ska inte tro att du är något, du ska VETA att du är något.

      Det är ingen skam att ta plats, här ska ingen tas ner på jorden. För i praktiken är alla där redan…

      1. Det är en sak att ändra åsikt i takt med att man utvecklas som person. Det är en annan sak att ändra sin LIVSHISTORIA. Mobbare eller mobbad? Alltid nöjd med sin kropp eller har haft ätstörningar? Det är bara några få exempel av vad som har ändrats (historier som anpassats efter situationer)under årens gång.

    1. Men Nathalie, ingen har väl sagt att man inte får tycka, tänka eller skriva vad man vill om Isabella? Det Elaine vänder sig emot är ju folk som kränker, hotar och mobbar henne och det tycker du väl inte att någon har rätt att göra? Oavsett vad man tycker om en person, dess åsikter eller livsstil ska man bemöta hen med respekt!

  4. En liten tips dock. Visst man kan slå en man som tafsar, jag har gjort det back in the days. Men det räcker med att man slå fel man så ligger man där på marken och han slår dig i ansiktet tills du inte lever längre. Man vet aldrig vad det är för person man retar upp mer. Bättre är det att gå till vakter, dom tar för det mesta oss i försvar.

    1. Erica skriver:

      Precis, man vet inte vad det kan vara för psycho som man träffar på. Man ska stå på sig men ändå vara försiktig.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..