Lyx är relativ

20140126-184538.jpg
Jag skriver hela dagen eftersom Vardagsmakt ska skickas till tryck nästa vecka. Deadline är imorgon. Men jag gick in på en coop och fastnade vid ett big pack. Jag minns hur det var när vi bodde i Bredäng och hur lyxigt det var att få den ”rosa glassen” gärna mycket. Jag kan sörja att jag inte får samma kick av ett big pack rosa glass idag. Hur ruset av att dricka liptons vaniljte inte riktigt infinner sig. Att en hotellnatt med Gustav numera når upp under rubriken ”lyx”. Förvisso har små saker som en ensam stund i soffan med en bok och en chokladbit uppgraderats till lyx. Det är skönt och känns tryggt. Jag vill alltid ha fötterna på jorden. Jag vill bli hög av Liptons vaniljte och rosa glass. Jag ska nog hitta tillbaka dit. Visste ju inte att jag hade irrat iväg.

  1. Jag tänkte på precis samma sak igår! Till middag åt jag lövbiff med pommes och vitlökssmör för första gången sedan jag var barn. Det åt vi nästan alltid på fredagarna då och det kändes alltid så gott och lyxigt. Det gjorde det faktiskt nu med, kanske mest pga nostalgi, men ändå. Sen tycker jag fortfarande om att äta på McDonald’s. Det vågar jag knappt prata högt om, men som tur är har jag en sambo som är precis likadan. De flesta i bekantskapskretsen skulle nog rynka på näsan åt vad jag anser är lyx, men men… What can I say? Jag saknar totalt klass, men det är jag väldigt glad över idag eftersom jag faktiskt har råd att lyxa till det så pass ofta när min lyx är så billig 😀

  2. Towe skriver:

    Jag ville alltid ha isglass när jag var liten en fick inte det för det var ju ”bara fryst saft”. Nu, när jag är äldre kan jag tycka att det är ”lyxigt” att få välja isglass bara för att. 🙂 Det är underbart med lyx som egentligen kanske inte är så lyxigt. kram towe.

    1. Towe skriver:

      Det blev ju fel länk till min blogg… Ska nog ta mig en isglass i snöovädret idag när jag åker iväg och handlar. Lyxa till måndagen lite.

  3. fanny skriver:

    Elaine, jag vill bara säga att det är jätteskönt att bloggen nu är anpassad när man läser i mobilen 🙂 Bra!

  4. Sanna skriver:

    Jag växte upp med en ensamstående mamma som fick vända på varenda krona. Jag led inte av att vi var fattiga eftersom hon var väldigt kreativ. Än i dag sitter vissa saker kvar i mig trots att min ekonomi inte är dålig. När jag har storhandlat packar jag upp allt på köksbordet, sen ställer jag mig och tittar en stund och säger högt ”så mycket mat! vilken rikedom!” och så känner jag mig väldigt rik! Eller apelsinen efter blodpuddingen, den tråkiga måltiden mamma tyckte var viktig åtföljdes av en apelsin som ”belöning”. En apelsin är för mig idag fortfarande väldigt lyxig, eller känslan är väldigt speciell.

    1. sanna skriver:

      åh det påminner mig om när jag var liten och fick en apelsin, då brukade mamma skära av toppen och pressa ner en liten sockerbit, och sen satt man där och sög i sig saften, helt plötsligt var en apelsin så mycket roligare ( och kladdigare och sötare ) att äta 🙂 det kallar jag kreativt <3

      1. Sanna skriver:

        Åh det har jag aldrig hört 😀 vilken lyx som barn!
        Ja du, tänk vad små saker kan göra mycket och vad magiska små små saker kunde vara när man var liten, sådan som man som vuxen bara rycker på axlarna åt.

        1. sanna skriver:

          vad mkt sanna det blev här helt plötsligt , sannaminaord 😛 haha. ja men verkligen, så fint på något sätt att små saker i vardagen kan betyda så otroligt mycket. det finns så mycket som är gratis men som inte går att sätta pris på, att tex stanna upp i en minut och bara se på sin partner – hålla om – hålla tätt – hålla ihop. att man kramas i hallen när man kommer hem och inte bara direkt skriker: vaaaarför ligger skorna i hallen för?gaah 😛

  5. Anna skriver:

    Jag tycker det är lyx när jag köper en stor ostbit. Ost är ju så gott!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..