”Hur blev du med barn?”

IMG_3940.JPG

Ni är många som frågar. På sätt och vis känns den privat, men eftersom svaret är rätt okomplicerat så berättar jag det.

När vi efter ett och ett halvs år aktiva försökt så blev jag trött på skiten och väldigt ledsen. Det vet ni som har varit med sedan mars i år då jag slutade skriva om kampen.

IMG_4003.JPG

Jag hade gått på akupunktur, tänkt positivt och åkt till pippaloss mer än vi gjorde när vi var nykära och fått fler råd än jag ville ha. Gick utredning också och inget var fel på oss. Så, jag var trött, jättetrött på allt. Så jag valde att sörja i några veckor och sen skapade jag ett helt annat fokus – träning.

Jag antog att jag behövde göra saker som fick mig att må bra och träning kändes helt rätt. Kunde både göra 8 chins och hade sexpack mot slutet och fler sa att jag nog tränade för mycket och det var därför jag inte blev gravid. Sånt där snack tycker jag är så fånigt. Jag tränade inte för att bli smal utan för att bli stark. Och en stark hälsosam kropp kan ju inte vara dåligt lämpad för att bära ett barn. Hur tänker folk då?

IMG_4005.JPG

IMG_4004.JPG

Utöver det så fokuserade jag på sånt som fick mig att må bra. Umgicks en hel del med vänner och Matheo. Gustav och jag delade upp vår semester och gjorde egna saker för att vi hade försummat oss själva. Blivit ett par som gjorde allt ihop trots att vi delar få intressen. Vi mådde inte bra av det så vi hittade ett space när vi fick vara våra egna helt själva. Så sunt måste jag säga! Sakta men säkert mådde jag bättre fysiskt och psykiskt. Och så en helg på ett bröllop i Helsingborg då man inte tänkte på något bekymmer i hela världen utan bara var, då blev vi gravida.

IMG_4029.JPG

Det är svaret på frågan. Det enda jag gjorde det var att jag åt nyttigt, tränade bra, sov bra och umgicks med människor som fick mig att må bra. Jag tror på träningens och hälsans kraft och jag längtar tills jag kommer till samma starka form efter graviditeten. Och jag tänker vara den där maman som gör chins så länge hon bara kan. Jag skiter i hur många som säger ”träna lugnt”. Jag tänker träna efter min kropps kapacitet och den är inte dålig.

Hur gjorde ni andra som försökt bli gravida och tillslut blev det? Jag tror det är många kämpande bloggvänner som vill veta.

Kul notering ni gjorde! Båda våra barn blev till på bröllop! Det kanske är det som är hemligheten. Tihi!

/Elaine, kliver in med sin allt större mage på gymmet.

  1. Linnea skriver:

    Grattis, vad roligt!!!

    Jag är beräknad till i juni och är så excited! Jag använde NaturalCycles för att lyckas, efter ett helt år av kämpande. Då såg jag ganska fort att jag inte hade ägglossning alls när jag trodde att jag hade det, och sen var det bara att tajma rätt liksom. Plötsligt blev världens stress väldigt enkelt.

    Jag hoppas det blir lika lätt med nummer 2 senare. Blir det en nummer 3 för dig?

  2. Har fyra missfall i bagaget och 2,5 år av försök bakom oss…Ingenting har hjälpt här, akupunktur, god kost, lagom träning, avslappning, skaffat hund, psykologbesök, massage, hälsokostpreparat, sex varje dag, ägglossninsgtest, temperaturmätning, benen upp i luften en halvtimme efter sex osv osv osv….Jag kan fortsätta i en evighet men ni fattar grejen 🙂 Nu är det 1,5 år sedan jag var gravid senast (som slutade i misffall nr 4)…

  3. Vi försökte i 2,5 år och hade två missfall innan vi fick vår Ebba. Och hur mycket jag än hatade när folk sa att vi måste slappna av så var det de som hjälpte. Självklart inte enbart, men till en viss del.
    Jag stressade oerhört över arr jag inte kunde bli gravid, mådde fruktansvärt dåligt, åt dåligt, tränade inte alls, tog inte hand om mig själv på något vis. Efter förra sommaren bestämde jag mig för art jag var tvungen att skärpa mig. Började äta bättre, dricka gröna juicer och yoga. Om man läser om yoga och barnlöshet så finns det endel övningar som sägs hjälpa, och jag tror stenhårt på att det var just det som hjäpte oss. Må låta flummigt men ja. I december förra året fick vi vårt plus och i augusti föddes vår dotter. Oron finns redan där för hur det ska gå om vi vill ha syskon senare men det är ett senare problem. Nu njuter jag av min efterlängtade bebis. ❤️

  4. Karin skriver:

    Här blev det IVF med första barnet och naturlig graviditet med andra – ganska vanlig kombo. Jag tror inte på att man ‘slappnar av’ mer då syskonlängtan kan vara lika stark däremot är det nog lättare för vissa att bli gravida andra gången när kroppen varit det förut. Drabbas man av missfall så är det en annan historia men jag är glad att alla vänner lyckats få barn, för ett par krävdes 5 IVF. Det är kämpigt vill jag lova. Stort grattis till er!

  5. Sandra skriver:

    Tack för att du delar med dig! Jag och min sambo har försökt i snart tre år och det ger så mycket styrka att höra om hur det lyckas. Stort grattis!!!

Lämna ett svar till Karin Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..