Lite framförhållning hade suttit fint

Jag fick svar från min förskola och det tog bara en dag. 🎈Det fina är att de vill svara på exakt hur det jobbar med integritet❤, det trista är att de ger oss en timmes framförhållning att planera in den första tiden (igår 0915, brevet skickades 08.00) och en dag att planera in det andra mötet idag 08.30🤔. 

I hela min kamp för barns trygghet så upptäcker jag att förskolor har en helt annan utmaning – kommunikation och tydlighet. Retorik helt enkelt. En så pass viktig fråga som gäller tre barn i varje klass bör man vara angelägen om att alla föräldrar ska kunna vara med på. Att ha en sån dålig framförhållning gör att nästan ingen kan det. Trots att det kanske inte är intentionen skickar man vill att folk ska missa tillfället. Sen att ta det muntligen? Skicka ett skriftligt dokument som motsvarar förskolebrevets riktlinjer trots att det är egensnickrat så ska det vara lika tydligt för oss föräldrar att se hur de omsätter paragrafer i praktiken. Kalla till ett möte om två veckor för att förklara närmare – inte om en timme eller en dag. Ett retoriktips i all välmening från en retoriker som missar detta på grund av att jag jobbar i Finland idag. 

Men jag ger mig ju inte. Jag har inga problem med att vara förskolechefens huvudvärk för barnens bästa. Det rör mig inte det minsta. Jag är immun på titlar som besvärlig förälder eller tjatig mamma. Du kan kalla mig och tycka vad du vill. Jag vet vad jag är och det är en barnrättskämpe. Barnens rätt går före vuxnas huvudvärk.

När jag skickade mitt specifika standardbrev till deras luddiga svar så cc:ade jag alla föräldrar på barnens avdelning. Jag ville att alla skulle förstå att svaret vi fick inte var ett svar. Dagen efter fick vi svaret ni sett. Gör det ni med – få med er alla föräldrar på förskolan. Tillslut blir vi en huvudvärk de inte mäktar med och plötsligt så presenterar de en strategi och rutiner för barnens integritet. Ni får bara inte ge upp. Ge inte upp för barnens skull. De tre barn som inte har turen att ha sunda anhöriga som du, de barn som går i ditt barns klass.

  1. Anna skriver:

    Kan liksom känna hur jag hade tappat orken och motivationen och bara kännt menvafan om jag var förskolechefen på er förskola.

    1. Hoppas du hade fått sparken då. Tur att du inte är förskolechef.

  2. Jess skriver:

    Blir så jäkla irriterad när jag läser detta, för mig är det helt uppenbart att förskolan tog tider med så extremt kort varsel samt tidig morgon just för att dom vet att folk inte kan komma ifrån då!! Vad är det gör hillbilly verksamhet som kallar till möte 1 timme innan ?! Så oerhört oprofessionellt och dåligt uppstyrt. Dom ville bara kunna checka av möte utan att bry sig thats it!

  3. Lena skriver:

    Elaine du vill veta vad aggressivt är. Jag kan försöka börja förklara kort vad jag tolkar in i aggressivt. Att oavsett vad som sker med treskablinoll så är min känsla av att det är otillräckligt. Att det är ert sätt som är det enda rätta. Du vill att föräldrar inte ska nöja sig med korta svar eller likabehandlingsplaner styrdokument o dyl. Du vill att föräldrar ska gå ihop och sätta press. För att förskolan ska arbeta efter ert sätt för inget annat bedöms som bra nog (min tolkning). Föräldrar som eventuellt är nöjda med verksamheten känner sig trygga har pedagoger som på alla möjliga sätt arbetar med barns trygghet, lärande och utveckling. Förskolor som har en organisation där de arbetar med ständiga förbättringar (även i integritetsfrågor) och nätverk för fortbildning (även i integritetsfrågor) förskolor som årligen skriver likabehandlingsplaner, verksamhetsberättelser, trygghetsplaner etc. Du vill att föräldrar ska gå ihop bli förskolechefens huvudvärk för att inget barn ska behöva drabbas, utsättas. Förskolechefer har redan huvudvärk, de gör socanmälningar, kartläggningar över barn i behov av stöd, de samarbetar med vårdnadshavare, politiker, förvaltningar, de leder medarbetare och ska se varje barn. Inte någonstans i en förskola som arbetar medvetet med allt detta går förskolechefen och lägger sig på kvällen helt trygg i att inget kan hända och förskolechefen är ytterst ansvarig. Ni föräldrar som känner er trygga med förskolan, känner ert barn, får adekvata svar måste också våga lita på er magkänsla. Inte för att syftet med förskolebrevet inte är gott utan just för att ni för en dialog med er avdelning era pedagoger, ert barn etc inte för att utmana och kräva mer… Förstår att du Elaine har en helt annan syn på saken än mig, och det måste också vara ok. Därför blir du för mig upplevd som aggressiv när du ger mig en känsla av att ditt sätt är det enda rätta i kampen för våra barn, en kamp som varje sund och frisk vuxen tycker är oerhört viktig, men kanske inte precis som du vill.

    1. Men vad menar du? Jag skriver att förskolor ska komma med andra alternativa integritetspolicy berätta hur de omsätter sina paragrafer i praktiken så att föräldrar ska få en bild av hur de jobbar. Om att be om svar på en fråga så att man förstår är aggressivt så har vi väldigt olika definition av vad aggressiv är. Jag ger inte dig en känsla av att mitt sätt är det enda sätter, det är den känsla du får på tolkningar du gjort av det jag sagt.

      Jag är tacksam över att du skriver vad du tolkar som aggressivt men det är också intressant att jag inte får ett enda citat jag har sagt som låtit aggressivt. Bara din känsla. Det blir inte mkt för mig att jobba med.

      Jag har skrivit att har förskolor en annan och till och med bättre policy än förskolebrevet så är det toppen! De blir en blå plupp direkt för det finns ingen prestige i detta. Hur är det aggressivt.

      Jag utmanar inte jag kräver inte mer. Jag ber dom att förklara hur de jobbar med integritet i praktiken och får formuleringar jag och många andra inte förstår. Hur är det aggressivt att vilja förstå hur vuxna jobbar med mina barn?

      Jag vill att föräldrar inte ska vara rädda för att betraktas som en huvudvärk när vi kämpar för barnen. Jag tycker huvudvärk är en orättvis benämning för oss som värnar barnen, men jag har inga problem att kallas för huvudvärk. Mina namn är inte intressant, barnens säkerhet däremot.

      Det är också intressant att kvinnor som säger vad vi tycker bestraffas (utan motivering mer än en ”känsla”) som aggressiva, medan män med samma formuleringar betraktas som raka.

      Jag är tacksam för att du tog dig tiden men håller tummarna för att de som kan ge konstruktiv kritik på exakt det jag sagt istället för en känsla de fått.

      1. Lena skriver:

        Absolut, jag uttrycker en känsla. Jag är inte språkligt begåvad eller retorikexpert så jag tror inte att jag har förmågan att ge dig kritik som du tar till dig av. Du har en den förmågan och vänder och vrider på ord så allt kan plockas isär och missförstås. Jag anser att du har en aggressiv framtoning när du uppmanar föräldrar att gå in i dina frågeställningar, använda sig av dina argument och din retorik. Min bakgrund gör att det är min känsla eller eller min subjektiva bedömning av din retorik och framförhållning. Alla tolkar utifrån sin känsla, eller bakgrund erfarenhet om du hellre vill se det så. Jag förstår din man/kvinna bedömning och forskning påvisar att det oftast är skillnad på om det är en man eller kvinna som levererar ett budskap. I det här fallet och med den framtoning den här frågan levereras med så gör iaf inte jag någon skillnad på kön. Min känsla hade varit lika. Jag förstår att du inte är en känslomänniska och det kanske jag inte heller är men du läser på ett sätt och svarar på ett sätt som iaf inte jag kan ge konstruktiv kritik tillbaka på. Treskablinoll framtoning påminner om ett budskap som när hjärnan är i flykt eller under hård press. Amygdala sätter in och man blir tunnelseende. Skrev jag utan att ha djupare kunskap. Förskolor ska absolut ge adekvata svar men hetsa inte föräldrar som får svar och som faktiskt är trygga. Blir lätt att förskolepersonalens tid används till ”fel ändamål” men det är en politisk fråga kring resurser. Vi har de finanser vi har, den tid vi har… ingenstans i detta får jag känslan av att du underlättar för förskolan att göra ett bra jobb om de inte påvisar exakta processer. Men där var det igen – känslan…

        1. Ok ingen fara. Tycker du var mer konkret nu. Förstår iaf hur du ser på det. Ett ärligt och bra svar. Kanske inte så mkt vad jag kan säga annorlunda, men det är ok. ❤

  4. Är nog inte många föräldrar som skulle kunna komma på ett möte med så kort varsel. Man har ju barnomsorg för att man har andra åtaganden. Om syftet är dialog är det ju viktigt att den andra parten i dialogen kan komma. Att erbjuda en snabb tid och en längre fram hade väl inte varit helt otänkbart om man ville visa att man inte bara sköt det på framtiden, men ändå ville möjliggöra för många att komma.

  5. Binki skriver:

    Uträkningen med 3 barn i varje klass som utsätts för sexuella övergrepp betyder INTE att det är 3 barn i varje klass som ”inte har sunda anhöriga”. Denna statistik omfattar även de som har råkat ut för blottare, blivit tafsade på av vuxna de känner och som har fått hjälp av sunda anhöriga. Ja, statistiken är upprörande, men använd den på rätt sätt.

    1. Vad grundar du det på? 90% är av en nära anhörig till barnet.

      1. Binki skriver:

        90% stämmer inte alls överens med den statistik hos ”Stiftelsen allmänna barnhuset” som länkas från treskablinoll.se? Har du annan statistik, jag trodde den var nyast?

        1. Sofie skriver:

          Statistiken omfattar också barn/ungdomar upp till 18 som utsatts av jämnårig t ex partner . Dessutom inkluderas handlingar som tex när killarna i min dotters klass skickade porrklipp till några tjejer d v s övergrepp som inte innefattar fysisk beröring. En av tre är för jävligt men att få det till att tre i varje klass utsätts för pedofili av nära anhörig är helt obegripligt

          1. Det inkluderas i statistiken en av fem. Men barn som utsätts av sexuella övergrepp gör det i 9 fall av 10 av en nära anhörig. Det som är obegripligt är att barn utnyttjas sexuellt

            1. Sofie skriver:

              Ja . Och enligt statistiken om man läser den och räknar (går inte att utläsa exakt ur rapporten då de skurit data på olika led) så är de barn som utsatts för sexuella övergrepp av typ pedofili av nära anhörig ungefär 0,25 procent av alla rapporterade övergrepp . Det är en på 400. Det är illa nog. Men det är fortfarande obegripligt att använda detta i en retorik som implicerar att tre barn i varje klass har osunda anhöriga och inte fatta att folk läser rapporten själva

              1. Hanna skriver:

                Förstår ändå inte om ni menar att det inte är så farligt att tjejer blir lite taffsade på eller ”bara” ofredad genom att någon skickar en porrfilm. Det är sexuellt utnyttjande alla exemplen ni nämner. Varför förminskar ni det? Att lära sig integritet kan man anta hjälper alla sätta gränser föe sig själv och förstå andras vad det än handlar om.

                1. Sofie skriver:

                  Det är verkligen INGEN som förminskat det (en av tjejerna var dessutom min dotter). Det den här rapporten ensidigt pekar på är ju just en unken kvinnosyn där tjejer utsätts för det här. Skilj på sak frågan. Att argumentera för att statistik ska återges korrekt är inte samma sak som att förminska övergrepp . Av något slag.

                  1. Hanna skriver:

                    Jag uppfattar det som att ni förminskar exemplen ni ger! Men bra om du inte menade så! Fruktansvärt för din dotter! Jag tänker ändå att man kan säga att det handlar om sexuellt ofredande utan att fara med osanning. Har dock inte läst statistiken du refererar till.

              1. Vänta nu. Du går på rapporterade övergrepp. Du är medveten om att av alla våldtäkter på barn som anmäls så läggs cirka 95% ned i brist på bevisning. Retorik? Du är medveten om att av alla barn som blir sexuellt utnyttjade är det bara en bråkdel som anmäler. Så din procent av rapporterade övergrepp stämmer inte överens med de som faktiskt blir sexuellt utnyttjade. Finns inga rapporter över allt det min pappa gjorde mot mig. Så fascinerande över hur många som vill förminska storleken på problemet istället för att lägga den energin på att skydda barn. Usch vad jag avskyr mitt kommentarsfält idag

                1. Sofie skriver:

                  Ja det är klart att jag vet det. Den siffran som man kan får fram ur rapporten (ungefär 0,25%) är med största sannolikhet per låg. den rapporten berättar hur många i en grupp (kommer ej ihåg strax över 1000?) gymanisungdomar upplevt övergrepp. det kan ha varit massor i den gruppen som valt att inte rapportera . Men det är inte det som är poängen. Poängen är att du gång på gång refererar den här statistiken och kopplar det till retoriken ”tre i varje klass har osunda anhöriga/utsätts för pedofiler. Eftersom 1 av 5 skulle var det dubbla för flickor (samma rapport) skulle det innebära att 40% av alla flickor utsätts för pedofiler. det BLIR galet och det är därför många föräldrar inte vill lämna ditt förskolebrev, det vet jag från flera sammanhang. det bygger på en retorik/manipulering av statistik de inte vill försvara. det har inte med förminskning att göra, igen skilj på sak. det har att göra med att du minskar i legitimitet och det är synd för då får du sämre spridning av ett viktigt budskap

          1. Binki skriver:

            Tack Sofie, precis vad jag tänkte också.

    1. Hanna skriver:

      Ja fast hur menar du? Att det inte är så farligt då?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..