Vad är rimlig skärmtid egentligen

Det är verkligen radikala förändringar här hemma sedan Benny föddes. Men bra sådana. Jag måste ändå höra mig för vad som är rimligt. Våra barn tittar inte i ipads eller telefoner alls. Vi mobilparkerar ju så länge de är med oss. De ska inte se mobilerna. Men tv har varit en svaghet. Nu har den varit ur bilden i tre dagar. Gustav och Matheo spelar fotboll ute efter maten och Evelyn, Benny och jag hänger hemma och leker

Idag frågade Matheo när han får titta på tv. Han tycker ju det är roligt att spela fotboll och laga mat med pappa. Men tv är ju också kul. Jag hade inget svar på frågan. Men i min värld hade det varit allra bäst om det också blev något vi kunde göra tillsammans till fredagsmyset kanske? Gemensam film. Sen kanske lördagar och eller söndagar. Skippa tv i vardagen. Det har varit sån stor positiv förändring sedan skärmarna försvann. Håller det i sig så tänker jag att vi fortsätter så. Ipad ska inte vara en barnvakt. Våra barn ska hitta sätt att sysselsätta sig själva och dessutom kan vi alla umgås. Jag är säkert radikal 2017, men hade man berättat om 3 timmars skärmtid max till någon 1991 så tror jag att folk hade sett det som galet. Det är ju galet. Även för oss vuxna.

Vad tänker och hur gör ni?

  1. Lina skriver:

    Vi hat det som ni och har alltid haft det🙂
    Vi ser film ihop fredagar ocksa blir det nagot barnprogram I veckan. Barnen ar 6 och 3 ar gamla och det funkar jattebra. De sysselsatter sig sjalva hur bra som helst, leker valdigt bra tillsammans och sager ALDRIG att de inte har nagot att gora🙂
    De ar anda hemma mycket, vi bor utomlands sa inget dagis Iran bara skola for 6aringen.
    Forsok att begransa skarmtiden det ar vart det, och nej de neh over inte skarmen for att Koppla av.

  2. Therese skriver:

    Hos oss hade vår dotter noll skärmtid tills hon fyllde 3 år. Man fick pussla, när hon var mellan 1.5 till 2.5 år så förberedde vi alltid middagen dagen innan så den som hämtade bara behövde värma. För det gick inte alls att laga middag, dottern behövde all vår uppmärksamhet när hon var trött efter förskolan. Vi har ägnat timmar åt bokläsning. Efter 3 år fick hon börja se lite bollibompa. Men bara en stund på kvällen, aldrig någon annan tid på dagen. Varje kväll före läggning ägnas åt att läsa böcker. Idag är hon snart 4.5 år, kan läsa själv och väldigt bra på att leka eller rita själv i längre stunder. Jag tror det betalar sig nu för all ”egentid” vi ”förlorade” eftersom vi valde bort skärmtid. När jag vabbat så undrar kollegor varför jag inte ”vobbat” som de gör, dvs deras barn fått se film och de kan jobba hemifrån. Det har varit tungt när dottern vaknade 5 (men ändå höll vi oss borta från skärmtid på morgonen), men vi gick istället och la oss tidigare under den perioden för att orka med. Allt går, man måste bara anpassa sig och förbereda mer. Är inte dagens föräldrar latare än våra föräldrars generation? Men jag erkänner, nu när hon sitter och ser bollibompa i 30 min och jag sitter brevid är underbart, väldigt avkopplande. Vi har även som regel att hon aldrig får sitta själv och titta. Vi har ännu inga syskon, vi har inte förrän nu börjat känna att vi orkar med ett syskon.

  3. Emma skriver:

    I vår familj så ser de en liten stund på morgonen och en stund på kvällen. Sammanlagt 30-40 min per dag. Sedan har vi börjat införa på fredagar att vi har spel och gotti kväll. Vi spelar brädspel äter ngt gott och har mysigt. Våra barn är 5 och 2 år. Jag vill inte förbjuda tv och iPad men ger dem andra alternativ också. Utomhusaktivitet efter middag, spelkväll osv. Våra barn vet att Bolibompa börjar vid 18 och att de får se en liten stund. Det är sällan de fråga om det. Tycker de gånger vi försökt ”förbjuda” det har det nästan blivit lite maniskt när får vi se? Varför får jag inte se? Får jag spela iPad, får jag spela nu? Nu är det mer harmoni och vi har visat andra alternativ. Ibland läser vi böcker på kvällen istället för Bolibompa.

  4. Jessica skriver:

    Jag har så dåligt samvete för min äldsta på 2,5. Han har sedan 1,5 ca fått börja titta på tv. Padda och sånt är för längre resor och mobil om vi är på restaurang. Jag kan erkänna att jag sj är på min mobil heeeela tiden. Jag vill egentligen inte att mina barn blir likadana. Men allt jag vill ha är lugn och ro. Min yngsta blev precis 10 mån. Jag för sova ok på nätterna oftast men jag har inte energi och ork att konstant underhålla äldsta som vägrar leka sj. Tittar jag bort en sek så testar han om lillebror blir platt om han sitter på honom el kör över honom med 3hjulingen. Vi bor väldigt smått just nu men snart flyttar vi till ett stort hus och jag inbillar mig att det blir bättre när han får ett eget rum där han kan få plats med leksaker som han inte har nu. Eftersom jag är föräldraledig så är storebror på förskolan 15 tim i veckan och restrerande har jag honom sj då sambon kommer hem runt 17.30 på vardagarna. Storebror river stället om vi är inomhus eller försöker då ta kål på lillebror typ. Ute så rymmer han hela tiden och vill aldrig stanna på en lekplats utan ska alltid iväg utanför den. Jag orkar inte!!! Jag går hem slår på tvn och då är han någorlunda lugn, men han ser ju på tv minst 3 timmar varje dag och mån och fredagar när han inte är på förskola alls så kan det lätt bli 5-6 timmar framför tvn. Jag vet att jag inte är ensam om detta då jag har bekanta som är i liknande situationer men det hjälper ju inte barnen. Vafan gör man när man inte har orken? Vi har inga släktingar där vi bor direkt som kan hjälpa till och mina vänner vill jag inte fråga. Min lösning är tvn och jag är faktiskt orolig om jag skadar mitt barn pga detta. Dock så är det tv eller så skriker jag på honom dagarna i ända istället för att han river lägenheten el rymmer när vi är ute. Han är i trotsåldern just nu och jag önskar jag hade ett barn som tyckte om att rita el lyssna på sagor men icke. Jag orkar verkligen inte underhålla honom, ta hand om hemmet och få sitta ner lite sj och hans stackars lillebror på det. Förhoppningsvis blir det mindre tv när han börjar gå mer på dagis och kanske har ett eget rum att leka i… Jag fattar inte hur andra föräldrar sitter och leker lego och sånt med sina barn orkar? Det är ju svintråkigt dessutom. Sorry om jag offendar ngn supermommy just nu, och ja jag vill ha barn och nej, trodde inte det skulle va så här jobbigt. (Lite ironi men ändå inte). Jag kanske egentligen bara är världens lataste? Dessutom efter att ha läst vad andra skriver här så bara så ni vet, tv är inte avkopplande för hjärnan bara för att barnet sitter still. Vetenskapliga studier säger att det faktiskt är stressande och skadligt. Därav mår jag extra dåligt men jag har faktiskt försökt och gett upp. Jag hoppas bara han inte blir så skadad av detta för då kommer jag ju aldrig förlåta mig. Får ta nya tag och försöka hitta ngt annat man kan göra hemifrån. Skönt å få skriva av sig iaf! 🙂

  5. Alva skriver:

    Jag tycker det är fantastiskt! Själv har jag använt iPaden som barnvakt och man blir mer än besviken på sig själv när man vissa dagar har spenderat mer tid med sin mobil än sin dotter. Jag bör följa ditt exempel. Såg visserligen en fiktiv serie som ligger på Netflix som heter black mirror som handlar om framtiden där folk hade sina telefoner 100% i handen och betygsatte alla personer de mötte och allt de gjorde…. vilket betyg (hur många likes de hade styrde också deras möjligheter till förutsättningar i vardagen). En tankeställare då många inklusive jag själv ibland umgås mer med telefonen än min omgivning. Oförlåtligt när man har barn.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..