Genmanipulera embryon

Jag läste att Isabella hade skrivit om att genmanipulera embryon och hur jag känner för det. Om jag tar det som att hon skulle vara mot alla med funktionsvariation. Nej, det gör jag inte. Jag tänker nog mer att hon vill förhindra sjukdomar. Jag vet att hon inte menar något illa med det inlägget. Och så försöker jag tänka på det praktiskt. Om man på ett tidigt stadie kunnat se att Evelyn saknat 27 gener och kunnat ge henne det, modifierat så att hon hade fått det. Hade jag tagit det möjligheten då? Absolut! Hade jag gjort abort? Absolut inte.

Hade Bella sagt att hon velat investerat i något som ger en möjlighet att göra abort på ett tidigt stadie så hade jag tagit det personligt trots att abort är en rättighet. Här läser jag det som att hon vill korrigera saker som man kan korrigera med ett befintligt embryo. Inte för att olika är dåligt utan för uppförsbackar på det som vi andra gör så himla lätt kan vara skönt att slippa. Min kusin Lucette sa det så bra att hennes son bestiger Mount Everest varje dag när det gäller saker som är banala för oss andra. Hade hon tagit bort det här berget åt honom om hon kunnat – absolut. Hade hon tagit bort honom om hon kunnat – aldrig. Jag hoppas att ni ser skillnaden.

Min dotter ÄR inte Williams syndrom, hon har det. Hade jag kunnat ge henne generna för att slippa utmaningarna som kommer med det så hade jag gjort det. Varför? För att hon är min dotter och jag vill att hon ska ha alla förutsättningar i världen. Men jag hade aldrig aldrig aldrig tagit bort henne för ett syndrom som gör livet lite kämpigare men fullt levnadsdugligt. Är ni med på skillnaden?

Ni läser mer om vad Bella skrivit här och Bloggbevaknings reaktion på det här. 

  1. Sofia skriver:

    Nja alltså, hon skriver ju om pgd vilket man gör idag i vissa fall. Du testar ett av embryots celler och bär det på en genetisk sjukdom väljer du ett annat friskt embryo. Jag tror hon menar selektering i första steget, sen kan man ju alltid drömma om att det ska gå att rätta till ”felen” också. Det känns dock väldigt långt borta.

  2. Sara skriver:

    Jag tycker bara det är obehagligt. Rika människor kan göra sina avkommor ”perfekta”. Vad kommer hända med forskning för att hjälpa personer med funktionsnedsättningar? Ska det bli en klassfråga att ha funktionsnedsättning?
    Nej, jag tycker det låter logiskt när man vet att ett barn kommer födas med livshotande svårigheter, men att gå in och ändra en massa annat känns inte rätt.

    1. Ninna skriver:

      Vilken fantastisk person! Har bara stött på underbara människor med Downs Syndrom, alltid med ett leende på läpparna. Varför har inte vi andra fått den egenskapen kan man ju undra..

  3. Monica skriver:

    Jag håller fullständigt med dig i ditt resonemang om detta! Som du själv säger : man väljer ju inte bort ditt barn utan vill göra det bästa för barnet.
    Läste i något annat inlägg du skrev om att skaffa 1 barn till. Jag har fyra barn varav de 3 äldsta är det väldigt tätt mellan, 3,5 år mellan 1 och 3an. Sedan väntade jag 6 år tills vi skaffade 4an. Visst var det jobbigt men samtidigt otroligt roligt! De är vuxna alla 4 nu och de står varandra nära .

  4. Snurra skriver:

    En bekant fick ett barn som föddes med ovanlig och dödlig sjukdom. Barnet led från hen föddes fram tills hen dog några månader gammal.
    Föräldrarna blev erbjudna ”hjälp” om de ville försöka få fler barn, men då just denna modifikation av generna inte var forskat så mkt på skulle det innebära så mkt tester på foster som sedan ev sent skulle aborteras utifall det bar på sjukdomen. De valde att inte försöka få fler barn. Hade det funnits en annan väg trot jag de hade haft fler barn idag…

    Tekniken finns idag att screena embryon, men den kan utvecklas..så den kan möts fler sjukdomar… tycker jag…

Lämna ett svar till Sofia Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..