Mitt hjärta

Igår var jag ju med på förskolerådet. Det var ett sånt himla bra möte. Integritet är efter många möten och ett gäng års tjat äntligen implementerat. Barnen vet sina privata delar, de säger ”stopp min kropp” till varandra och andra. Jag är så glad över det. Jag insåg att det var mitt sista förskolerådsmöte och tittade på Charlotte som är pedagog på Matheos avdelning. Plötsligt började jag gråta eftersom jag insåg att henne får vi ju inte med oss till Älvsjö. Börjar gråta bara jag skriver detta. Att pedagogerna betyder så fantastiskt mycket. När jag började böla så insåg de andra föräldrarna med barn födda 12 att detsamma gällde dem. Så det blev ett gråtkalas i slutet och lite prat om digitala begränsningar för barn och vuxna.

Evelyn hade fått span på mig från gården och gick hela vägen till mig. Hon ville inte släppa utan satt som en koalabjörn i min famn. Hon och jag har inte fått så mycket egentid så jag hämtade henne tidigare samma dag. Bara hon och jag i parken medan Gustav hade Pascal och Matheo. Känner mig alldeles blödig efter gårdagen.

  1. Känner så väl igen det där. Och även om mina barn är 20+ nu så finns känslan där. Tankar på hur de har det, om de mår bra och vad de gör. Och längtan efter att få träffa dem. Det är fint. Den kärleken är jag så glad för även om den gör lite ont ibland.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..