Plocka.

Jag plockar iordning och fixar, B river ner och röjer. De är så landet ligger hos oss och de här med att städa är inget Blake jublat högt över direkt.

1505041917565
1505041867563
1505198280879
1505198083145
1505198160152
1505198707309

Vi har en hel del öppen förvaring i Blakes rum. De ska vara enkelt att plocka fram sina favoritleksaker och de ska vara lätt att plocka undan, stuva ner i korgar och små tygpåsar. De sistnämnda är dock inget som går per automatik för vår soon to be treåring. Allt för ofta rivs allt ner från hyllor och skåp och jag blir den som får plocka för att undvika diverse konfrontationer som jag där och då helt enkelt inte orkar ta. Varför hamnar man så lätt där?

På förskolan går allt som inte går hemma, sååå bra. Sova på en madrass med 10 andra kids utan att härja runt och behöva blir nertacklad för att somna. Äta sin mat i lugn och ro och äta allt från grönsaker till pasta och kyckling och inte hoppa upp och ner från stolen som en jojo och gorma nej nej nej utan att pilla i sig mer än några pastasnäckor. I gemensam trupp plocka undan tågbanor, bilar och urklädningskläder utan att än en gång skrika nej nej nej och istället plocka ner och fram ännu mer pryttlar. Jag behöver knep för det här. Snart säger magen och halsbrännan stop för allt vad gymnastiskaövningar heter. Vad säger ni?

  1. cecilia skriver:

    Intressant inlägg, håller helt med om skillnaden mellan hemma och borta i barnens agerande! 🙂 Men jag har ofta hört att det är på hur barnen agerar med andra, utanför hemmet, som man kan se hur dom verkligen är/känner. Och det är nog så det är, med föräldrarna där dom känner sig trygga kan dom vara sig själva och testa gränser mm. men på dagis håller man sig till reglerna osv. Jag var hemma med mina barn ganska länge och t ex när vi var i lekparken så såg jag ofta barn som var rena änglar med sina nannys (vi bor utomlands) och gungade helt lugnt, åt frukt till mellis osv istället för mina vildbattingar som krävde kanelbulle 🙂 Men jag tycker det är sunt och helt rätt att barnen kan slappna av o vara sig själva med oss föräldrar, det är väl genom trots och testa gränser o självständighet som dom utvecklas. Och det visar en hel del på vilken stress dom ev. kan vara under när dom är på dagis. Tack för bra blogg! 🙂

    1. Emsloo skriver:

      Ja det är nog helt sant som du skriver. Barnen är sig själva och testar gränser mm med oss föräldrar och i grupp på förskolan är det nog också så att utrymmet inte alltid finns för den egna individen. Man agerar ofta i grupp och alla gör på samma vis och samma sak, med givna undantag förstås. Men de är just de där med trotset och allt ”nej” sägande som tär lite på krafterna ibland 🙂

  2. Malin skriver:

    Det där låter exakt som vår 3,5 åring. Hade tacksamt mottaget tips på hur man kan få en lösning på matsituationen 🙂

    1. Emsloo skriver:

      Ja just det med maten står vi helt villrådiga med. Funderar starkt på att ta tillbaka hans barnstol som han inte kommer ut ur själv 😉

  3. Johanna skriver:

    Hyllan/skåpet är såååå fint!! 🙂

    1. Emsloo skriver:

      Eller hur! Älskar att de har både en öppen och en stängd del. Ibland är de värt att rota i mammas källare efter godbitar 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..