Trotsåldern.

Under tiden jag låg på sjukhus, innan Vinnie föddes, så slog den till med full kraft och Blake äntrade den ljuvliga trotsåldern, även kallad treårstrotsen.

Att kasta sig på golvet, skrika och gorma ”neeeeeej”, kasta leksaker hårt i golvet och testa gränser genom att slå till mig eller Christian. Det är numera vår vardag med vår snart tre åriga son. I mellan utbrott och skrik är han som alltid världens härligaste kille men den här andra sidan tar kål på oss. Om drygt en månad fyller B 3 år och vi är väl medvetna om att detta antagligen är starten på en intensiv tråtsålder som jag hoppas ska gå över illa kvickt!

Men hur hanterat man då den här förändringen i barnets beteende? Inte en jäkla aning om jag ska vara ärlig! Inte bemöta det alls? Ignorera? Bemöta med arg, höjd röst? Bemöta med samma mynt?Försöka vara pedagogisk och hålla känslorna i schack och prata med lugn röst och förkunna att sååå får man iiiiiinte göra? Hur gör ni för att lindra utfallen som jag vet är en del i barnets utveckling och därför nödvändiga i viss mån?

Givetvis så har vår nya familjemedlem ett finger med i spelet när det kommer till Blakes känslor och trots men helt ärligt verkar han utåt sett inte bry sig så mycket om V mer än att han säger  ”min lillebror” och kikar på honom då och då. Alla tips tas tacksamt emot för att återfinna husfriden till iaf viss del.

  1. Helena skriver:

    Åh, jag vet precis vad ni går igenom nu. Vi fick vårt tredje barn i maj så hon är nu sex månader och hennes storebror (vårt mellanbarn) är kanske precis lika gammal som Blake för han blir tre år i början av december. Alltså fy fy fy vilken hemsk sommar och början på höst vi haft. Det är så min man och jag nästan gråtit (jag har gråtit mycket). Vår son är känslig och han har visat på alla tänkbara sätt att han dels kommit in i treårstrots men också blivit rubbad av lillsyrrans ankomst. Skrikit, skrikit, skriiiikit, slagits, slängt sig ner och vägrat gå, sparkat, vrålat, gråtit. Ja allt. Inga typer av aktiviteter har varit safe och vi har kunnat stå med gallskrikande unge var och närsomhelst. Det har kvittat hur vi har gjort: pratat lugnt, resonerat, belönat, mutat, behandlat lågaffektivt, hotat, skrikit tillbaka, ignorerat, avlett. Nej men vi har testat allt och det har verkligen kvittat. Han har varit lika arg och upprörd ändå. För två veckor sedan orkade jag inte mer och ringde och fick prata med en barnpsykolog som gav några tips: 1. ”Du och jag-tid” (ta 15 minuter per dag där du och barnet har egentid där du inte styr alls utan låter barnet välja vad ni gör. Föräldern följer barnet i hens aktivitet och låter barnet leda). 2. För varje negativ uppmärksamhet (nej X! Inte slå på din syster) ska man ge barnet fem positiva uppmärksamheter (åh vad bra att du sa förlåt! Osv).

    Vi har egentligen bara hunnit med ”du och jag-tiden” men OJ vilken enorm skillnad redan. Vår son är som en ny pojke och jag vet inte vad det beror på, om det är att han har kommit ur trotsen pga tid eller om bekräftelsen i form av total egentid med oss föräldrar har gjort under.

    Psykologen sa också att det bara är att härda ut lite, för de måste trotsa. Det är inget som barnen kan välja att inte göra. Och det vet man ju, men det kan ändå vara skönt att höra att det inte går att komma undan alla skriktimmar. För vissa barn uttrycker sin utveckling så. Hoppas att ni får en mild trots som går över snabbt, och testa kanske ”du och jag-tid” 🙂 Vilken dundermedicin alltså!

    1. Emsloo skriver:

      Åh jösses de låter som ni haft en otroligt intensiv tid bakom er ❤ Tusen tack för att du delade med dig av dina tips. Du-och-jag-tid ska införas asap här hemma! Så logiskt egentligen men man glömmer så lätt i bebisbubblan och trotsbubblan!

  2. Avleda 🙂 men också spegla barnets känslor. Ignorera är inget vidare. Spegla den trotsige genom att visa att du förstår, ge ord på känslorna. Är du arg? Jag ser att du är jäääättearg nu, ledsen lr va det är. De är döjobbiga De små när det börjas med riktig trots… Man får tänka att de vill nåt så gärna också har de inte riktigt förstånd nog att ta in varför de inte får som de vill, hur bra man än motiverar. Då blir det en konflikt i de små liven 😉

  3. Nina skriver:

    Hej! Fick precis som Blake fick vår 3 åring ett lillasyskon lagom till födelsedagen.
    Låg affektivt bemötande, avleda och att försöka ge det stora barnet positiv uppmärksamhet när man kan. Leka, läsa, ta ett bad ihop. Kanske att pappa o stora åker iväg o gör nått roligt, som badhuset eller ut i skogen bara. Jag vet att det är supersvårt att räcka till. Speciellt nu när man måste amma amma amma. Och det går över. Det blir bättre.

  4. Jonna skriver:

    Hejsan 🙂 förstår precis din känsla! Har du läst ’Med känsla för barns självkänsla’? Har du inte läst den så spring och köp!!! 99:- jag blev helt fast och hjälpte och hjälper mig så enormt mycket o vardagen med tre små barn. Den är skriven av Petra Lindekrantz (tror jag hon stavar).

    1. Emsloo skriver:

      Nej! Den ska genast spanas in. Tack för tips 😍

  5. Linda skriver:

    Har världens bästa tips till dig! Om du inte sen tidigare känner till lågaffektivt bemötande och nära föräldraskap så vill jag varmt rekommendera det. Enligt mig och många andra som tillämpar detta tankesätt/bemötande är det guldnyckeln till lättare dagar och betydligt färre om ibland inga (!!) utbrott. Det här har förändrat hela vårt liv med vår 3,5åring som är känslostark, alltid velat vara självständig och alltid varit i ”trotsåldern”. Inget har varit så tydligt som när vi föräldrar/vuxna ändrade vårt bemötande och respekterade och lyssnade på barnets alla känslor och önskningar/viljor (inte betydande att de får som dom vill dock). Tycker det här bemötandet är lösningen på många många strider <3 Hoppas det blir lättare för er alla

    1. Emsloo skriver:

      Åh tusen tack! Detta ska jag genast kolla upp! 🙂

      1. T skriver:

        Boken barn som bråkar handlar om lågaffektivt bemötande 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..