Hur trappar vi ner amningen?

Vinnie är nu drygt 10 månader, snart 11. I oktober fyller han ett helt år och vi har fortfarande inte lyckats klura ut hur vi ska få honom att ta flaskan, äta hela måltider eller sova utan mig som napp.

Jag känner mig helt ärligt ensam i det här. Jag känner mig låst och som satt i en situation som jag inte hittar ut ifrån. Jag har alltid förespråkat att vi ska amma så länge Vinnie vill, att jag njuter och tycker att det är mysigt. Till viss del så tycker jag fortfarande att kvällarna när jag ska lägga honom för natten är mysiga, att kunna ge honom lugn och trygghet med bröstet känns faktiskt fantastiskt! Men de andra tio, femton gångerna per dygn som han vill amma, där känner jag mig bara trött, trött och låst.

Jag har varit ifrån Vinnie vid en handfull tillfällen och då i max 2-3 timmar. Dessa gångerna har jag storhandlat eller gjort något annat nödvändigt, inte bara varit eller gjort någonting för mig, för Emily. Hela min kropp och mitt sinne skriker efter tid själv, tid att bara vara, avsluta tankar, ha händerna fria och känslan av att bara ha mig själv, om så bara för en kväll eller dag. Jag pratar inte om att jag ska iväg på avancerade äventyr, det kan lika väl vara så att jag är hemma själv i huset, bara jag.

Vi har testat flaskan några gånger och i somras tog han den faktiskt vid ett par tillfällen. De hela slutade ändå med att han ammade efter någon timme igen men han tog iaf flaskan i sin mun och sög. Nu när vi testar tuggar han på flaskan och låter den hänga i mungipan, trots att han bör vara hungrig. Jag får flashbacks till när Engla var liten och vill inte truga för mycket med risk för att istället förstöra.

På morgonen har vi fått in en rutin som faktiskt fungerar. Vinnie får en grötpåse (han vägrar annan gröt) och en smörgås med smör och leverpastej för att få extra järn i sig. Sedan fortlöper dagen med amning på förmiddagen när han sover sin första vända, pill med samma mat som jag äter till lunch, någon burk eller liknande pruttas bara ut med munnen. Han pillar i sig en del och verkar gilla smakrik mat. Där efter när det är dags för eftermiddagsvilan så ammar jag honom igen tills han somnar. I mellan målen så ammar vi ibland och ibland får han en banan, smörgås eller gröt igen. Till kvällen blir det ännu än gång med vår mat som han pillar i sig och sen avslutar vi dagen med amning tills han somnar.

Här har vi faktiskt fått en till rutin som fungerar! Jag ammar honom i vår säng och sedan sover han om vi har tur ett par timmar tills jag, nappen, kommer och får honom att somna om. Detta händer oftast några gånger under kvällen och de är bara med bröstet han somnar om. Natten fortlöper med att han sover tätt ihop med mig, ammandes.

Ja ni hör. Han ammar mest och sover inte utan bröstet. Napp har vi försökt med men den vägras. Jag känner mig helt ärligt misslyckade i det här, att vi inte lyckats få bättre rutiner med mat och fått honom att förstå flaskan. Inte bara för min skull utan även för Christians. Att känna sig utanför och ha svårt att kunna hjälpa till när det är extra tufft är givetvis supersvårt.

Jag står villrådig i detta. Jag vet också att jag faktiskt har svårt att bara släppa, säga att nu får det bära eller brista men jag lämnar för en stund. Det känns inte rätt mot varken Christian eller Vinnie. Jag ser framför mig hur V bara skriker och det är kaos. Helt fel såklart men jag kommer inte ifrån tanken utan i alla lägen så blir det ändå så att jag stannar hemma och går missnöjt runt och slänger fram bröstet stup i kvarten. Hur sjutton ska jag ta mig ur detta? Ge mig alla era tips, stora som små!

  1. Mitt tips för att få barn att ta flaskan är att blanda i några teskedar Dextrosol i vällingen. Bröstmjölk är nämligen väldigt sött och barn är som andra, gillar sött. Ta en napp med stort hål eller springa och se till att V verkligen får smak på det. När han sedan dricker vällingen så trappar du ner dextrosolet och tarbslutligen bort det. (Lugn alla mamma-poliser, jag har fått tipset av BVC och det har fungerat på två barn).

    Vad gäller nattamningen; sov i ett annat rum, bestäm att säg mellan 22-6 ammar du inte, din man går ta V och ja, han kanske skriker. För mig har det tagit en natt gör dottern och två nätter för sonen. Barn är vanedjur och det blir då en rutin att inte amma nattetid.

    Lycka till!

    1. Plus en på denna! Har en tjej som är jämnårig med V och jag blev så jävla trött på nattammandet tidigare i somras. Samt började få panik inför stundande jobbstart=större behov av sömntimmar. Jag ammade på kvällen och på morgonen (typ 20.00 och 06.00) men sov i annat rum hela nätterna och lät min kille ta kampen. Hade superångest över att hon skulle ligga vaken och vara hungrig på nätterna men tänkte sen att då får hon vara det tills hon fattar att äta gör man på dagen inte på natten. Tog typ fyra, fem nätter sen fattade hon grejen och sov så jävla mycket bättre! Plus bättre aptit på dagen!

      1. Håller med. Var i samma situation med vårt första barn när hon var runt 11 månader. Och när jag tog fighten om nattamningen (tog den dock själv när min man var bortrest) blev det jätte mycket bättre. Det tog två nätter sen sov hon igenom natten utan att vilja amma. Ammade sista gången kl 22 och sen var det nästa gång vid halv sex.
        Hade jätte ångest över att hon skulle vara ledsen om natten men jag tror bara att det blivit en vana och att det inte var hunger utan närheten hon ville ha. Hon kunde sova bredvid mig i sängen och få närheten utan att amma efter det.
        Om du tycker att det är lättare sov borta första natten!
        Lycka till 💕

  2. Mina barn har aldrig tagit flaska. Vi provade allt med den äldste och upptäckte att han drack ur glas. Kring ettårsåldern tror jag båda levde på yogurt och amning, även om vi försökte med mat. Naturell yogurt i klämmisar man fyller på själv kanske kan vara något. Men han ater ju gröt och banan och smörgås ser jag nu, det låter utmärkt för den åldern. Han kanske bara behöver mer av samma för att stå sig över natten. Ettan slutade jag nattamma kring året, men då sov han sämre så efter någon månad började vi igen. Han var en hungrig bebis. Tvåan slutade nattamma kring året, och somnade med sin pappa och tittandes på motorcykelvideos, medan jag var i rummet intill.

  3. Kanske testa med pipmugg, större hål som han kan hålla själv! Jag tror det är en vana som han måste komma ur. Tror att du måste bestämma vilka tider på dagen och vad som ska ätas och sen hålla dig till det. Men jag skulle ge så lite som möjligt på flaska (välling, gröt etc.) för att istället få honom att förstå att man äter vid bordet och inte liggandes 🙂

  4. Du skriver inte hur mycket vatten han dricker, och som mamma till ett par riktigt törstiga barn kan jag bara ge det tipset. V äter ju uppenbarligen mat, men han kanske är törstig? Mina barn har fri tillgång på vatten här hemma o vi har aldrig kört med välling. Min minsta är ju ett par veckor yngre än V och dricker massor av vatten!

  5. Åh har varit i samma situation – om än med napp på natten men helt fastlåst och stress så fort jag varit borta om än korta stunder. Tipset vi fick från BVC och som fungerade med båda barnen var att pappa tar tre nätter på raken. Amma sista kvällsamningen (Tex vid midnatt) och sov sedan i annat rum, helst där du inte hör barnet. Kom sedan tillbaka vid tex 6 på morgonen och amma då. Känns svårt men det fungerar verkligen – skrik första natten, bättre andra och somnar om fort och tredje sover sammanhängande. Efter sjukdom etc har vi fått upprepa för att komma tillbaka. Nog varit värst för mig (pappan har fått peppa mig rejält) innan jag sett att det faktiskt fungerar och gjort att både jag och barn fått sova bättre… Lycka till!!

  6. Hej!

    Har haft det exakt likadant med min son, som i oktober fyller två år. Det blev på många sätt lättare när han var kring ett år gammal, och kunde dricka vatten/mjölk ur ett litet snapsglas samt äta fast föda. Han har endast ätit fingermat/plock och vi försökte inte ens med pureer eller välling. Sakta ökade portionsstorlekarna av sig självt. Har eg inte något tips att komma med men kanske lite stöd! Framförallt kvällarna var ju jobbiga, när han efter att ha blivit ammad till söms kunde vakna inom 30 min igen pch jag fick ligga och amma och amma. Hos oss blev lösningen en vagga, som fästs i taket, i den kunde han somna om så att inte alla uppvak behövde leda till amning. Har ändå inte velat sluta amma iom att det tydligt är så viktigt för honom och en stor trygghet. Först nyligen har vi slutat helt med nattmat när man kunde gestalta saken via talet och han faktiskt förstod. Så stort lycka till och hoppas att det löser sig för er också med tiden snart!

  7. Hej!
    Du kanske kan testa o ge gröt på kvällen lite innan han ska sova för natten. (typ 2 timmar efter middagen) Han äter ju det på morgonen, o skippa att ge det på eftermiddan. Kanske sover han bättre på natten då, för gröt blir man ju ganska mätt på, istället för nattvälling. Om han vill ha gröt på kvällen, är ju inte säkert☺
    Lycka till☺💜

  8. Hej som alla andra inga egentliga tips än att man måste ta tag i det bara och bestämma sig. Min minsta åt väldigt dåligt till ca 1 år men började sedan äta bättre. Ammat hela nätterna igenom mest för snuttandet tror jag. Inte tagit napp eller druckit i nappflaska. Dricker vatten i vanlig vattenflaska istället vilket är roligt då storasyskonen gör det och har funkat bra. Nu fyller han 2 år i oktober och jag har dragit mig för det men nu så! Sen en vecka är det slutammat. Jag slutade direkt med all amning, men då är han ju lite äldre, för att slippa förvirring. Första natten skaplig för honom – hemsk för mig. Men nu går det bättre. Lite gråt efter ”tutte” vid fyratiden men funkar bra med gos istället. Sen så vaknar han tidigare nu istället men över förväntan ändå. Mina bröst däremot gillade inte det avslutet utan aj aj😂

  9. Pipmugg för vatten eller välling om han vägrar flaska, plockmat för att introducera mat och att pappan tar nätterna om ni vill sluta nattamma.
    Har tre barn som älskat att amma mycket och länge. Snuttat sig igenom nätterna och använt mig som napp. Avvänjningen har gått på ca 3 dagar för alla tre. Pappan har tagit nätterna och jag har sovit i annat rum. Skitjobbigt att sluta ( känslomässigt) men så värt det. Har upplevt att alla tre fått stabil nattsömn när de är runt året. Men olika när vi slutat amma. Första var 10 mån, andra var 12 mån och tredje var 16 månader.

  10. Åh känner igen mig. Elsa var precis likadan. Hon vägrade napp och tog varken flaska eller drack välling. Det enda som funkade var amning och på nätterna var det ett evigt snuttande. När hon var 10 månader och jag skulle börja jobba så bestämde vi oss för att nu får det vara nog. Den vana hon hade av att ligga och snutta hela nätterna blev för mycket. Så Anders tog henne 3 nätter (varav dem 2 första var något jobbiga och skrikiga), men den tredje natten började hon fatta grejen. I samma veva fick hon sova i eget rum och har sen dess sovit jättebra. Hon har iofs ätit bra av burkmat eller vanlig mat sen hon blev 6 månader, så det var ju en liten tröst för oss. Hoppas du får några bra tips och lycka till!

  11. Kanske lägga till lite mer näring i maten? Typ kokosfett och ägg i gröten som mättar lite längre. Och som andra skriver, vatten under dagen.

    Jag hade inte hällt socker i flaskan men kanske kanel eller havremjölk som av naturen är lite sötare i smaken.

  12. Jag har haft det precis som du och det är först för typ en månad sedan vi fick till det lite bättre iaf. Nu ammar jag endast inför nattning på kvällen och kanske en gång när han vaknar och det är morgon. Vi har alltid samsovit och jag ville inte ta bort både amning och min närhet. Jag började trappa ner antalet ggr på dagarna först. Erbjöd alltid bröstet efter mat, så var han inte så sugen. till slut var vi bara nere på amning för att söva, svåraste för oss att få bort. Nu söver jag endast i vagn på dagarna, 2 ggr (han är 13 mån) Att få bort nattamningen var det tuffaste eftersom han ligger bredvid och inte somnade om utan. Jag bestämde helt enkelt att inatt när han vaknar så ger jag inte efter. Första natten- hemsk, han grät och skrek men jag har lärt mig känna igen när det är argskrik ” jag får inte som hag vill” så jag kvävde honom nästan med kärlek, närhet och vaggade, la honom tätt intill mig. Han lugnade ner sig, skrek igen, lugnade ner sig, tog någon timme. Till slut körde jag envist på med en ramsa medan jag strök över panna, för jag märkte att det lugnade lite. återupprepade typ miljoner gånger (”mamma och Theodor ska sova nu) Till slut somnade han och sen vaknade någon timme senare, körde samma sak. Andra natten hände samma sak men det tog inte alls så lång tid innan han gav upp och somnade och natt tre när han vaknade och jag återupprepade ramsan, somnade han bara om, knappt utan gnäll alls. Efter det har han inte fått bröstet på natten mer. Oftast vaknar han fortf åtminstone 2 ggr/ natt men det är betydligt mindre än innan och själva framsteget är att han oftast somnar om själv! För mig som haft det som du, är det en vinst!

    1. Åh så starkt av dig att stå emot när han skrek! Blev nästan lite rörd av hyr fint det lät att du vaggade och sjöng för honom. Starkt! Toppen bra tips!! Tusen tack!!

  13. Gud vad det här hade kunnat vara jag för 1,5 år sen!! (Min son är 2,5 år nu). Jag minns knappt hur vi löste det men jag minns hur jag delade din känsla EXAKT! Var också min sons napp och ammade dag som natt. Har tyvärr inga råd mer än att det kan vara svårt att sluta amma innan man själv könner sig helt jäkla less på det och redo att sluta. För set är jobbigt och tufft att vänja av en liten som själv inte vill sluta. Men man in behöva göra det för sin egen skull. Vi började att ta bort amningen på natten (då var min son 13 mån) och det gjorde vi genom att pappan fick ta honom i ett par nätter. Sen slutade jag amma lite dagtid när jg vörjde jobba

    1. Lite skönt att höra att jag inte är ensam med denna känsla!! Jag tror inte jag är 100% redo att sluta än.. men vill trappa ner, vilket jag förstått kanske inte är ultimat? Att det blir lite antingen eller. Tusen tack för din kommentar!! Kram

      1. Jag tror absolut att du kan trappa ned, du ska somsagt göra der som känns rätt för DIG! Men för min egen del var det omöjligt att trappa ned nattetid iaf, där försökte jag många gånger men det slutade ändå med att jag ammade nätterna igenom till sist för att jg var för trött nattetid för att inte ”ge med mig”. Därför var det bäst för oss att sluta tvärt just på natten, genom att pappan fick ta sonen somsagt. Första natten var hemsk, andra natten bättre och tredje natten sov sonen från kväll till morgon utan uppvak och sedan dess var det aldrig något problem! Barn är så otroligt anpassningsbara! Men att sluta amma dagtid var svårare för mig. Det är ju så känslomässigt också och så svårt att neka sitt barn bröstet! Men ta det i din takt. Jag började också fundera på sånt här när min son var runt 8 mån, men inte förrän drygt 6 månader senare var jag helt redo att sluta (och inte 100% redo då heller, men kanske 90%). Det blev somsagt lite mer naturligt då i och med att jg börjDe jobba och pappan var hemma. Men hur som helst, lycka till och räkna med att du kommer känna en sak ena dagen och en helt annan andra – det hör till! 😝

  14. Stor igenkänning på den! För mig har det släppt runt 1 år med både mat, välling och flaska med båda mina flickor. Jag och min man har burit till sömns, i sele och i famnen. Har varit det enda sättet för honom att söva dem innan 2 års ålder. Tungt på slutet!
    Mina flickor har vägrat napp och flaska innan 1 år och kunde bara somna vid bröstet och somna om där.

    Känner så igen mig vid att känna sig låst! Ammade min äldsta tills hon var över 2 år mest som tröst och om hon vaknade på natten. Har inte haft orken med barn nummer två… när hon var 15 månader hade jag planerat att sluta amma, åkte då på lunginflammation och antibiotika så jag fick rekommendationen att sluta amma av läkaren. Jobbig kombo med lunginflammation och avvänjning…
    Hennes Pappa fick bära i tre nätter och sen kunde även jag bära. Efter en vecka sov hon hela nätter, började äta mer mat och dricker numera välling morgon och kväll innan läggdags. Man får nog bara bestämma sig helt enkelt, fick liksom inte chans att trappa ner men pumpen var bra första veckan.
    Kämpa på! Livet efter amning var väldig befriande trots att jag älskar att amma (och mina barn med)

  15. Min lilla tjej älskade att amma (då 15 månader), och jag tyckte också att det var mysigt för det mesta, men nätterna blev ohållbara till slut. Hon sov några timmar men sen var det amning/snuttning som gällde från typ kl 4 till 9 när vi gick upp. Annars skrik. Orkade inte längre nattamma, men orkade heller inte sluta eftersom jag hört av vänner att det innebär minst tre nätters skrik. Ångest! Vi pratade om att min man kanske skulle ”ta nätterna”, men det ville jag inte riktigt. Både hon och jag var ju vana vid varandras närhet. Så jag bestämde mig för att försöka sluta utan skrik och bråk. I stället för att hon somnade ammades drog jag henne i vagnen tills hon somnat. När hon vaknade hade jag en femstegsplan för vad jag skulle ta till för knep. Målet var att vi skulle vara sams och att hon inte skulle skrika. Första natten gick vi igenom alla fem stegen innan hon slutade gråta. Mitt sista knep var glass (hon äter aldrig glass annars så hon visste inte vad det var). Hon slutade gråta vid första skeden och sedan åt hon någon till innan hon somnade (hon var ju jättetrött också). Nästa gång, en sked glass osv. Andra natten gick jag direkt på glassen och då somnade hon om nästan direkt. Sedan dess har hon sovit hela nätter. Vi fortsatte amma två gånger på dagen mest för att det var mysigt, senare slutade vi med det också.
    Inser att det naturligtvis inte funkar för alla och att man kanske inte bör äta glass mitt i natten, men jag ville bara inflika att det finns alternativ till de nästan obligatoriska skriknätterna. Lycka till, och du är INTE ensam!

  16. Hej! + 1 som känner igen sig. Har två döttrar, snart 4 år och den lilla fyllde precis 1. Den lilla vägrar napp och mjölk i flaska (vatten är ok tydligen). Bara bröstet som gäller kvällstid och på morgonen. Äter dock bra med mat under dagen. Fick också nog runt 11 månader, ville inte längre vara hennes napp nätterna igenom. Hade samma problem med stora syster vilket resulterade i att hon alltid sövdes i vår säng med bröstet och därför inte visste hur hon skulle somna om själv. Fanns tillfällen då jag ville lära henne att somna själv i sin spjälsäng men klarade inte av att låta henne skrika. Kãnde av någon anledning att det var allt eller inget, att antingen ligger jag bredvid henne i sängen eller så måste jag lämna rummet. Men så nu med nummer två testade jag att först ge henne bröstet och sedan när hon är Valencia lägga henne i sin säng och sitta på golvet bredvid henne tills hon somnar. Hon gråter när jag lägger ner henne men lugnar sig snabbt och sedan bökar hon runt innan hon somnar. Nu till det helt nya för min del, om hon sedan vaknar upp under kvällen somnar hon själv om, hon gnäller lite grann men är nog inte ens vaken. Med stora syster och 1 åringen innan hon sov i sin sãng var jag där direkt så fort jag hörde något då jag var rädd att hon skulle krypa ner från vår säng. Hon sover nu oftast hela natten i sin säng (vissa nätter vaknar hon och får komma över till oss men letar inte desperat efter bröstet) Jag känner även att hon var i en känslig väldigt mammig period runt 11 månader och jag tänkte att hon aldrig kommer vilja sluta amma och nu plötsligt vid 1 år gillar hon det fortfarande men är inte alls lika desperat). Mitt problem nu är att få henne att dricka mjölk ur flaska då jag reser iväg på jobb i 3 nätter om en månad. Lång text men jag känner att något hände där runt 1 år. Och att söva med bröstet kändes som den ãnda möjligheten för oss också så nu när hon sedan två veckor sover i sin sãng känns det helt sjukt. Man hamnar liksom lätt i en vana som man tror är helt omöjlig att ändra på. Nu tar det kanske en 30 min innan hon somnar men jag behöver iallafall inte hjãlpa henne att somna igen under kvãllen och oftast inte på natten heller. Och det där med maten, vår lilla vill äta allt själv, blir sjukt kladdigt men hon äter iallafall. Hoppas att något av ovan kan vara till hjälp!

  17. Jag behövde till slut säga stopp och tvärt sluta amma (vara napp) på kvällen/natten. Jag fick ta barnet för det var lugnare hos mig än hos pappan trots att hen inte fick bröstet. Efter två nätter var det inga problem längre. Och först efter det tog hen flaskan och dricker nu en full med välling innan läggdags. Detta skedde vid ca 10-11 månaders ålder.

  18. Känner samma med att vara låst, min son är dock bara 6 veckor men kvällarna är hemska då han vill amma 5 timmar o sträck utan paus på mer än 5 minuter. Funderar på att köpa ersättning och sluta amma men känner mig som en skurk, men lider och är trött och sur hela tiden av att vara fast i amningen. Hinner inte med mina andra barn.

  19. Hej!
    Jag var i samma läge som du för en månad sedan. Men mitt första barn gick det som en dans, han slutade amma själv (tryckte ifrån osv) och tog flaskan utan problem. Men med lillebror har det inte funkat så. Han skulle nog kunna amma alltid kändes det som..funkade inte att ”trappa ner”, han spottade ut mat för han visste att han skulle få bröstet. Lite radikalt slutade jag amma helt på dagarna från en dag till en annan, de första måltiderna tog barnens pappa hand om, även svärmor och min mamma för att det brukade gå bättre när de matade. Sedan dess äter han bara mat 🤗 han ammar en skvätt när han ska lägga sig bara. Sedan dess har han börjat sova hela nätter också – galet skönt! Men det var min enda lösning, hade gärna trappat ner om det hade funkat. Han tar inte flaska så ersättning och välling är inte att tänka på. Han har inte heller gillat pulvergröterna eller puread barnmat så vi kör på mat rakt av, havregrynsgröt med mosad banan ist för pulvergröten.. det känns som man aldrig ska komma ur det – men vips så fattar de galoppen. Så mitt råd är att testa att ta bort amningen helt under dagarna – så bebis hinner bli hungrig.. lycka till! Med vänlig hälsning, Cecilia

  20. Rekommenderar skarpt boken ”the no cry sleep solution” av Pantley. Där står det mkt om hur man avvänjer barnet till att endast kunna somna tuttandes. Bland annat att dra ur bröstet ur munnen på barnet när hen är sömnig men inte riktigt sover och låta barnet somna in själv. Man får öva mkt men det funkar faktiskt!

  21. Vi hade samma problem, ingen napp eller flaska accepterades. Fast jag ’tröttnade’ länge innan dig, 6 månader. Hon ville inte ha något i flaska tills vi provade välling, halleluja. Nästa steg var att flytta henne till eget rum, så hon inte skulle känna lukten av mig på natten. Så då fick hon flaska på kvällen med välling (inte den färdiga, men bara pulver accepterades) så fick pappa ta överkom hon vaknade på natten och då fick hon vatten bara. Mycket gråt i ett par nätter, men sen var det gjort. Så sov hon som en stock, 19-7 och gör fortfarande idag 3 år senare! Sen gick resten av sig själv. Började få välling också dagtid så var vi helt färdiga med amning vid 8 månader. Precis som jag ville ha det. Lycka till!

  22. Min minsta son blir 8 månader och jag kunde sluta amma helt för en vecka sedan. Så skönt! Jag gjorde/gör såhär: gröt morgon, välling kväll (testa att någon annan ger vällingen eftersom han känner mjölklukten, testa även i mugg) och på dagen mat eller fruktpure med lite smörgås. Kanske är din bebis lite ”för” nöjd av amningen så de andra alternativen inte är så lockande? Vänta in hungern. Jag trappade alltså ner amning till enbart nattuppvak och ev sovslurk. Efter några veckor gav vi en flaska ersättning på natten men den behövdes inte sen. Din bebis kommer gilla all spännande mat när han väl får smak för det. Lycka till!

  23. Tycker absolut inte du ska känna dig misslyckad! Har inga lösningar att ge då jag själv hållit på och trappat ner amningen ett tag nu men sen har dottern kommit in ny fas/ förkyld så det hela slutar med att jag ändå ammar x antal gånger per dag..och på ett sätt är det mysigt och kanske sista gången. På ett annat sätt inte. Dock nöjer hon sig med mat om jag är borta, inga problem då. Har också kunnat gå iväg på läkarbesök, bio och andra grejer och hon tagit flaskan så känslan av att vara låst har jag inte på samma sätt som du. Blev till och med inlagd på sjukhus när hon var fyra månader och då var ju pappan illa tvungen att ta till flaskan. Inser nu att sonen var mycket mer matglad och faktiskt till slut ointresserad av bröstet, slutade vid 9 månader. Ser inga såna tendenser hos dottern som snart är 10 mån och mer ” bröstgalen”. Däremot tycker jag att det funkar bättre om hon sover ensam med pappa ibland och inte känner min doft. Har ingra bra råd att ge förutom att skicka lite pepp! Vet inte själv hur jag ska göra, orkar inte riktigt ta fighten heller just nu..

  24. Hej! lider med dig, mitt enda råd är (och vet faktiskt inte om det kommer funka men testa?) att sluta använda tutte som tröst… jag brukar t.ex. hålla/krama/gosa/viska när min lilla kille gnäller/gråter. och testa tills du kanske hittar en napp som funkar? jag har bara hittat en enda från NUK som ser lite annorlunda ut i tippen. INGA andra nappar funkar. men jag liksom lärde om honom att man kan få närhet och tröst på alla sätt från mig utom just tutte. en viktig punkt i det är att inte amma till sömns, utan avbryta medan bebis fortfarande är vaken. håll honom vaken när han ammar genom att killa i örat/under fötterna. lycka till!

  25. Hej! Det låter tufft. Mött många mammor i samma sits som du. Han ammar ju väldigt mycket under både dagen och natten så för honom är det en vana och trygghet. Han vet helt enkelt inget annat.. Och får han amma efter varje måltid så behöver han ju inte heller äta så mycket, han vet ju att han kommer bli mätt sen av bröstet. De är ganska smarta de små liven 😉
    Det finns mammor som av olika skäl måste sluta amma pga läkemedel etc och de barnen klarar sig. Man kan vänta ut dem en hel dag och istället bjuda det han tar. Om det är en heldag med bara gröt så klarar han sig på det 🙂
    Vissa barn tar ju inte flaska heller och behöver han det då? Han närmar sig 1 år och borde klara sig på vanlig mat/gröt. Gröten är dessutom järnberikad om man är orolig över järnintaget. Grunden i alla förändringar är att man själv måste vara villig att genomföra dem för det är inte lätt och då ger man lätt upp vid protester. Han kommer garanterat protestera och då får man hitta ett annat sätt att ge trygghet än bröstet. Man kan även tänka att det är för hans skull man gör det. Hans sömn kommer bli bättre när han inte längre kräver bröstet natten igenom och näringsintaget bättre för bröstmjölken innehåller inte längre allt det man behöver när man är 1. Det är du som vet vad som är bäst, det vet inte han. lycka till nu!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..