Amningsuppdatering 2.0

20190225151407_IMG_8087
20190225151308_IMG_8077
20190225151202_IMG_8056
20190225151255_IMG_8073
20190225151507_IMG_8104
20190225151519_IMG_8113
20190225151435_IMG_8090
Dagen har tillbringats hemma för både mig, Vinnie och Blake. Franka också för den delen. Vi hann med en promenad på eftermiddagen men i övrigt har vi varit hemma och vaktat spyor som lyckligtvis uteblivit. Vi håller alla tummar och tår att den här magsjukan enbart drabbade Vinnie och att det nu är över.

Nattningen mitt på dagen idag gick sådär, milt uttryckt. Jag gav mig sjutton på att Vinnie skulle somna i egen säng, utan amning, men efter 40 minuter gav jag upp. Han fick inte ro och skrek nonstop. Vaggandes i famnen somnade han till men vaknade sekunden han nuddade sin madrass, såklart. Fighten med att sova i egen säng får helt enkelt vänta på sig. En sak i tag och sluta amma är prio. Efter 1.5 timme somnade ha tillslut till första versen i ”Du är det finaste jag vet” som jag malde om och om igen. UTAN amning! Hurra! Nu har jag inte ammat sen natten mellan fredag/lördag, hur bra?

Nattningen av Vinnie tog Christian och det tog precis som igår 5 minuter. Hur är det ens möjligt.. Har amningen stört hans sömn istället för att gynna den? Jag börjar tvivla starkt på att det senaste månadernas amning har varit nödvändig överhuvudtaget. Någonstans handlar det bara om att bestämma sig, ta fighten och ge sig sjutton på att lyckas. Jag hade lyckan att natta Blake som somnade med mina läppar mot hans panna och min hand på hans kind, ett sådant fint avslut på dagen ändå.

  1. Moa skriver:

    Hurra! Vad skönt att det går åt rätt håll! Fortsätt kämpa så är ni snart i mål! ❤️

  2. Mel skriver:

    Ammade första i 9 månader och andra fram till ettårsdagen. Måste haft otrolig tur för det gick riktigt bra att sluta med båda, har även upplevt med båda att dom nästan ”tröttnat” lite på bröstet och inte sugit så frenetiskt längre utan börjat bitas och leka istället. Nu med dottern började jag känna känslan av att vela ha brösten för mig själv och kroppen för mig själv. Överhuvudtaget kan jag längta efter att få vara själv efter 14 månader som föräldraledig. Om det är någon tröst har sömnen blivit sämre efter amningsavslut, vår lilla tjej har dom senaste månaderna varit pigg mitt i natten och vakat i flera timmar.. ganska påfrestande i längden..nästan så jag kan vara frestad att börja amma igen för att få sova överhuvudtaget! Galna tanke!

  3. Josefin skriver:

    Jag insåg just också att jag ammat flera veckors nätter i onödan nu när vi äntligen slutat! Sonen vaknar tyvärr lika ofta utan mat på natten men å andra sidan vaknar han inte ännu oftare i alla fall!

    Precis som du säger måste man bara bestämma sig om det är vad man vill! Tycker att sporttopp som tipset ovan har hjälpt enormt, framför allt för att stoppa produktionen!

    Lycka till!

  4. S skriver:

    Kanske riktigt dåligt tips och något som du redan testat, men prova sova med en tight sportbehå någon vecka? Enklare att stå på sig då när man nått den där punkten att man inte vill. Brösten är magiskt borta men du är kvar :). Så kan man prata om (med sig själv då) att det inte går att amma tyvärr. Han kommer känna av ditt ”läge” och acceptera det. Rent praktiskt gör det nya sällskapet sporttoppen halva jobbet. Tror också att en förändring i taget är schysstare. Sånt är krisigt för oss vuxna också. Allt blir bra! Envishet som egenskap är kanon att ha senare i livet, glöm inte det :).

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..