Kvinnan med världens sämsta ögonmått

… det är jag.

Vet inte hur många gånger jag har kommit hem med kläder (och tavelramar, möbler, bäddset, mattor) i helt åt helvete fel storlekar.

Pro-shopper Tessan suckar åt min medfödda och hopplösa lättja inför att prova plaggen innan köp. Jag känner mig nämligen som en ettåring i påtvingad overall när jag provar kläder. Det är svettigt, bökigt och omständligt och jag är ändå helt talanglös på att se om det sitter som det ska.

Ett av mina sämre inköp är ett par snygga men katastrofalt osköna stövlar med riktiga killerklackar som jag köpte på fyllan för tio år sen. Lite skönt berusad tyckte jag att de kändes minst lika bekväma som ett par Birkenstock och slog till.

Jag har använt dem hela två gånger sen dess.

Så jag provar hemma (nykter) istället, tänker jag. Och får lämna tillbaka 99 procent av inköpen eftersom de heta jeansen fastnar runt vaderna och den härliga kaftanen lägger sig som en punkterad luftballong över mig, och kommunen.

Till Malte och Harpan har jag släpat hem plagg som de gott och väl kan ha livet ut. De har upprullade ärmar och byxben och jag hör mig själv käckt säga ”då har de nåt att växa i”, precis som min farsa gjorde när han skulle agera hållbart och köpte skidstavar i vuxenlängd till mig när jag var fem.

Hur som helst är det dags för barnstövelköp (IGEN) och eftersom Malte avskyr att gå i affärer har jag denna gång gjort som min kloka moder brukade göra när jag var liten:

Köpa barnskor-knepet

Nu ska det väl ändå bli rätt.

  1. Maria skriver:

    DEN absolut bästa present jag fått nånsin (räknar ej barnen) är en sån mätsticka för skor. Jag fick den av min syster tillika Sko affärs biträdet/skofanatiker. Efter noga instruktioner lägger jag ett papper på golvet från väggen och ut. Placerar foten på pappret, hälen mot väggen förstås. Barnet böjer knät framåt. Drar ett streck vid stortån. Mäter. Lägger på 1 cm vid vår/sommarskor och max 1,5 vid vinter. Ingen vill stå i -20 grader och leta strumpor längst fram i tån på skon för att det varit för stora. Gummistövlar är också +1 cm annars nöter de bara av tyget vid hälen på stöveln.

  2. Har också ett uselt ögonmått och vet sen graviditeten inte vad jag har för storlek. Antingen köper jag storleken jag hade före graviditeten 36/38 eller XXL (som jag hade under graviditeten). Blir många vändor tillbaka till affären. Har iaf börjat att ta med mig ett par av dotterns byxor och en av hennes tröjor när jag ska åka och handla kläder till henne. Tar nästan ingen plats i väskan 🙂

  3. Sofie skriver:

    Jag jobbar i skobutik och det är mycket bättre om man kommer med ett mått på foten (lättast är egentligen att sätta foten på ett papper mot en vägg och rita av vid stortån och sen mäta från kanten på pappret till tån)
    Då kan personalen hjälpa dig att hitta rätt sko! Vinterskor tex ska vara va 2 cm större än foten medan det räcker med 1,5 cm på gympaskor. Dessutom kan man nästan aldrig säga om ett par skor är lagom hemma och ta med sulan för barnet kan ha gjort en växtspurt sen inköpet av just de skorna.

  4. Tove skriver:

    Jag kör bara personal shopper, rakt av (till mig själv då). Just av samma anledning, svettigt, jobbigt på och av med alla kläder, kan inte bestämma om plaggen sitter rätt, plus känner inte att det är kul att spendera den tiden på shopping av kläder. Finns gratis på
    Åhléns city tex. Ska nu kanske prova på Bromma blocks också. Någon som har någon erfarenhet från Bromma?

  5. Roligt inlägg! Ibland överraskar jag mig själv o mäter rätt men ibland blir det ju fel. För mig är det att uppskatta i m,cm o DM som oftare blir lite galet. Ta dina mått o beställ lite kläder på zalando tex. De har galet mkt kläder o fri frakt o retur. Jättebra när tiden är knapp, lillen bångstyrig o om man som jag oftast svettas o svär i provhytter nuförtiden. Kram!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..